måndag 21 september 2020

Filmrecension: Honey Boy

Hejj på er! Detta är tydligen en film- och tv-serieblogg nuförtiden. Av någon anledning finner jag det lättare att skriva om? Oklart varför. Tror det är: för att jag ej _etablerat_ mig som film- och serierecensent, känns liksom inte som jag behöver säga något superseriöst DJUPT OCH SMART liksom. Jag bara babblar. Borde verkligen hitta tillbaka till det vad gäller böcker också! Gud. Ska det vara så svår?? Också: jag läser ju inte slut någonting någonsin :-)))) Och av någon anledning föredrar jag att recensera hela bokserier på en gång? Som om det inte vore enskilda böcker liksom?? Därav har The Infernal Devices förblitt orecenserad, har nämligen ej läst slut den sista delen. MEN SNART! Hoppas vi. Aja, kan alltså ej lova en massa litteraturrecensioner atm. HOPPAS ATT DET KOMMER, det gör jag, men min läsning går verkligen inte toppen just nu. Men läs TOVE!!! Har intervjuat en massa kul personer på sistone, rekommenderar er verkligen att läsa ALLT.

Nu börjar recensionen, då.

Honey Boy är alltså Shia LaBeoufs dramatiserade barndom och tid på rehab. Vad jag förstått? Är väl säkert ej 100% verkligt alltihop, men det är LaBeouf som skrivit manus, baserat (jamen det är ju ej 100%:igt vad baserat faktiskt betyder ur verklighetssynpunkt - och det ändå en FILM ej en dokumentär) på hans relation till sin pappa - han skrev manuset i rehab, tydligen.

Och det är just i rehab som vår huvudperson Otis (spelad av Lucas Hedges i "nuet", att namnet inte är Shia säger ju sitt) hamnar, precis i början av filmen. Här tvingas han försöka reflektera över sitt liv, vad som fått honom att må som han mår, och då hamnar han ofta på samma plats: hos sin pappa. Pappan är väldigt trasig, före-detta rodeo clown, alkoholist och sexbrottsling. Han fungerar som Otis manager, typ, och både peppar och bryter ner Otis (Noah Jupe).

Det är en väldigt dysfunktionell relation, det kan en lätt säga, där Otis vill att James (Shia LaBeouf), som pappan heter, ska vara en bättre pappa för honom, och inte bara en manager som endast fokuserar på att Otis måste slå igenom som skådis, och där James nog är väldigt nedbruten och har svårt att finnas där för Otis, antagligen mycket för att hans eget liv är så trasigt och han då har svårt att ta på sig Otis svårigheter och känslor.

Dået är 1995, nuet 2005. Det hoppar fram och tillbaka, men främst ser vi Otis liv som 12-åring, och därmed glimtar av vad som ledde till rattfyllan som slutligen satte Otis på rehab.

Det gör så så SÅ ont att se på. Skådespeleriet är magnifikt och här väjs det då verkligen inte för alla svåra känslor som kan finnas i en liten 12-årings kropp. Nej men jag vet inte riktigt vad mer som finns att säga? James är HEMSK och det är helt sjukt obehagligt att se på hur Otis blir behandlad, och hur ont det gör honom att hans far både är den viktigaste personen i hans liv och den värsta. Nej men.

Att det här faktiskt ÄR Shias barndom (jamen säkert ändå i stora drag?) gör ju inte saken bättre. Mycket lämnas osagt, gränsen mellan vad som är dröm och vad som är verklighet är oklar ibland, det känns som om här finns en del symboler som alla säkert tolkar på sitt sätt och som LaBeouf antagligen har med av en helt egen anledning (typ - hönorna), och sånt kan störa mig ibland. Här gör det dock inte direkt det, i en sekund kan jag ifrågasätta någonting och känna mig lite trött för att jag inte förstår (ni som hängt här ett tag vet hur jag är) - men sen fortsätter jag bara flyta med. Det stör inte handlingens framskridande, liksom, utan får främst filmen att kännas än mer personlig.

Det känns som om LaBeouf har spillt ut sitt allra innersta för världen att se, och jag hoppas verkligen verkligen att det hjälpte honom. Det här är ett mästerverk till film på så många sätt - just mig lyckades den kanske inte beröra helt på djupet, då det sist och slutligen inte fanns så mycket för mig att identifiera mig med, men jag tror verkligen att den kommer hitta sin publik, och att det kommer vara en utomjordslig (outworldly? Vaad är det på svenska) upplevelse för en del.

