måndag 15 juli 2019

Alla böcker jag har påbörjat

De är så många, böckerna på mitt nattygsbord som jag aldrig verkar komma igenom. Fast det är inte riktigt sant, ibland favoriserar jag någon och så plötsligt är den utläst. Men just precis just nu läser jag lite här, lite där. Kan tydligen inte comitt:a till en bok hundraprocentigt?

Eftersom detta medför en recensionstorka (är verkligen inte bara det som medför en recensionstorka, det är också jag. Som inte lyckas få tummen ur och recensera böcker jag läste i januari. Eh.) tänkte jag att jag lika gärna kan recensera dem redan nu! Skoja. Eller inte riktigt, för tänkte faktiskt nästan så. Men det är ju inga _riktiga_recensioner, vissa böcker har jag läst typ två kapitel i. Men tänker faktiskt säga vad jag tycker - hittills! - ändå! Lite som den där Try one chapter-taggen? Typ så. Förutom att det inte slutar med att jag väljer en för jag väljer alla.

A Reaper at the Gates av Sabaa Tahir
Okej den här har jag kommit väldigt väldigt långt i, kommer nog avsluta den rätt snart men tvivlar på att jag kommer orka skriva någon recension. Har nämligen inte särskilt mycket att säga. Jag gillar ju Sabaa Tahirs värld, jag gillar Laia och Elias MEN. Jag lyssnar på den och det var de största misstaget jag har gjort vad gäller böcker. Det funkar nämligen inte. Alls. Eller okej nu överdrev jag. Men jag gillar inte uppläsarna! Det blir så fånigt. +mindes inte så mycket från de tidigare delarna +det finns HUNDRA olika typ folkgrupper eller släkter eller något? Jag KAN INTE för mitt liv hålla koll på dem? Så jag hänger inte riktigt med. Fattar inte riktigt vad Elias håller på med hälften av tiden. Vet inte riktigt vilken relation alla har till varandra. Vem som är ond eller god. Men nu när jag har kommit såhär långt kan jag liksom inte bara sluta och börja läsa den på svenska istället. Trots att jag nog typ borde, för har just och just kanske fattat hälften av vad som har hänt.

Sen kan det ju också hända att jag har lyssnat på den i evigheter, med långa pauser emellan, och att det kanske har påverkat lyssnandet. Lite. Men av det jag förstått så har jag ju gillat! Uppskattar verkligen hur råa dessa böcker är också, som den konstiga person en är. Uppskattar mindre bristen på ömhetsbetygelser, jag fattar ju varför det är så men kan inte ens Helene få ha det lite najs någon gång då? Heh.

A Court of Mist and Fury av Sarah J Maas
Har haft en rätt lång paus i denna nu men kan säga såhär: tycker så mycket om vart storyn är påväg! A Court of Thorns and Roses verkar ju liksom vara en avslutad berättelse, men det är den alltså inte. Utan plötsligt vänds allting upp och ner i ACOMAF, på ett väldigt trevligt sätt. Men av någon oklar anledning har jag alltså inte läst vidare i denna sen typ maj. Måste försöka avsluta något FORT så att jag kan ta tag i den igen! Har ju faktiskt inte skrivit någonting om A Court of Thorns and Roses heller, men gillade den alltså! Såpass mycket att jag genast började läsa tvåan. I början var den lite långsam och på många sätt är den rätt klyschig och fånig och överdramatisk men ibland gillar jag sådant. Blev klart underhållen och det var väldigt väldigt spännande på slutet. Eller tja, tror jag kanske spoilade det för mig men det gick åtminstone fort att läsa på slutet. Se detta som en recension på A Court of Thorns and Roses alltså! Rekommenderar den till folk som gillar Skönheten & odjuret och rätt fåniga hjältehistorier och en del sexiga scener och najs miljöer som slott och underjordiska fängelser och öppna, gröna landskap och älvor! Och vargar typ. Lite Twilight ändå, över det hela? Faktiskt. Förutom att Feyre inte direkt är någon Bella. På tal om: Feyre är världens mest irriterande namn fattar inte hur det ska uttalas plus vad är grejen med att hon nästan heter älva (faerie)? Så oerHÖRT förutsägbart.

Men utöver det: jag gillar faktiskt den här serien. Är väldigt förutsägbar själv och gillar liksom det Sarah J Maas ger mig. Typ Rhysand.

Du springer av en massa olika
Har läst åtta av elva berättelser, så kommer nog en recension väldigt snart! Kan ju tease:a er med att vissa är bättre än andra, men de flesta lyckas faktiskt rätt bra med att sätta fingret på hur det faktiskt är att vara ung. Återkommer med omdöme kring varje enskilt verk!

The Witches of St. Petersburg av Imogen Edwards-Jones
Köpte denna av ett rent infall, hade aldrig hört om den förut och ville egentligen köpa Assassin's Apprentice av Robin Hobb men den hade de inte. Så jag köpte en annan fantasy! Trodde jag. Eller vi får se, men hittills har det varit väldigt lite fantasy. Blir säkert bättre! Menar inte att den skulle vara dålig, för det är den inte, den är riktigt trevlig. Älskar att läsa om rika ryska kejsarligheter och adeln överlag, ÄLSKAR att läsa om baler och vackra klänningar osv, men det vet ni säkert.

Det här är alltså någon sorts häxfantasy som utspelar sig i Ryssland då tsaren hette Nicholas II. Alltså slutet av 1800-talet och början av 1900, tydligen. Delvis faktabaserad men obvi väldigt löst. Vet noll om Rysslands historia så mig kommer ju inga faktafel störa, men har läst att det nog finns en hel del. Aja. Läser glatt vidare!

