söndag 31 maj 2015

Harry Potter och dödsrelikerna

Nu har jag igen läst om en Harry Potter! Den sista delen slukade jag för andra gången när jag var sjuk för någon vecka sedan, hela sjukledigheten blev faktiskt Harry Potter-relaterad: jag lekte på pottermore (för första gången på ... superlänge.) (om ni är där får ni gärna lägga till mig - jag heter FeatherHallow25710!), såg båda Deathly Hallows-filmerna och läste då förstås sjuan. Det var mys och kärlek deluxe. Älskar denna värld så orimligt mycket.
SPOILERVARNING OM NI INTE LÄST/SETT HARRY POTTER OCH DÖDSRELIKERNA
Snabb summering på början: Harry, Ron och Hermione ska dra iväg på jakt efter horrokruxerna, ministeriet är intaget av Voldemorts dödsätare men ändå vägrar trollkarlsvärlden inse att han-som-inte-får-nämnas-vid-namn är tillbaka. Snape är rektor på Hogwarts och systrarna Carrow, två dödsätare, lär eleverna om hur olika mugglarna är jämfört med trollkarlar.
När Harry fyller 17 kommer skyddet som Dursleys hus tidigare haft att försvinna, eller när Harry slutar kalla det för sitt hem. Så nu ska fenixorden spräcka skyddet innan Harry fyller 17, som en fint mot dödsätarna som tror att Harry komemr förflyttas därifrån först den 31:a. Men Snape berättar för dem när förflyttningen egentligen sker och de sju Harrysarna som flyger bort från Privet Drive 4 tillsammans med varsin beskyddare har blivit förrådda. George blir av med ett öra och så händer lite annat otäckt och ja, ni vet ju.
Fleurs och Bills bröllop blir stört av en attack från dödsätare efter att ministeriet fallit och Ron, Hermione och Harry drar iväg på sin resa. I år ska de inte till Hogwarts.
Jag hoppas verkligen att jag nu inte blandade med filmen, har för mig att det där om hur bröllopet blir attackerat etc är lite annorlunda där ... Jag kommer inte skriva vidare mycket, dels för att jag inte har så mycket annat att säga än att den här boken är SÅ SJUKT FANTASTISK SÅ JAG FÖRSTÅR INTE (så som också alla andra böcker i serien) och dels för att jag nu glömt bort vad som skilde sig mellan film och bok, vilket egentligen skulle vara typ grejen med det här inlägget. Eh.
Liiite kommer jag dock ihåg! Detta saknar i jag i filmen:
  • Radio-grejen! Hade varit roligt om det varit mer med i boken också (var ju bara typ en gång!? Mindes det som större grej.) - för älskar deras radioprat! ÄLSKAR det när de hör vilka som lever, när de känner igen bekantas röster efter så lång tid och bara åh. Den scenen är Så Himla Underbar. Lite med det här att Ron lyssnar på radio syns ju vagt i filmen, men inte så att man ens noterar det om man inte läst boken och vet att det är *ganska* viktigt.
  • När de hör Griphook, Gornuk, Ted Tonks, Dean Thomas och Dirk Creswell (?) och får information från trollkarlsvärlden om det ena och det andra. Lite lika som den förra ju, så tycker väll om den "scenen" av samma anledning - man tycker att de hade kunnat haft med nån av dessa iallafall?
  • En hel del andra små detaljer som lämnats bort till fördel för en konstig slutstrid och andra grejer som inte alls är lika intressant.
Annars är ju de två sista filmerna riktigt bra, om än hemskt mörka. Men det blir de ju eftersom boken är det haha. Och jaaa, jag stör mig fortfarande lite på Daniel Radcliffe. Så stelt på nåt vis! Men han är ju ändå Harry, så det är okej. Och den här scenen när han och Hermione dansar i filmen? Förut gillade jag den, jag tyckte det var fint att de liksom, hade det roligt emallan allt det mörka och att den visar hur mycket de tycker om varandra och så. Men nu tyckte jag den blev lite fel, ron har nyss rymt iväg för att han tycker de lämnar honom utanför och så dansar de! Hur har man tänkt där!? Det blir ju precis som om filmskaparna försöker vinka att ja, det kan bli något mellan dem. Vi förstår ju att det inte är så, men tycker ändå det blir lite ... fel. Julscenen tycker jag då på ett mycket bättre sätt visar hur mycket de tycker om varandra.
Det finns ju alltid småsaker man inte kan låta bli att lägga märke till när man nyss läst boken - som att det är Ron som upptäcker RAB i filmen, medan Harry går uppe och kollar i Sirius rum i boken (som förövrigt inte är vidare Gryffindorigt alls i filmen, tråkigt att de skippat den detaljen tycker jag ...).
Att jag skriver om det här är förresten inte att klaga - det är bara att "diskutera", med mig själv ... nej men för jag tycker det är så intressant att se vad de valt bort och lämnat kvar och lagt till och så! Det är superroligt! Med det här inlägget vill jag ju kanske också öppna lite till en diskussion i kommentarerna om den här - och alla andra - boken, där man får spoila helt fritt, för om det är något jag älskar att diskutera är det Harry Potter. Tyvärr finns det typ ingen i min närhet som jag kan göra det med.
Harry Potter är Harry Potter, det är som att komma hem för mig, det är som Hogwarts är för Harry. Jag kommer aldrig sluta vänta på mitt brev.

(M)ornitologen - omslag och handling!

Minns ni att jag för inte så länge sedan skrev lite om att Johanna Thydell tydligen kommer med en ny? Då hade vi bara en titel: Mornitologen. Nu finns det ett omslag! Och en handling! Och titeln blir mer logisk. Iallafall lite.
 
https://www.adlibris.com/fi/sv/bok/mornitologen-9789150115062Handling från Adlibris: Moa har det utmärkt, tack så mycket. Hon bor med sin pappa, pappas fru Susanne och sin älskade lillebror Lucas. Sedan finns vapendragaren och bästa vännen Otto. Livet leker, himlen är blå. Moas mamma Hedvig försvann visserligen utan ett spår när Moa var två år gammal, men det är inte direkt något Moa går och grubblar över.

En dag berättar hennes pappa att Hedvig har hört av sig. Moas försvunna morsa vill hux flux träffa Moa, men aldrig i livet att hon tänker skutta in i en famn som försvann för fjorton år sedan. Det vore visserligen bra med en förklaring. Men Hedvig ska inte få inbilla sig att Moa vill ha något med henne att göra. Ett möte ska det bli, inget mer.

Hmm ... så vad tycker ni? Jag tycker inte det säger så mycket. Jag blir inte supernyfiken, men inte heller helt bortskrämd. Det låter som Johanna Thydell, mörkt ämne sådär. Men lite väl mycket Det fattas en tärning kanske?
 
Och omslaget då? Helt okej. Ganska fint men lite tråkigt. Lite roligt. Nåja, läsa ska jag. Ska du?
 
Ges ut av Alfabeta i oktober.





fredag 29 maj 2015

Ge mig mer fantasy!

Låt oss börja med denna bild, så får vi se vart rubriken leder oss: 
 Mina senaste bibliotekslån ackompanjerade av boken jag läser nu utan sin dustjacket = mycket medfaren nuförtiden. (Det här är faktiskt en liten hög om man tänker på att det är JAG som gått lös bland hyllorna.)
 