Gå och se! Så sjuk film. Vill verkligen verkligen se den igen, känner jag. Och bara sjunka in. Av någon anledning är det trevligt att se på superjobbiga filmer ibland?

fredag 28 augusti 2020

Serietips: Casual

Har sett en trevlig serie, än en gång. Casual heter den, likt The Great är det en Hulu-serie egentligen men vi i Norden kan, likt The Great, se den på HBO. Den är avslutad! Släppt 2015-2018 och består således av fyra säsonger.

Upplägget är rätt enkelt: Valerie är mitt i en skilsmässa och bor därför tillfälligt hos sin bror och bästa vän Alex, tillsammans med sin dotter Laura, då. Alex är mitt i (påväg ur?) en depression och jobbar alltså inte riktigt för tillfället, Valerie jobbar som terapeut och Laura kämpar på i High School. I början är fokus väldigt mycket på att Valerie ska ta sig ut i dejtingvärlden igen, samtidigt som Laura kämpar med alla känslor som ryms och inte ryms i en tonårskropp och Alex hoppar från kvinna till kvinna. Så väldigt mycket relationer, väldigt mycket dysfunktionell familj, ofta mysigt och roligt men också ofta superjobbigt - vet verkligen inte hur många gånger jag ville skaka om karaktärerna? MÅNGA gånger var det.

Även om personerna vi möter i Casual verkligen inte är fattiga så känns deras liv heller inte överglammiga - de har pengar, liksom, det är aldrig mer än ett nästan-problem, men deras problem och funderingar och screw up:s är precis som vem som helsts (antagligen ej korrekt svenska, men ehh). Överlag känns det som en väldigt O-romantiserad bild av LIVET i stort. De gör sååå många idiotiska val och mår skit väldigt ofta med Alex och Val och Laura är ändå alltid ett team. Och så känns livet väldigt mycket för mig med.

Jag kände nog aldrig att det blev helt otroligt fantastiskt, men jag ville hela tiden fortsätta titta, avsnitten är passligt långa, jag gillar verkligen Valerie och Alex och Laura också tillslut, och det känns lite sorgligt att tänka på att det är slut nu. Förstår verkligen inte tidshoppet i säsong fyra, tycker det var heeelt onödigt och inte tillförde någonting, men gillar verkligen hur allting knöts ihop! Så ja: rekommenderar verkligen till alla som kollat klart Brooklyn 99 och How I Met Your Mother och gänget. Lite allvarligare än your-typical-halvtimmes-serie, men väldigt bra precis just därför! Se.

måndag 27 juli 2020

Serietips: The Great

Hej på er!

Vill tipsa om en helt fantastisk serie idag. Jag älskar den så! Tänker att den är perfekt för alla Downton-fans (och Reign! Kanske mer Reign?), men alltså överlag alla som är fans av historisk drama - och då inte är särskilt petiga med att det ska vara rätt och riktigt. För det är inte The Great. Ja och The Great är kanske också mer komedi än drama?

Hursom.

The Great är en Hulu-serie som går att se på HBO, med Elle Fanning och Nicholas Hoult i huvudrollerna och Sebastian de Souza (känd från Normal people) som snygg älskare. Den är (löst!) baserad på Catherine the Greats väg till makten och alltså full av konspirerande och drama och Nicholas Hoult som spelar Catherines make, Peter III, är HEEELT fantastisk hela tiden. Nej men ärligt alldeles underbar? Men alltså, det är en viss sorts humor, det är det ju. Funkar antagligen inte för alla. För mig funkar det ut-märkt.

Det är alltså historiskt drama with a twist, så att säga, iom att de tagit sig en hel massa konstnärliga friheter och verkligen inte talar som en gjorde på den tiden. På många sätt känns The Great väldigt feministisk, iom att det är en kvinna som ständigt måste kämpa mot allas fördomar om hur en kvinna ska vara som det handlar om, att det är Catherine och hennes tjänsteflicka? hushållerska? maid? vaaad heter det? som är de som för dramat framåt. Det är rätt mycket fokus på kvinnlig sexualitet också, att kvinnan överhuvudtaget har en sexualitet är ju typ ovanligt att se på film. Eller om hon har det så brukar det liksom ses som något negativt - här är det bara naturligt.