Just nu läser jag Sista riket av Barndon Sanderson och kan inte få nooog! *som jag ju kanske nämnt innan..* Jag vill läsa mer fantasy, den är snart slut men fantasy finns det mer av. Ärligt talat har jag varit sugen på mer episk fantasy ända sedan jag läste Den unga eliten av Marie Lu - som jag ju också älskade. Men det har inte blivit av? Nu ska det det, för lånen är ju då (uppifrån neråt):
  • Silverpojken och Stenänglar av Kristina Ohlsson, de två följande delarna i serien om Simona, Billie och Aladdin som börjar med Glasbarnen som jag nyligen läste ut för mina småbröder. De gillde den supermycket! Så kunde ju inte låta bli att låna hem de två följande delarna när jag såg dem, passligt till sommarlovet och allt.
  • Lite mer än en kram av Mårten Melin lånade jag för att den fått mycket bra kritik och jag vill ha något kort och lätt mellan följande, lite större, böcker:
  • Ondvinter av Anders Björkelid lånade jag av två anledningar: 1. det är episk fantasy, I think och 2. den här recensionen. Jag vet inte riktigt varför jag bara låtit handen glida förbi den här serien i alla de år den funnits på mitt bibliotek, visst, någon enstaka gång har den plockats ut, men någonting har hindrat mig. Nu fick jag den spark i baken jag behövde både genom Fiktiviteters recension av den avslutande delen och mitt fantasysug. Den är inte så superlång för att vara episk fantasy heller! 281 sidor för att vara exakt.
  • Hans majestäts drake av Naomi Novak har jag lite samma anledning som med Ondvinter till varför jag skippat att läsa: jag har inte hört så mycket om den och annat har pockat på uppmärksamheten. Men alltså - drakar. Jag tror faktiskt det kan vara väldigt bra!
  • Rubinröd av Kerstin Geir har jag velat läsa Så Länge - jag tror faktiskt jag till och med lånat hem den förut. Nu, hundra år efter alla andra, ska jag försöka läsa denna kärlekshistoria där tid och rum inte är väsentligt - eller det är väll just vad det är!?
  • Främlingen av Diana Gabaldon är en riktig tjockis. De två personer jag vet har läst den här serien älskar den båda ohämmat (Vilma, och Sasha på abookutopia (jag har hittat till booktube!!)) så why shouldn't I try it? Jag har sommarlov imorgon och är på fantasyhumör - klart jag *åtminstone* lånar!
 
Pjuh, det var det! NU tänkte jag att ni kanske skulle vilja berätta för mig vilken av dem jag först ska sätta ögonen i!? Då menar jag alltså fantasy-böckerna. För jag antar att kanske någon råkat läsa något av det här, ni är ju ändå antagligen läsare, de flesta som läser min blogg. Och om ni vet någon annan bra episk fantasy i stil med De utvalda (Kristin Cashore), Den unga eliten och Mistborn så är det också bara att säga till - jag tar tacksamt emot alla tips inom den här för mig rätt så okända genre.
 
Jag säger att jag älskar *och läser* fantasy, men jag HAR faktiskt inte läst så himla mycket på den fronten! De jag nämnde här ovan som exempel på böcker jag gillat är väll typ undantagen, sedna har jag ju läst lite mer middlegrade-fantasy, men jag vet inte om jag riktigt de passar under benämningen "episk fantasy". Vad är ens kriterierna för att en fantasy-bok ska klassas som just episk fantasy? Jag har förstått det som så att det, förstås, är fantasy men då att den faktor som gör att det blir EPISK fantasy är att historien utspelar sig i en påhittad värld, vilket de gör i alla de böcker jag läst och räknar som det och i Sagan om ringen som väll är det mest självklara exemplet inom den här genren men som jag ändå inte har några planer på att försöka läsa i sommar. (För att Hobbiten - ärligt talat - var ganska mycket sömnpiller även om den också är bra.) Så finns ju A song of ice and fire av George R. R. Martin och den skulle jag ju defintivt vilja läsa, men 1. hittade inte första delen på biblioteket och 2. de ska väll vara ganska långsamma de med?
 
Juste ja! Kärlek ger *nästan* alltid extra pluspoäng hos mig! 
Jag använder förresten mycket långa meningar idag? Och japp, ett relativt långt inlägg med ganska lite innehåll blev det tydligen - men det här är roligt! Superroligt! SNÄLLA diskutera fantasy med mig i kommentarsfältet, will you?


torsdag 28 maj 2015

En titt på höstens böcker

Halloj på er!
Nu släpper ju förlagen höstkataloger i racerfart, och jag kollar noggrant igenom dem; vi verkar ha en toppenhöst i sikte! Flera böcker jag vill läsa, som ganska nyligen (eller snart) kommit ut på engelska ges ut:
  • Den sovande och sländan av Neil Gaiman & Chris Riddell (tecknat! Bilder! Saga!) (eng. The Sleeper and the Spindle)
  • Girl Online av Zoe Sugg (eller egentligen Siobhan Curhan)
  • Jag var här (eng. I was here) av Gayle Forman
  • nyutgåvan av Harry Potter och de vises sten av J.K.Rowling med illustrationer av Jim Kay. Alltså denna - HUR HIMLA FIN?!? Blev superglad när jag såg att den kommer på svenska så snabbt, för att 1. den engelska verkar vara på amerikansk engelska då den heter Sorcerer´s stone (inte Philosopher´s stone) och 2. den är billigare och 3. det är ju faktiskt mycket behändigare att ha just den illustrerade på svenska - som om mina brorsor och möjliga framtida barn etc kan engelska i den åldern jag vill läsa den för dem?! (och 4. jag kanske kan få rec-ex)
  • Miniatyrmästaren (eng. The Miniaturist) av Jessie Burton. Den här är himla hajpad av någon anledning - eh, varför? Hursom, supersnyggt omslag och ska väll vara vuxenbok så jag vet inte - ska jag läsa eller inte?
Nytt av välkända författare bjuds vi på iochmed Katarina von Bredows Släppa taget - en tvillingsskildring som för mina tankar till Fangirl efter att ha läst beskrivningen, men kanske lite mörkare? Anna Höglund kommer också med ny egen, Att vara jag. Jag tror den kan vara jättebra! Christina Wahlden testar helt ny genre med Fripassaseraren - svensk steampunk! Yes please. Augustvinnaren Jessica Schiefauer kommer med nytt efter en liten paus och den nya har titeln När hundarna kommer - som faktiskt inte gör mig så nyfiken (inte omslaget heller) men jag gillade hennes skrivsätt i Pojkarna så den här ska väll också läsas. Rabén&sjögren ger ut en bok med texter av Astrid Lindgren! Alltid välkommet hos mig.
 
Sedan möter vi på okända godingar:
  • Omänniskor av N. Johansson & K. Svensson (intressant att inte veta författarnas kön! Det brukar faktiskt påverka mig vare sig jag vill det eller ej.) är jag supernyfiken på pga min nuvarandra fantasyfas. Man får ju hoppas att det räcker tills den kommer ut - i november. Kollade adlibris för att få veta det och jaha - dit gick det där med att inte veta skribenternas kön. Nanna står N för och K för Kristoffer. (Ändå bara att det vara både kvinna och man ;D)Men eh - Nanna Johansson som i Nanna *feministiska seriealbum* Johansson?! Det ger denna bok en HELT NY dimension juh! Coolt. Men då är det kanske mer samhällskritik än fantasy..? Nå, jag ska väll inte ta ut något i förväg igen ... (Författaren/na var ju tydligen inte så okänd/a då heller ...)
  • En sång till Ella av David Almond vet jag inget om. Coolt omslag hur som haver!
  • Dans för en död prinsessa av Lo Kahn har ett omslag jag tycker är lite amatöraktigt gjort, men annars ser den ju fin ut, ny fantasyserie huh?
  • Nu kommer vi till en jag är riktigt entusiastisk över - Dimensioner av Sofie Berthet! Svensk dystopi-trilogi! Som ges ut av Modernista! Åh, låter så bra, så bra, så bra ....
Och det var allt jag spanat på hittills! Inte lite det heller ju. Vad vill ni läsa alt. har ni läst (eftersom mycket är översatt) - tror ni bokhösten 2015 blir bra? Det tror jag.
 