Hmm, what else? Kostymerna och miljöerna är uuunderbara, och skådespelarna är helt fantastiska. Då främst Nicholas Hoult, men Elle Fanning gör också ett ypperligt jobb. Jag blir aldrig uttråkad, vilket jag känner att jag ofta kan bli då det gäller just historiska serier, The Great känns istället nästan som att se på något i stil med How I Met Your Mother eftersom det faktiskt är superduperroligt hela tiden. Men också så snyggt producerat! Åh, längesedan jag kände så starkt för en serie, vill ju se om den precis nu!

fredag 17 juli 2020

Filmrecension: Sotto il Sole di Riccione

 
Nu blir det filmrecension! Under Ricciones sol (eller Under the Riccione Sun men orig. Sotto il Sole di Riccione) är en Netflixfilm från i år - om ungdomar på rivieran! Twisten är då att det faktiskt är en italiensk film, vilket är und-er-bart. Om ett gäng som vad det verkar brukar spendera somrarna tillsammans, men så tillkommer några nya typer, såklart. Och det är drama och kärlek och fester och en jobbig överbeskyddande mamma och hela tiden spelas Thegiornalistis Riccione i bakgrunden. Nästan åtminstone. Tur då att jag faktiskt tycker det är en superbra låt, som verkligen fångar känslan där på rivieran.

Miljöerna är vackra och skådespelarna likaså. Ibland är det lite väl klyschigt och cringe-vänligt, de kommer undan rätt enkelt och det mesta löser sig. Så som det gör på film. Men det är väldigt trevligt att följa med det här gänget och trots att det är många pralella handlingar att hålla reda på känns det aldrig rörigt, utan det knyts ut väldigt fint på slutet och känns verkligen som om vi får känna karaktärerna alldeles tillräckligt bra för att bry oss om deras historier. Okej att de flesta blir kära megasnabbt och att det här överlag är en väldigt lycklig film - förutom för de gamla pojk- och flickvännerna - men liksom så kan det ju vara på sommaren.

Älskar verkligen alla bromancer som växer fram, älskar volleybollsturneringen som för dem samman. Tycker att Mara gärna hade kunnat få en större roll, åtminstone mer bakgrundshistoria. Men överlag är det här verkligen en fin, varm tonårsfilm som jag är superglad för - långt mycket bättre än de flesta tonårsproduktioner Netflix gett oss (tänk The Last Summer, The Kissing Booth, Tall Girl osv osv ...). Jag känner liksom att jag väldigt gärna ser om den här filmen, och hur ofta händer ens det? Mycket _uppfriskande_ med annat än engelska för en gångs skull också :-) SE! Om du gillar tonårsfilmer, that is. Och står ut med lite klister ibland.

tisdag 14 juli 2020

Pärlor i höstutgivningen

Vet ni: jag har bläddrat igenom höstens kataloger. Det ääär så kul! Har skrivit upp månad för månad vad jag är intresserad av, och varför inte dela med mig? För att hjälpa er på traven liksom, det är helt förståeligt att alla inte vill/orkar/hinner bläddra igenom x antal förlagskataloger. Men ändå vill veta vad som ges ut! Alltså ger jag er: vad jag vill läsa i höst!

Vi börjar med augusti:
  • Det sista solot av Jennie Dielemans - vet inte mycket mer om denna än handlingen! Som iofs är en del. Men blev intresserad pga: 60-tal som blir 2010-tal, jazztrummis! Låter så glamoröst men också motsatsen till glamoröst. Mkt nyfiken!
  • Vegansk matlåda av Emma & Amelia Oller Westerberg - jamen måste ha den med, Vegansk matlådas debutkokbok! För blir förhoppningsvis fler. Otrooolliigt taggad, älskar deras insta.
  • Falsk spegel av Jia Tolentino (okej den har en lång undertitel men den orkar jag ej skriva ut) - en essäbok! Av en journalist! Om vår samtid och media. Får Carrie-på-2010-talet-vibes, men det kanske är helt fel.

Sen september! Naturligtvis, detta är typ den mest fullproppade månaden, brukar lite vara så känner jag.
  • Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck & Sara Ohlsson - SOM jag ser framemot denna powertrios come back i ungdoms(ja okej typ mellanåldern)bokvärlden! Vet att det är feminism och kompisar men mer vill jag faktiskt inte veta.
  • Dagarna dagarna dagarna av Tone Schunesson - lånade Tones debut Tripprapporter precis idag, tänker att jag kanske även läser idag? Äääälskar hursom omslaget till Dagarna och hoppashoppas att jag gillar Tones skrivsätt! Gillar henne på instagram åtminstone.
  • Genom märg och ben av Jacqualine Woodson - en ALMA-pristtagare! Ja okej mest därför. Och för att folk älskar Brun flicka drömmer. Som vanligt är det allt jag vet :-)
  • Mio min Mio av Astrid Lindgren med illustrationer av Johan Egerkrans - Åh, måste läsa denna, Egerkrans är otrolig.
  • Gudars like av Meg Rosoff - Läste Rosoffs Den jag var för fyra år sedan, och även om den inte var allt jag ville att den skulle vara så var den fin. Nyfiken på denna!
  • Ett nytt England av Valerie Kyeyune Backström - Los Angeles! Ja det var allt som fångade mig. Men också att Kyeyune Backström har en bakgrund som journalist, tycker sånt är kul.

Och vidare till oktober:
  • Att omfamna ett vattenfall av Ida Therén - New York, Paris, 1920-tal och we're back in Europe 2010. Mer än så behöver jag faktiskt inte.
  • Första gången - elva noveller av bl.a. Elsa Billgren, Sara Edström, Christina Lindström & Johanna Schreiber (antologi) - så spännande gäng författare som medverkar! Ja men spännande tema också såklart. Novellsamlingar kan ju vara rätt mysiga tänker jag.
  • Den trolovade av Kiera Cass - har inte kommit vidare i The Selection-serien, men det här är första delen i en serie på bara TVÅ böcker! Väldigt mycket en win i min bok, så mycket mindre commitment då ju. Äääälskar att läsa om baler och monarker så antagligen kommer detta falla mig i smaken.
Hittar verkligen inte något kul som kommer ut i november? Än åtminstone. Så det var det! Ärligt tycker jag det är en rätt mager skörd? Vad händer? Men vad vet jag, känns som det var evigheter sedan jag gjorde detta.

Vad vill ni läsa? VAAAD har jag missat? Har 100% missat nåt fantastiskt.

onsdag 1 juli 2020

Bli kvar - Olivia Hagéus

Bli kvar
är Olivia Hagéus debut, hon skrev den i rasande fart då hon flytt sitt uppbrott till Cannes. Typ, något sådant. Fort lär det ha gått, och rätt självbiografisk är den nog. Och ung var hon när hon skrev! Möjligen lite avundsjuk.

Bli kvar är ingen lång bok, och den känns väldigt essäisk (är det ett ord?) i det att den flyter på och allting kretsar kring en enda sak: uppbrottet som Erika varit med om, eller kanske snarare är med om - går igenom är antagligen rätt term? Hur hon återhämtar sig dag för dag, reflekterar kring det med sina vänner, lever vidare.
Erikas tankar kommer väldigt nära inpå, hela läsningen är som en enda inandning - när jag läst klart kan jag äntligen andas ut. Tillsammans med Erika går läsaren igen en berg-och-dalbana av känslor, Olivia fångar Erikas verklighet med otrolig fingertoppskänsla - det är en klyscha, men varje ord verkar ha vägts på våg.
Det gör så ont så ont, men samtidigt är det njutig läsning iom språket - det liksom porlar fram och suger med sig läsaren. Bli kvar är väldigt kort - bara lite på 100 sidor, och det händer inte särskilt mycket. Skrivsättet är rätt fragmentariskt, det känns inte som en renodlad roman typ alls. Men det gör inte särskilt mycket - för den är så fin, en riktig pärla av text under det korta tag det tar att insupa den. Läs!

(Den har precis getts ut som ljudbok också! Kul!)
| Bli kvar | Olivia Hagéus 2017 | Calidris | ca 100 sidor | 13+ | köp hos: Adlibris, Bokus |

tisdag 9 juni 2020

Sommarläsningen!