tisdag 26 maj 2015

Top Ten Books That I Plan To Have In My Beach Bag

Jag har ju, om någon råkat notera det, varit lite mindre aktiv här på sista tiden (veckan). Vad har jag gjort då? Jo, för det första har jag inte så många recensioner att skriva - så ingen press! Så skönt! Alltså, jag har helt enkelt inte orkat riktigt - för att det varit allt det sista i skolan och stafettkarneval och grejer. Dessutom läser jag Sista riket som är en supertjockis! Ca halvtidsrapport: OTROLIGT bra. Aldrig långsamt, fantastiska karaktärer och jag blir hysteriskt impad av Sandersons världsuppbyggnad och magisystem. Vill läsa prick hela tiden men det ... går ju inte riktigt.
Okej så det är tisdag och någorlunda lätt tema i Top Ten Tuesday så - vi kör! Topp tio böcker jag planerar att ha med mig i min strandkass (obs jag tolkar det inte ordagrant, för ärligt läser jag inte mycket på stranden):
 
10. Sagoberättaren av Antonia Michaelis - Den här är antagligen typ mitt äldsta rec-ex och jag vill ju läsa men samtidigt är jag inte sugen alls. Nåja, någongång ska det ju bli gjort. Varför inte sommaren 2015?!
9. Jane Eyre av Charlotte Brontë - iallafall någon klassiker tänker jag försöka hinna med i sommar, den här har jag hört sjukt mycket gott om så tror den skulle vara fin att börja med.
8. Jag ger dig solen av Jandy Nelson - Jag vet inte en enda person som inte förälskat sig alldeles i Junes och Noahs historia (pinsamt om jag nu sa fel namn ...), så mina förvätnningar är ju minst sagt ... oändliga. Men jag vill. Åh, vad jag tror och hoppas att det är bra.
7. Feber av Maggie Stiefvater (och För evigt) - Frost läste jag någon gång under förra sommaren har jag för mig (eller var det hösten ..?), jag totalälskade inte, vilket gjort att jag inte fortsatt än. Men jag vill ändå fortsätta och tror att Stiefvater är riktigt mysigt på sommaren! (Dödsritten och Drömtjuvarna ska jag nog också försöka hinna med.)
6. Stad av glas av Cassandra Clare - Nu när det kommer mer och mer nyheter om Shadowhunters tror jag det börjar vara på tiden att fortsätta med denna serie som jag ju faktiskt gillar rätt så mycket.
5. Nattens cirkus av Erin Morgenstern - Denna rätt så tjocka men otroligt vackra bok tror jag kan vara riktigt bra att ta tag i nu i sommar!
4. Harry Potter-serien av J. K. Rowling - Ledigt = Harry Potter. Så är det bara.
3. Ett folk utan land av Melina Marchetta - Köpte ju denna nyss, såklart jag ska läsa den i somar!
2. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart - Den är ju ny nu så recensionerna REGNAR över mig. Typ alla är positiva. Jag är superdupermegapepp.
1. Allt och lite till av Sarah Dessen - Dessen ÄR ju sommar. Det här är förra årets Dessen-bok på svenska, och jag har inte läst den. Fy skäms!
Det är ju inte direkt några böcker jag tänkt läsa ehe ... men förövrigt tänkte jag försöka minska på rec-ex-högen REJÄLT och så, läsa vad jag vill och framförallt läsa MYCKET.
 
Vad har ni för läsplaner i sommar? Kommer ni alls ha tid för läsning?

lördag 23 maj 2015

Bokbloggskärlek

Jag kikar in nu snabbt i Stafettkarnevalsvimlet, för jag "gästbloggar" hos Liza på iregnet.blogspot.com idag! Kl. 12 finsk tid dyker inlägget upp, läs gärna! Ha det fint så syns vi kanske imorgon :)

onsdag 20 maj 2015

Top Ten ... Wednesday

Jaha, så gårdagens Top Ten Tuesday-inlägg blev halvfärdigt. Inte sådär jättemycket att göra åt den saken, men jag tänker försöka iallafall. Tyckte nämligen jag kom på ett så roligt tema som jag velat ta upp iallafall! Rättare sagt topp tio böcker/serier jag slukade som yngre (10-11-års åldern skulle jag tippa) men nu knappt minns. För det är såhär: jag läste väldigt mycket innan jag började skriva om det. Då tyckte jag om det mesta och analyserade inte så mycket, men jag minns inte heller vidare mycket. Här kommer iallafall ett urval på böcker jag minns att jag lånat på biblioteket och slukat!
  • Syskonen Baudelaires olycksaliga liv av Lemony Snicket - Jag tror jag bara läste de fyra första (av de t13 som finns), de var de enda som fanns på biblioteket tror jag, sedan rann det mest ut i sanden. Jag tror jag gillade dem, men nog tyckte de var lite underliga. Skulle vara roligt att läsa om någon gång! (Då enda till slutet.)
  • The Twilight Saga av Stephenie Meyer - Twilight slukade jag när jag var elva år, har jag för mig. Jag älskade dem. Jag slukade de tjocka böckerna supersnabbt men det blev nog ändå ingen superstark relation mellan mig och Bella och Edward. Jag minns dem vagt, men kanske mest pga filmerna som jag inte ens vet om de är bra eller dåliga om man tänker på hur de följer boken. Vill verkligen läsa om de fyra böckerna i den här serien någon dag.
  • Magiska tecken-trilogin av Maud Mangold - jag minns typ ... noll från de här böckerna. Vissa saker har jag vaga bilder av, men skulle jag kort kunna förklara handlingen? Ne-ej. Vet inte alls vad de ens går ut på ... Tror jag tyckte de var mysiga, kanske inte det bästa jag läst, men definitivt bra. Dessa är jag riktigt nyfiken på att läsa om!
  • De dödas rike-serien av Sofia Bergting - korta böcker om demoner och sånt med illustrationer av Peter Bergting! En kompis till mig älskade de här böckerna, så jag var ju tvungen att prova. Tror jag läste alla, men är inte alls säker!? Hursomhelst så minns jag dem inte som superbra men underhållande och lättlästa. Jag var typ *vad ska jag ljuga nu* elva/tolv när jag läste dem så kanske lite gammal.
  • Piraternas skatt & Piraternas fånge av Emily Diamand - 2011 respektive 2012 tror jag jag läste dessa dystopiska/fantasy böcker om en flicka som har en pratade dator. Okej nej, men minns faktiskt inte mycket av handlingen från de här heller. Vissa delar minns jag typ superbra (sååå konstigt!?) men resten är bara ... blankt. Bra tror jag jag tyckte de var! Men litelite långa kanske.
  • Magikerns hus (2/4) av William Corlett - dessa fantasyböcker minns jag att jag gillade ytterst mycket. De går inte mera att köpa, men jag tror jag ska försöka beställa de två nästa (eller kanske första också? Äger tvåan.) från biblioteket, är Så Himla Sugen på dem just nu! Så fast i fantasy ... handlar om typ tre syskon som av någon anledning flyttar till ett gammalt hus och där handlar massa konstigt, det finns typ magiska väse i skogen och så åååååh! Och så finns det en ond alkemist har jag för mig, låter mycket typiskt men är också mycketmycket bra.
  • Silverdolken-trilogin (2/3) av Gull Åkerblom - alltså minns att jag älskade dessa (främst ettan) suuupermycket. Tyckte det var såå spännande och bra och bara underbart. Det finns ju också entredje del, men när den kom ut hade jag liksom hunnit utveckla mitt läsande lite mer har jag för mig och den valdes bort till fördel för andra. Men någon dag, någon gång ska jag läsa dem alla tre igen. Handlar typ om vampyrer och så är det nånsorts giftiga bär och en massa Silver och ett kråkslott och ja ni hör ju. Underbart.
  • Den mörka materian-trilogin av Philip Pullman - hmmhmm, när skulle jag ha läst dessa då? 2010 kanske, möjligtvis tidigare ... hursomhelst så slukade jag även dessa tjocka böcker och grät lite på slutet av den sista. Tror att de flesta känner till den här trilogin med lite kort: en flicka som heter Lyra får en guldkompass som hjälper henne finna luckor till paralella universum (tyyyp..?) och så finns det en elak moder tror jag och en forskarpappa och Lyra är typ utvald. De reser till norr och möter isbjörnar och juste - mycket viktigt! - de har DJUR som sitter fast i dem med ett genomskinligt band. Typ. Och männskor forskar i det här ... och på slutet blir det kärlek <333 Åh, vill läsa om sooo badly.
  • Fallen ängel-serien (2/4) av Becca Fitzpatrick - läste typ 2011 och var ju superspännande med heta pojkar och änglar och söndriga tivolin. Senare har jag förstått på andra att de är hemskt dåligt skrivna men sådant var ju inte viktigt då - det var ju att det var driv berättelsen som var det viktigaste. Skulle gärna vilja läsa om och avsluta (om jag klarar av det) för att se vad jag faktiskt tycker. Nu då.
  • Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg - Japp, Cirkeln hör faktiskt hemma här. Jag läste den när den var väldigt ny, så 2011 då, och gillade suuupermycket. Tror nog jag skulle göra det idag också. Men det jag tänkte på var ju att det var spännande. Och de där romantiska scenerna gillade jag ju kanske lite extra mycket. Men de två följande (okej typ bara sista) har jag ju läst som lite mer erfaren läsare och det funkade då med.
Så, lite sammanfattning: som 11-åring gillade jag fantasy. Jag gillade också att läsa om typ 16-åringar som var kära och min högsta önskan var att kunna trolla. Språk, karaktärer och trovärdighet kunde jag inte ha brytt mig mindre om. Jag var ju förresten en ganska sen läsare, om man jämför med många andra här i bokbloggarvärlden tror jag. Jag började läsa Daisy Meadows älv-böcker som typ 9-åring och läste första Harry Potter när jag var tio. Sista boken läste jag strax efter att den sista filmen gått på bio - FÖRSTÅR ni hur himla hemskt det är att jag inte hann tidigare?! Att jag inte såg den på bio!?! DET VAR DEN SISTA HARRY POTTER-FILMEN. Okej, nog om det ehe ... men sedan var det raka vägen till böckerna som Adlibrisk grupperar som 15+-böcker. Det kan man ju kanske ifrågasätta lite grann men jag tyckte om de böckerna så ja, klart jag får läsa vad jag vill.
Fyra serier har jag ju här på hälft också, tror det ska få bli en litet projekt när jag har lite mindre annat att läsa. Ska bli intressant! Annars tycker jag nog jag hade ganska bra smak - för att FANTASY alltihop ju! (Syskonen Baudelaire är väll också det va'?)
Vad läste ni och tyckte om innan ni började analysera mera? När blev ni storläsare?

måndag 18 maj 2015

Fangirl

Eh såatteh ... det här med att planera och SKRIVA UT HÄR när jag ska publicera mina recensioner? Det gick ju inte sådär superbra. Men helt okej! De ehm flesta har ju iallafall kommit upp typ senast nästa dag, så även denna! Om en bok med superfint omslag och ännu finare innehåll.
Ibland faller man för en bok efter första kapitlet, ibland efter hundra sidor, ibland vänder slutet allting uppochner, ibland faller man inte alls. Ibland är det kärlek vid den första meningen.
 
Det var en kille i Caths rum.
 
Så börjar Fangirl. En bok som börjar på ett så självklart, utmanande, rakt sätt kan man väll inte låta bli att tycka om? Inte om man är jag iallafall.
 
Idag snor jag handlingen av förlaget, för den är väldigt kort och koncis och mitt i prick:
Cath är ett Simon Snow-fan. Att skriva fanfiction om den otroligt populära karaktären är meningen med livet. Redan som barn uppslukade hon och tvillingsystern Wren av Simon Snow-serien. Det hjälpte dem när mamman försvann ur deras liv.
Nu ska de till samma college och Wren har gjort klart för Cath att hon inte villatt de ska dela rum. Cat är utlämnad till en butter rumskompis vars kille hänger i deras rum för jämnan. Ovanpå detta en lärare i skrivarkursen som tycker fanfiction är skräp, och en snygg klasskompis som bara vill prata ord. Och så är det pappan därhemma som hon oroar sig för. Han är känslig och skör och ovan att vara utan sina flickor.
Är Cath redo för ett eget liv utan Wren i sin närhet? Och vill hon gå vidare även om det innebär att hon måste överge Simon Snow?
 
Något jag inte lade destovidare märke till i Eleanor & Park av samma författare, är att Rainbow Rowells språk är helt fantastiskt! Det är som språklig perfektion, egentligen tänkte jag inte så hemskt mycket på det, för jag ville bara sluka allting i ett svep, men när jag gjorde det - oh my. Så himla vackert, så väldigt personligt och inlevelsefullt och bara åh. Ordmagi.

Annars älskar jag också den här boken på cirka alla sätt. Den är rolig, småpirrig och Cath är väldigt lätt att sympatisera med. Och alltså jag säger bara: karaktärerna! Om det är något Rainbow Rowell kan är det att skapa trovärdiga (okej, det går att ifrågasätta), härliga, mångbottnade karaktärer. Mest krut är det dock i de karaktärer som är mest centrala i berättelsen: Cath, Wren, Reagan och Levi. (Resten, hinner man bara bli lite ytligt bekant med.) Främst Reagan och Levi älskar jag. Supermycket. Cath känner jag ganska mycket igen mig i, men det här med att hon har social fobi och så? Jag förstår inte varifrån det kommer. För ibland kan hon vara superkaxig helt plötsligt. Men Cath är cool, henne gillar man. Hon har sina egenheter och är ganska ordentlig men en mycket fin karaktär. Levi är ... Levi. Honom går det inte att inte tycka om - eller kanske vissa faktiskt gör det? För att han är för mycket solsken? Jag håller ändå inte till hundra procent med många som tycker han är för perfekt och glad och så - jag tycker Rainbow Rowell låter oss ana en liten sorg han har inom sig också? Eller? Kanske? Och Reagan är bara übercool.

På många sätt är den här historien suuuperförutsägbar, men det stör liksom inte. För den är så härlig att läsa! Det blir aldrig tråkigt, samtidigt som inte sådär jättemycket händer. Det är helt enkelt en så mysig och glad stämning över allting så t.o.m. det mörka inte känns så farligt. För den här boken är ju faktiskt långt ifrån en dans på rosor - det finns en mamma som lämnat och en instabil pappa, dessutom vill ju inte Wren ha något att göra med Cath på college. Familjetrubbel, helt enkelt. Det är något jag inte tycker vidare mycket alls om att läsa om, men här är det helt okej. Samtidigt så skrapas det bara lite på ytan av det, känner jag? Trots att det är en stor grej i Caths liv och faktiskt för berättelsen med,  tycker jag, så tillåts liksom inget av det att ta särskilt mycket rum nånsin. Och det lämnas lite på hälft, känner jag. (SPOILER MARKERA FÖR ATT LÄSA Såååå glad att det tillsist blev bra med Wren. Och alltså vad var det där med mamman?! Man KAN helt enkelt inte göra så? Bara sticka? Igen? Usch. SLUT PÅ SPOILER)

Fanfiction är ju (som titeln hänvisar till, samtidigt som det inte är en såå stor del av berättelsen) en stor del av Caths liv, och vi får läsa utdrag ur både riktiga Simon Snow (Simon Snow är typ lite som en fiktiv Harry Potter (näe för Harry är ju INTE fiktiv nej), men eh Harry Potter nämns också? Jaha.) och från Caths fanfics mellan kapitlen. (För Cath gillar ju att skriva! Superroligt att läsa om någon som verkligen brinner för det!) Ne-ej, de tillför inte mycket, men bara jag som blev irriterad när man "spoilades"? Som hade velat läsa den här serien själv? Jag käns liksom något av den kärlek Cath känner för Simon Snow-världen, så konstigt! Men var helt inne i Caths huvud när jag läste så sist och slutligen kanske det är helt logiskt. Så jag är bara positivt inställd till allt som hade med fanfiction att göra i boken. Kan förstå om vissa tycker det är supertråkigt och inte ens läser de passagerna men me like it. Är suuuuperpepp på Carry on!!!!!