Jag brukar alltid planera min sommarläsning - sen är det en annan femma om det faktiskt blir som jag planerar haha (blir verkligen ALDRIG det). Men tycker det är kul att skriva TBRs! Alltså: sommarläsningen 2020!
  • Den hemliga historien av Donna Tartt - har velat läsa denna så länge! Är lite rädd pga vissa älskar, andra tycker den är överhypad. Vill verkligen älska för annars kommer jag ju inte orka igenom den. Trooor den kan vara mysig!
  • Du är aldrig ensam av Sarah Dessen - årets Dessen! För mig, den har ju ett gäng år på nacken. Men blev sååå sugen så påbörjade den igår, typ. Är mysigt, som vanligt, men kapitlen är alldeles för långa, som vanligt. Aja - gillar Dessen, kan alltid lita på henne!
  • Jellicoe Road av Melina Marchetta - omläsning, men listar den ändå. Håller också redan på med denna, det är min favoritbok och ibland vill man bara ha något tryggt och bekant. (Vill köra en massa omläsningar - typ Jag ger dig solen och Himlen börjar här och Det handlar om dig men alltsååå har så mycket annat att läsa ju!) Den fick förresten nya kläder hos Gilla förlag precis i maj! Så fin! Köp!!
  • A Court of Wings and Ruin av Sarah J Maas - om jag orkar, hade feeling när jag nyss hade läst slut tvåan men så läste jag en massa besvikna recensioner på trean och jag är lättpåverkad, så nu är jag inte lika taggad haha. Men kanske! Vill ändå pga najs att avsluta en serie hahaha.
  • Ballad of Songbirds and Snakes av Suzanne Collins - är antagligen världens onödigaste bok, men det finns även en stor chans att den är svinbra. JAG VILL LÄSA.
  • Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie - den verkar så bra! Har ärligt ingen aning om vad den handlar, men alltsåååå den verkar bra. Den går att låna på min biblioteksapp. Will do.
  • Stål av Silvia Avallone - har velat läsa denna i EVIGHETER! Och nu! Tänker jag att det ska bli av! Tror den är bra men jobbig.
  • Queenie av Candice Carty-Williams - har hört såååå mycket bra om denna! Den verkar megahärlig. Viktig och så också, har jag hört?
  • Priset på vatten i Finistere av Bodil Malmsten - också på hälft! Mysig men långsam.
  • Pow wow av Tommy Orange - fick jag i present för typ ett år sedan, men har av någon anledning inte plockat upp den på allvar. Vill göra det nu!
  • Call Down the Hawk av Maggie Stiefvater - ääälskar The Raven Cycle och Ronan tillhör min favoritdel i serien - han får en egen serie! Typ väl. Kommer antagligen älska denna alltså.
  • The Hero of Ages av Brandon Sanderson - Mistborn är världens bästa serie, så självklart vill jag fortsätta. Tycker även att fantasy passar så otroligt bra på sommaren? Långa böcker funkar liksom i värmen.
  • Warcross av Marie Lu - nu börjar den här listan vara alldeles för optimistisk, men jag vill vill vill hinna läsa mycket! MÅSTE ta mig tid! Har kollat slut Satc för andra gången nu så det känns ändå lite möjligt att snitta typ två böcker i veckan? Äh vi får väl seee. Men hursom! Marie Lu tillhör mina favoriter, har haft denna på min TBR alldeles för länge nu - serien är ju avslutad för guds skull! Måste alltså läsa.
  • A Skinful of Shadows av Frances Hardinge - misstänker att denna är långsam och magiskt, och sånt funkar på sommaren. Och den ääääär så snygg.
  • Lola och pojken i huset bredvid av Stephanie Perkins - alltså sjukt ändå att jag ännu inte läst denna? Minns att den var superhypad typ 2013 eller något, i början av min bokbloggarkarriär. Har läst ettan! Men denna har stått och samlat damm av någon anledning. Finns ju en trea också, om denna är svinbra får jag antagligen försöka läsa trean på engelska.
  • Breven från Maresi av Maria Turtschaninoff - åhh, vet ju att jag kommer älska denna. Vet också att det antagligen tar en stund för mig att komma in i den - men är ju värt! Så vaaarföööör har jag ej läst en?? Kan man verkligen fråga sig.
  • Okej sista!!! Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón - också en otroligt älskad serie, är rätt misstänksam, är verkligen inte den typs litteratur jag brukar sluka, men tror också att jag kan älska. Hoppas! Hoppas också att jag faktiskt kommer plocka upp denna i sommar.
  • Again Again av E Lockhart - även om jag var rätt besviken på Fejk så hoppas jag ju verkligen att denna återigen ska vara en fullpott, för jag älskar Lockhart. Eller älskade? Förhoppningsvis får denna det till presens igen.
Det var det! Gud. Hur jag ska hinna läsa 18 böcker på under tre månader vet jag inte, har inte precis statistiken på min sida (men det äääär bara 6 böcker/månad! Du klarar det!). Men har ju gjort det förr! För länge sedan. Så borde gå!? Ska läsa Sarah Dessen nu.

VAAAAD ska ni läsa i sommar? OCH! Vilka ska jag prioritera?