Mycket underbar och fin liten bok. Betydligt mer positivt inställd till Rainbow Rowell nu än jag var efter Eleanor & Park haha. Kanske inte något som jag EFTERÅT tänker så hemskt mycket på eller som lär mig något stort om livet. Men superbra medan jag läste. Man blir på så himla bra humör, helt enkelt!!

Anledning till alla parenteser? Jag skrev denna recension först lite snabbt på mobilen och redigerade den sedan på dator. Och märkte att jag hade glömt att nämna lite saker. Så nu får de ju nämnas lite snabbt iallafall.

| Fangirl | Rainbow Rowell 2013 övers. Carla Wiberg 2015 | Berghs | 427 sidor | 13+/15+ (för karaktärerna är faktiskt relativt gamla) | Många tack till förlaget som skickade mig denna fina bok som rec-ex! | köp här: Adlibris, Bokus, Cdon |

Eleanor & Park

söndag 17 maj 2015

I min brevlåda #36 Gott & blandat

 Det har ramlat in lite böcker igen! Och inte bara rec-ex för en gångs skull, utan jag har faktiskt köpt en bok själv! Vet inte när det hände senast. Hursom, fyra rec-ex och en köpt bok, mycket fantasy och lite sommarpirr. En läst, en påbörjad och tre oöppnade! Till saken, tack.
 
Dockskelettet är skriven av Holly Black (som också skrivit bl. a. Järnprovet (tillsammans med Cassandra Clare) och Spiderwick-serien.) och är typ middle grade fantasy/skräck? Vet ärligt talat inte mycket om den, men omslaget är snyggt.
 
Enklav (av Ann Aguirre) är första delen i en dystopisk zombie-trilogi. Den har jag hört mycket bra om, framförallt att den ska vara spännande, så ser fram emot läsningen!
 
Det är du inte jag är skriven av en finlandssvensk författare: Nora Strömman. Jag vet inte hur länge sedan det är sedan jag läste något finlanssvenskt!? (Okej, antagligen typ när jag läste Underfors.) Det är du inte jag är också mitt allra första finska rec-ex nånsin! Coolt ju. Den var mycket kort och lättläst så den är redan slut: recension kommer snaaart!
Minns ni när jag efterlysta fantasy? Nu får jag förhoppningsvis mitt ehm ... begär stillat. Iallafall något. Sista riket är ett mycket (MYCKET) efterlängtat rec-ex från snällaste Modernista och Ett folk utan land hittade jag på Akedemiska bokhandeln när jag än en gång var på äventyr i huvudstaden.
 
Måste bara prata lite om det här: fysiska bokhandlar. Så himla underbart!!? Okej, priserna är supermycket högre (alltså, mycket verkligen) men känslan är Så Himla Fantastisk!? Man får ju liksom känna på böckerna, se dem, känna på dem ... sa jag det redan? Men alltså allvarligt. Skulle kunna bo i en bokhandel. Och alltså hejhopp de hade ett mycket bra utbud! Jag blev superpaff när jag såg att de hade en massa nya, svenska böcker. Som Ett folk utan land då. Som jag inte kunde motstå. För att fantasy. För att nytt från the one and only Melina Marchetta åh. Och SÅ FIN DEN ÄÄÄÄR! Och mycket stor? Sen när då ger Gilla ut så höga böcker? Nåja, inte mig emot. Jag tror jag kommer gilla den - men kanske inte supermycket? För andra verkar inte vara stormförtjusta? Men ganska bra ändå? Vi får se, vi får se.
 
Sista riket har jag förresten redan påbörjat. Japp, den är supertjock och jag har en massa andra rec-ex som tekniskt sett borde gå före. Men den kändes så lockandeeehe. Så nu har jag läst prologen. Jag tror den kommer vara superepic. Och ja, mina förväntningar är orättvist höga men så är det ibland. Förresten har jag en bra anledning till att jag får plocka upp en 700+sidors bok: jag är 13 (!) böcker före i mitt Goodreads-mål. Feelin' good. Men hörni (på tal om ingenting eh) jag har helt glömt bort boktolvan! Jag har (tror jag) läst exakt noll av de tolv författare jag tänkte läsa. Men det tror jag får bli ett alldeles eget inlägg.
 
TUSEN tack till Modernista, Schildts & Söderströms och rabén&sjögren för de toppenfina rec-exen!
 
Något ni läst och rekommenderar? Något ni vill läsa? Tell mee.

lördag 16 maj 2015

Vild

Näe, jag hann tydligen inte med inlägget om Harry Potter och dödsrelikerna igår. Om jag kommer skriva det idag? Mycket tveksamt. Men! Ett omdöme om Vild tänkte jag iallafall knåpa ihop, här kommer det:
Vild, den första delen i Spirit Animals-serien, är ett mycket typiskt exempel på middle grade-fantasy. Vi har fyra huvudpersoner som alla är i samma ålder. Världen är påhittad men väldigt lik vår egen: Vi har Amaya (Amerika), Eura (Europa), Zhong (Asien) och Nilo (Afrika). Människorna där är mycket stereotypiskt uppmålade, alltså är människorna som bor på dessa kontinenter sådana man fördomligt tror att de är. Våra huvudpersoner heter Conor, Abeke, Meilin och Rollan och också de är ganska typiska. Hursomhelst, framnar de alla ett andedjur, men inte vilekt som helst andedjur, utan De Fallna vidunderliga. En panda, en varg, en falk och en leopard. Det finns "goda", grönrockar, och onda. Abeke hittas av de onda först och resten hittas av grönrockarna. Man får inte veta mycket om varför de är viktiga, vad det är de ska uträtta, vad hotet är, men något är det.
 
Så ja, mycket förutsägbart och typiskt och så, men även ganska mysig läsning. Jag fastnar inte för någon av karaktärerna för jag tycker inte de är så lätta att tycka om. Okej, Conor kanske jag gillar mest då, men samtidigt är han typ gråast. Och flickorna är så himla hårda? Vilket på sätt och vis inte är stereotypt, men samtidigt är det ganska så mycket det. Det är ju skillnad på vilket sätt de är hårda. För jag tycker de är väldigt högdragna, båda två. Men också Rollan! Men nej, de retar inte gallfeber på mig någon av dem, de är okej att läsa om, men varken superintressanta eller ens trevliga.
 
Förresten så funkar det såhär i Erdas, världen de lever i: när man fyllt elva (tror jag ..?) år så tar man en näktar, för att det ska gå lättare att få ett andedjur om man ska få det. Andedjur: lite som i Den mörka materian men inte riktigt. Personen som har ett andedjur kan typ använda sig av sitt djurs krafter och se geneom dens ögon. Andedjuren kan också "vila" på någon del av ens kropp som en tatuering. Om man inte tar näktarn är det mycket smärtsamt att framna ett andedjur.
Men nog om karaktärerna och storyn eftersom vi inte kommer någonstans! Låt oss prata om Brandon Mulls skrivsätt. Han skriver ... mysigt. Det är trevligt att läsa men samtidigt så mest bara är hans text. Om jag inte skulle tänka på hurdan den är skulle jag inte alls tänka på den - för det är varken överdrivet fantastiskt eller dåligt på något vis. Det bara är. Så språket bidrar inte till mycket, förutom en lite mysig känsla som finns där genom hela boken.
 
Det är småspännande hela tiden, man vill gärna läsa vidare men kan också lägga ner den när som helst. Jag skulle inte säga att den är tråkig eller långsam, det händer en del hela tiden med det som händer har liksom inte så stor skillnad. Och så är det ju det där att det är ganska så väldigt förutsägbart, för okej: jag tillhör ju inte den tilltänkte målgruppen. Därför han jag också hunnit läsa det här förut. Om man jämför det här med fantasy för eh ... min ålder? YA då eller? så är det ju många gånger snällare, det här. Det är inte lika mycket att hålla reda på, grejer upprepas och ingen viktig person kommer dö. Händelserna sker inte heller lika snabbt och invecklat och ja, resultatet är ju enkelt. Vilket gör att jag inte hinner fatta tycke för varken karaktärer eller berättelse jättemycket och då blir man inte heller så berörd. Jag bara läser, tänker lite på vad jag läser (för det gör jag nuförtiden när det är meningen att jag sedan ska skriva ner vad jag tänkte på) och ja, jag tycker det är stundvis ganska roligt att läsa om dem. Och Rollan är ganska rolig. Att det är så himla typiskt blir ju faktiskt riktigt roligt för någon som innan vet precis hur det ska vara, haha.
 
Det här är alltså den första delen av sju, i ett "projekt" där olika författare skriver varje bok. Nästa bok har Maggie Stiefvater skrivit! (Kommer ut nu i maj.) Och den sista har Marie Lu skrivit! Att det här är första delen i ett långt äventyr är också väldigt tydligt, om man tänker på hur handlingen är uppbygd, hur det slutar och hur karaktärerna sakta lär känna varandra. Jag tror verkligen att jag kan ha börjat gilla dem alla väldigt mycket om jag läser till slutet, jag är faktiskt väldigt positivt inställd till det här om det fortsätter lite som nu (men kanske lite mera ... action? På alla sätt?), lite mysläsning sådär. Om jag lär känna karaktärerna ordentligt och gillar dem så räcker det ju typ bara att läsa om dem till slut.
Jag tror jag ska försöka få min 9-åriga lillebror att läsa den (efter att vi läst klart Glasbarnen, mycket mysrysig hittills!) och sedan återkomma med vad han tycker. Den tilltänkta målgruppen tycker ju förhoppningsvis helt annorlunda!
 
| Vild (Spirit Animals #1) orig. Wild born | Brandon Mull 2014 övers. Jan Risheden 2015 | rabén&sjögren | 249 sidor | 9+ | tack så mycket för recensionsexemplaret, rabén&sjögren! | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |

fredag 15 maj 2015

Du föll och jag för dig

Jag veeet, den här recensionen borde ha kommit upp igår. Men jag hann helt enkelt inte! Nåja, bättre sent än aldrig.
 I Du föll och jag för dig får vi följa Frida och Jacob som plötsligt faller för varann. Hon, prästflickan, lite mer till en början. För att: hans ögon! Hans jordskredsblick. Så lite skolk och håltimme och plötsligt har Fridas familj adopterat en katt Jacobs instabila bror släpat hem. Jacob vet inte riktigt vad han känner: hon är het, abolut, men - allvar?
 

Det som gör att boken inte faller helt platt och bara blir en till ungdomsroman om fest och kärlek som drunknar i mängden är: Jacobs drogproblem. Han vill inte inse själv att det är skadligt, att han gör det ofta. Det har inte varit ett problem tills nu, när Frida får höra om det. Från någon annan än av honom själv! Frida accepterar inte drogandet och han lovar sluta. Det är inte så lätt, men vad gör man inte för kärleken? Eller?

Frida står på sig, det tycker jag är mycket trevligt. Hon dras inte ner i skiten, så att säga. Det blir ingen depproman i den aspekten, men ingen dans på rosor heller. Att Fridas föräldrar får nys om drogandet ställer allt på sin spets ännu mer än tidigare - nu får Frida inte ens träffa Jacob. Det blir hela det här med Hur ska vi någonsin kunna lita på dig igen etc etc och sådant tycker jag är supertråkigt att läsa om. Jag hatar oförstående föräldrar som inte ens försöker förstå i böcker.
Stoltz språk är erfaret men för mig blir det liksom ... stakigt. Iallafall till en början. Det flyter helt enkelt inte på för mig när jag läser, jag måste stanna upp, reagerar på konstiga formuleringar - samtidigt kan jag inte direkt nämna något konkret fel. Eh? Efter ett tag går det iallafall bättre, jag får mer flyt och berättelsen blir lättläst och lätt tillgänglig. Samtidigt är jag inte riktigt med och känner mig bara som den iakttagare jag faktiskt är. Att perspektivet byter mellan Frida och Jacob på de mest överraskande ställen är nog en stor bidragande faktor till det och en annan att jag inte fastnar så mycket för karaktärerna. Näe, de är inte de mest platta karaktärer jag läst om, men de är heller inte speciellt unika. De är helt enkelt vanliga, vilket förstås är viktigt det med.

Något jag gillar väldigt mycket är sättet deras relation utvecklas på! Det är okomplicerat och intensivt, de har båda haft förhållanden förut men ändå är allting pirrigt. Det är fint och jag tycker om hur de är med varandra.

Historien i sig är ganska förutsägbar, men samtidigt känns den fräsch och uppdaterad. Sättet de pratar på känns sällan konstlat och det finns hela tiden ett driv i berättelsen som gör boken snabbläst.
 
Metallicas låt Nothing else matters återkommer hela tiden i berättelsen och jag tycker om rollen den spelar i hur de lär känna varann, och hur den senare i deras relation också är viktig ...


Foto: Susanne Lindholm
Nu är det ett tag sedan jag läst, så har inte så mycket mer att kommentera. En mysig och välskriven bok om kärlek med vardagliga karaktärer som är lätta att tycka om och relatera till. Passar perfekt som hängmatts- och strandsällskap tänker jag!
 
| Du föll och jag för dig | Lina Stoltz 2015 | rabén&sjögren | 262 sidor | 13+ | tack så mycket för rec-exet till förlaget! |

torsdag 14 maj 2015

4 x rec - Franskt & kort

| Den lille prinsen orig. Le Petit Prince | Antoine de Saint-Exupéry 1943 övers. Nova Gullberg Zetterstrand & Henrik Petersen 2015 | Modernista | 93 sidor | alla åldrar | Tack så mycket för läs-exet till Modernista! | köpt här: Bokus, Adlibris, Cdon |
 
Den lille prinsen är en filosofisk liten saga, som handlar om en vuxen mans möte med en liten prins. Prinsen kommer från en annan planet och berättar historier om sitt ensamma liv där, med en ros som enda sällskap. Prinsen kommer att betyda väldigt mycket för berättaren, som berättar om mötet i öknen med kärlek.
 
Jag tycker mycket om den här lilla - men samtidigt enorma - berättelsen som tar upp många intressanta tankar och som utmanar både mig och barnet att tänka till. Boken har bilder i färg och formgivningen känns väldigt lyxig. Jag känner inte sådär väldigt mycket när jag läser, det är mer lite kufiskt och roligt och liksom mysigt, tycker jag. Jag läste boken högt för mina småbröder, nio, sju och fyra år gamla. Fyra-åringen tror jag faktiskt uppskattade läsningen mest, även om sagans alla lager kanske inte nådde fram till honom. Det är också fint med den här boken - den kan upplevas så olika av alla läsare. En mycket fin liten bok, med mycket mellan raderna men också en underhållande berättelse som "skal". Jag kommer definitivt läsa den många gånger, och bara bläddra i den ännu fler.
Nu såg jag också att den BLIR FILM I HÖST!!! Trailern ser uh-mazing ut. Får ju typ rysningar. Jätteroligt!
 
4 av 5.
| Livet före Legend (Legend #0.5) orig. Life Before Legend: Stories | Marie Lu 2015 övers. Katarina Falk 2015 | Modernista | 50 sidor (i e-boken) | 13+ | Tack för e-boken, Modernista! | köp här: Bokus, Adlibris, Cdon |
 
Livet före Legend består av två små noveller om Junes och Days liv innan händelserna i Legend. Vi får svaret på när och hur Day fick sin första kyss och en inblick i Junes liv på Drake-universitet.
 
Jag tycker om Lus skrivsätt och om June och Day som karaktärer så trots att dessa noveller inte tillför mycket till historien så kan jag inte låta bli att tycka om dem väldigt mycket. Allting som har något att göra med Legend-trilogin är bra, helt enkelt! På sätt och vis är det ju faktiskt bra att de inte tillför allt för mycket - då är de ju absolut inget måste för att få ut det mesta möjliga av huvudböckerna. Men för mig är det trevligt att få följa med två karaktärer jag bryr mig mycket om i deras liv innan de mötte varandra. De är båda i lite av ett underläge i dessa historier men de är ändå väldigt coola i det. Kanske mer June, då, men hur Day är tycker jag också är väldigt gulligt haha. Annars så känns de väldigt mycket som de personer de är i resten av trilogin, alltså lite äldre än tolv år ..? Trevlig läsning var det iallafall!
 
Förresten OBS om det här med när den ska läsas! Jag läste den alltså efter att ha läst Legend och Prodigy, men efter Legend kanske också funkar? Jag tycker iallafall att man ska ha läst någon av "huvudböckerna" innan, för att känna karaktärerna bättre. Men den spoilrar inget som ska komma i trilogin.
 
4 av 5.
 
| Hedda ... och den bästa presenten (Hedda #5) | Åsa Hofverberg 2014 | Rosa Huset Förlag | 142 sidor | 9+ | köp här: Bokus, Adlibris, Cdon |
 
Också den här Hedda-boken är riktigt mysig att läsa - jag känner igen mig i en hel del och tycker om personerna man får läsa om. Det tar dock ett tag för mig att komma in i berättelsen den här gången - jag gillar alltså inte genast. Men som förut blir det bättre och bättre och när jag stänger boken är jag bara väldigt glad. Det är absolut det bästa med de här böckerna - man blir så glad av dem!
 
Mycket mer än så har jag väll inte att säga, jag har ju redan skrivit om dessa böcker flera gånger. Det är inte helt freaking amazing och språket är lite konstigt här och var, men samtidigt passar det Hedda så bra, känner jag. För stunden riktigtriktigt trevligt att läsa, men ingenting man minns så mycket efteråt.
 
4 av 5. (Iallafall precis efteråt.)
 
| Mamette 1: änglar och duvor orig. Mamette 1: Anges et pigeons | Nob 2006 övers. Lotta Riad 2012 | Wibom Books | 47 sidor | alla åldrar | köp här: Adlibris, Bokus, Cdon |
 
Nu har jag också fått läsa detta bakverk till seriealbum! Så Himla Söt historia. Jag älskar Mamette, jag älskar den där pojken (som jag inte minns namnet på) hon lär känna, deras realtion är bara För Fin. Jag älskar alla andra tanter det handlar om, men främst Mamette då ... för HUR COOL är hon inte!? Tecknarstilen är också supermysig, färgerna är jättefina och albumet känns liksom hemskt franskt. Rutorna är dock lite små - hade varit ännu bättre om bilderna varit större så man såg mer. Det här är faktiskt det *typ* först seriealbumet jag verkligen gillar, som jag känner något för. De flesta andra jag läst (ja, jag har nämt det här förut) har jag liksom känt mig ganska likgiltig för. Men här är det supermys och massa kärlek och bara åh!
 
Det finns ju förresten en massa fortsättningar! Snäääälla Wibom books översätt!?
 
5 av 5!

onsdag 13 maj 2015

Update

Hejhej!
Nu är det såhär, att jag inte befinner mig hemma nu. Utan på äventyr! Näe men hursom kommer ingen recension dyka upp idag. Jag kommer helt enkelt inte hinna. Men imorgon blir det alltså .... fem gånger upp! Eh. Nåja, tills imorgon då.

Ha det fint!

Chocken

Jaha? Jag trodde Celaena var en super kick-ass, supercool kvinnlig karaktär som inte brydde sig om annat än blodig strid? Jag hade tydligen fel. Hon är en ultracool, blond, kick-ass, sminkintresserad karaktär som vägrar bli överkörd av andra. Amirite? Eller - hur är det? *snälla spoila mig inte men alltså - var totally inte såhär jag trodde att författaren skulle prata om henne, varför har jag fått en helt annan bild? Och alltså: hur coolt om det är så som jag skrev. Jag beter mig ju bara stereotypisk åt som tänker att kick-ass = bryr sig inte om utseende populäritet etc. Eller blir hon sådan senare?* *egentligen vill jag typ inte att ni svarar* *men samtidigt är jag mycket confused*

Förresten! Sarah J. Maas verkar ytterst trevlig. Alltså gaah måste få tag på hennes böcker snarast!!

tisdag 12 maj 2015

Top Ten Authors I REALLY Want To Meet

Det är tisdag! Och jag är supertrött! (Och jag borde se på Finland-Ryssland match för superviktigt! Men jag lovade TTT!) Möjligen pga att jag nu har alla svåra prov undan och då bara ... slappnade jag av. Eh? Har varit Så Himla Nervig på sista tiden men nu hoppas vi då det blir bättre - bara två prov kvar i nästa vecka (i lätta ämnen!) och sedan är det typ redan sommarlov. Måste försöka bli helt frisk tills nästa vecka också - har lite halsont etc ännu och man borde ju vara helt igenom kry när man ska träna stafett i en vecka. Hm.
Men Top Ten Tuesday var det! Veckans ämne är alltså: topp tio författare jag VERKLIGEN vill träffa. Och helt ärligt? Jag kan inte påstå att jag vill träffa direkt någon författare bara pga att hen skrivit bra böcker. Men okej ja, några har jag knåpat ihop:
6. Lauren Oliver - hm ... jag har ingen riktig anledning här. Bra författare? Kanske?
5. Marie Lu - jag har hört att hon ska vara trevlig. (Och SUPERB författare!!!)
4. J. K. Rowling - jamen, klart jag vill träffa skaparen av Harry Potter. Klaaaart jag vill!
3. Lisa Bjärbo - ja alltså eh ... jag läser Lisas blogg. Den är superrolig! Om du inte gör det: do something about it! Och Allt vi säger är sant är en väldans bra podcast. Hon verkar ju ultratrevlig.
2. Melina Marchetta - Melina Marchetta är bara Helt Amazing och om du inte vet det så ... gör något åt det? Näe men ja. Om jag ska lista författare jag vill möta så ja, absolut. Boka meeting.
1. Sandra Beijer - att hon är en briljant författare är typ sista anledningen till att jag vill träffa henne. Annars? Så cool person. På alla himla sätt. Min största idol ok hejdå.
 
Alltså: jag läser så himla lite av manliga författare!? Men kommer liksom inte ut något? Män: SKRIV.
 
Kanske jag skulle ta och skriva en lista på bloggare jag VERKLIGEN vill träffa ... känner att den listan vore ganska så lång kanske.
 
Vilka författre vill ni träffa? Eller ni kanske har träffat någon trevlig?

måndag 11 maj 2015

8 saker du aldrig skulle våga

 Jamila, Lisa, Vick och Kay går alla på nian. Sista året i grundskolan, sista året tillsammans. Så de bestämmer sig för att slutet på deras skoltid ska bli oförglömlig. Kay känner egentligen ingen annan av tjejerna än än Vick, som är hennes kusin, när de frågar om hon vill vara med. De ska träffas i Kays kolonistuga för sitt första möte när boken börjar. På mötet skriver allihop ett uppdrag på en lapp - något pinsamt, svårt eller annars bara spännande - och sedan drar alla varsin. Upodragen ska utföras inom en vecka, sedan samlas de igen för uppföljning. Nu ska väll ändå nian bli lite mer spännande?
 
Javisst, det blir den. Jag tycker det här underlaget är så himla bra för en intressant berättelse - men uppdragen är inte allt boken går ut på. Feminism genomsyrar den rakt igenom, såsom även andra normutmanande tankar. Ämnen som mobbning, sexuell inriktning och att våga vara sig själv tas upp på ett himla bra sätt. Jag hade inte hört så mycket riktigt bra om 8 saker du aldrig skulle våga innan, så jag blev riktigt positivt överraskad. Jag tycker nämligen om den här boken något enormt.
Först och främst avgudar jag karaktärerna. De är alla väldigt olika och har sina egna färgstarka drag. Vick är den sportiga, som inte bryr sig om varken smink eller mode, hon är en t-shirt och jeans tjej. Kay motsätter sig allt som är "normalt", hon klär sig androgynt och tror sig vara lesbisk. I skolan har hon ingen, Vicks tvillingsyster och hennes gäng (de går i olika skolor pga de kan inte hålla sams) mobbar Kay något förfärligt och innan hon lärde känna Vicks bästisar var Vick den enda hon hade. Lisa drömmer om att bli burleskdtjärna, klär sig och sminkar sig efter 60-talet och står verkligen upp för vad hon tror och tycker. Jamila kommer från Egypten, alla tycker hon är sjukt het och hon dansar orientalisk magdans. Pojkar intresserar henne egentligen inte så mycket. Tillsammans är de oslagbara, de komplettarar varandra och är framförallt så sjukt snälla mot varandra - inget bakom ryggen snack här inte, eller stjälande av pojkvän heller för den delen.
 
Även om jag gillar dem alla redan från början, så är deras utvecklingar genom boken riktigt bra utförda. Efter som alla har vartfjärde kapitel, kunde man kanske tro att man inte hinner lära känna dem ordentligt. Men det gör man, och jag tycker himla mycket om dem.
De har alla en så sund syn på livet och sig själva, det känns uppfriskande med så egna, starka karaktärer. Vick gillar jag kanske mest, hon är så... jag vet inte, men jag känner kanske igen mig själv mest i henne? Samtidigt kan jag inte direkt säga vem jag liknar mest, för jag känner igen mig i något hos dem alla.
8 saker du aldrig skulle göra är väldigt snabbläst och otroligt underhållande. Det tas överraskande vändningar titt som tätt, precis som i riktiga livet. Känslorna är påtagliga och det känns som om jag själv är kär, vilsen, rädd - allteftersom perspektivet byter. Romaner behöver inte vara tunga och långa för att vara fantastiska. Det räcker med underbara karaktär, en rolig historia och kanske framförallt ... kärlek till berättelsen - för det känns det verkligen som om Eva och Moa hade medan de skrev. Det gör mig oerhört sorgsen att det antagligen inte kommer fler böcker om Vick, Kay, Jamila och Lisa.
 
Förövrigt är boken väldigt snyggt designad. Vill supermycket äga den själv nu ...
| 8 saker du aldrig skulle våga | Eva Susso & Moa Eriksson Sandberg 2014 | Gilla böcker | 244 sidor | 13+ | Köp den här: Adlibris, Cdon, Bokus |
Foto: Ola Kjelbye

söndag 10 maj 2015

Vad ni kan förvänta er få läsa nästa vecka!

Min anteckningsbok just nu! Fin va'?
Hejhopp på er vänner!
 
Jag borde egentligen inte skriva det här, jag borde skriva något av de tolv inlägg jag har på lager istället. Men nu tyckte jag att jag ville ... uppdatera? er om saker och ting.
För det första: JAG ÄR TILLBAKA!! *applåder* Typ. Ja? *varför frågar jag er allting hela tiden?* Detta kommer innebära inläggsmarathon suprime. För att, som jag nämnde förut, JAG HAR TOLV INLÄGG SOM BORDE *vill* SKRIVAS. Så himla mycket. Typ inlägg för två veckor jue! Nåja, mestadels är det ju recensioner, så därför tänkte jag att vi lika gärna kan köra ett: recensionsmarathon. Ni vet sådär att jag bara publicerar recension på recension på recension i typ en veckas tid? Jag har sju recensioner att skriva, så därför tycker jag vi kör med sex av dem den här veckan - för top ten tuesday tänkte jag ändå ha med. *även om jag nu kollade veckans tema och det verkar ... svårt*
Nåja, men nu tänkte jag då berätta för er vilka böcker jag kommer recensera:
  • 8 saker du aldrig skulle våga av Moa Eriksson Sandberg & Eva Susso - måndag
  • Den Lille Prinsen av Antoine de Saint-Exupéry, Hedda ... och den bästa presenten av Åsa Hofverberg, Mamette - änglar och duvor av Nob och Livet före Legend av Marie Lu (minirecensioner) - onsdag
  • Du föll och jag för dig av Lina Stoltz - torsdag
  • Harry Potter och dödsrelikerna av J.K.Rowling (bok & film) - fredag
  • Vild av Brandon Mull - lördag
  • Fangirl av Rainbow Rowell - söndag
Hmm .. vi får se hur det här kommer gå - för vissa av dem har jag inte ens påbörjat! Nåja, hoppas ni inte är för hårda mot mig om jag missar ett inlägg bara? :')
(Hoppas nu verkligen inte att jag tar mig vatten över huvudet)
 
Annars då, hur är det med er? Jag läser förresten Sätt mig i brand! av Tahereh Mafi just nu - kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker det är superbra eller mediokert. Allt jag vet är typ att Kenji är underbar, Warner tröttsam just nu och Adam rätt så sjuk u huvudet. VAD HAR HÄNT?!

fredag 8 maj 2015

2 saker

Jag är inte helt tillbaka än. Eller typ, snart, nästan. Hursom, så kommer det lite uppdateringar om det ena och det tredje lastat! Let's begin.
 
Här scrollar jag igenom kommande utgivning, helt casual sådär. Så plötsligt finns namnet där: Johanna Thydell. Det är fem år sedan hon släppte sin senaste ungdomsroman (Ursäkta att man vill bli lite älskad), nu har vi en titel: Mornitologen. Fråga mig inte vad det betyder, för jag vet inte, men det är nytt från Johanna Thydell, som jag längtat! Fem månader får jag stå ut ännu, sedan är det dags.
Sofie på Sofies bokblogg ska ha bloggstafett sommaren till ära! (Alltså inte nu.) Tillsammans tänkte hon vi skulle tipsa om den perfekta sommarboken, vilket låter superbt, tycker jag. Här kan ni läsa hennes inlägg! Jag hänger definitivt på, 7 juni smäller det. Hoppas vi är så många som möjligt som deltar!

Bild snodd av lekledaren

Såhär lite kort fick ni då höra vad jag ville uppmärksamma just nu. Vi får se hur det blir med uppdateringen på veckoslutet, har lite mycket just nu. Mängder av inlägg i huvudet har jag iallafall, så snart smäller det och blir fest!
 
Ha det bäst tills vi råkas.

söndag 3 maj 2015

Sjukledighet

Hej på er vänner!
 
Nu är det så att jag är sjuk, eller förkyld, eller vad man nu vill kalla det. Grejen är den, att det inte vill ge med sig! Så jag måste nu bara försöka vila och inte tänka på något som stressar mig. Bloggen har varit en liten stressfaktor för mig på sista tiden. Så, för att jag nu någon gång skulle bli frisk från det här, måste jag försöka minska på de grejer som stressar mig. Skola. Blogg.
 
Det här är väldigt irriterande, för jag har MASSOR med inlägg jag skulle vilja skriva! Men det finns inte mycket att göra åt saken. Hur länge är jag borta då? Inte länge, får vi hoppas. Högst en vecka tror jag. Under tiden kan ni ju roa er med att kolla in Modernistas höstkatalog. SÅ mycket bra! *hoppas jag* Gud, jag älskar Modernista. Så finns det två andra fina böcker som kommer ut på hösten, som jag skulle vilja skriva om, men det får vänta lite tror jag ...
Förresten! Jag är väldigt needy efter fantasy just nu, någon som har några tips? (OBS! Inte urban.)