Allt och lite till av Sarah Dessen
Har bara läst några kapitel men den är väldigt Sarah Dessenig aka underbar! Dock SÅ långa kapitel. Vilket sätter käppar i hjulen för min läsning, får typ en spärr när kapitlen är så långa är rädd att jag inte ska orka läsa så länge i ett streck. Trots att jag antagligen läser minst lika lång tid om det är en bok med korta kapitel, för då känns det inte alls lika jobbigt att påbörja ett nytt. Aja. Måste bara komma in i den ordentligt! För då tror jag myset gör att de långa kapitlen inte stör längre.

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo
Aargh har haft denna på hälft i EVIG-HETER. Kanske ska sträckläsa den idag? Fast vill läsa Dessen ju. Hmm. Men skulle vara så skönt att avsluta en bok, tror nämligen Inuti huvudet är jag kul kan gå snabbare än Dessen. Får se hur jag gör. Hittills har den hursom varit trevlig men rätt långsam, hoppas så att det snart ska börja hända saker! Tycker tyvärr det är lite jobbigt att bara hänga i Livs huvud.

Pow wow av Tommy Orange
Har bara läst prologen så kan inte säga så mycket men den verkar intressant! Och högst antagligen rätt mycket mer krävande än böckerna jag vanligtvis läser. Spännande!

När jag publicerar det här har jag faktiskt redan läst klart två böcker, trevligt ju! Och t.o.m. en recension, så den kommer i veckan! Annars håller jag på med en nättidning rätt mycket just nu, och sommarjobbar. Känns inte riktigt som sommarlov, men så är det väl ibland. Har någon läst någon av dessa? Vad tyckte ni?

torsdag 11 juli 2019

Vuxenböcker jag vill läsa, eller Projekt: Sluta kalla dem för vuxenböcker (det heter romaner)

Jag är ju då tydligen nitton år nuförtiden, har inte riktigt hängt med i hur det gått till men nu är det så ändå. Och nittonåringar ... nittonåringar är ju typ vuxna. Nästan. Lite. På-väg-att-bli åtminstone. Så! Jag tänkte: kanske jag borde bli som resten av världen och börja hänga på andra platser i biblioteket än min älskade tonårsböcker-hylla som jag hängt vid sen ... jamen, alltid? Var rätt så rakt in i 15+-böckerna från Daisy Meadows älvböcker för min del, faktiskt. Inga smidiga övergångar här inte.

Har alltså läst det mesta som finns att läsa för 15-plussare (det har jag verkligen inte, men I like to think so okeejj). Visst kommer det nytt hela tiden, men rätt ofta då jag läser böcker nuförtiden kan jag inte låta bli att tycka att jag har läst det förr. Många i min ålder har läst vuxenböcker ett bra tag redan, men inte jag. Eller tja, någon enstaka här och där har det ju blivit, och sen är det ju inte helt svartvitt vad som är en vuxenroman och vad som inte är det. Läsning saknar ju egentligen åldersgräns osv. Men särskilt många vuxenromaner har jag verkligen inte tagit mig igenom. Men vill! Känns som en helt ny värld att utforska, faktiskt. Så nu tänkte jag lista (såklart, vad annars, älskar ju listor) några böcker som saknar åldersrekommendation på Adlibris och som jag väldigt väldigt gärna vill läsa. Vi kör!

Pow wow av Tommy Orange
För att jag fick den av min modersmålslärare som tänkte den skulle passa mig. Lite för att Victoria skrev så gott om den också!

Flickorna av Emma Cline
Pga snackis som verkar skitbra och skitintressant. Och inte är superlång ...

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón
Har denna hemma och ALLA - verkligen alla - verkar älska den??? Är så nyfiken. Och har hört att ett bibliotek är inblandat! Och berättelsen utspelar sig i Barcelona! Tror den är underbar.

Den hemliga historien av Donna Tartt
Ej säker på att det här egentligen är en vuxenbok, mer en coming of age kanske? Aja det går ju verkligen inte att åldersbestämma böcker. Men! Tror jag antingen älskar eller hatar denna, hoppas älskar.

Ragga som du shoppar av Lin Jansson
Tror den här är superrolig! Vill verkligen läsa roliga böcker.

Gun love av Jennifer Clement
Ärligt mest för att Agnes varit taggad och det har smittat av sig. Och omslaget är snyggt.

Stål av Silvia Avallone
Denna har nog också fått något av en kultstatus, tror jag? Började på den en gång, men sen läste jag annat. Den verkar rätt tung - okej många av böckerna jag har nämnt är nog tunga - men tror bra! Dras verkligen till länderna runt Medelhavet så kul att läsa den därför också.

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie
Alla älskar även denna. Varför skulle jag vara annorlunda? Okej kan ju verkligen vara så att jag är det. Tror jag valt väldigt svåra böcker att börja med ehhehh men det är ju dessa alla älskar!! Vill läsa allt annat av henne också.

Tusen strålande solar & Flyga drake av Khaled Hosseini
Har valt så basic böcker, jag vet, men tror de är så så bra! Hoppas. Alla pratar om dem så vill ju fatta!! Ja okej därför vill ajg läsa även dessa. :-)

Allt jag inte minns av Jonas Hassen Kemiri
Och allt annat han skrivit, ifall jag gillar.

Tell the truth, Shame the devil & The place on Dalhousie av Melina Marchetta
Pga Melina Marchetta! Obv! Älskar henne.

Allt av Bodil Malmsten
Kanske främst Priset på vatten i Finistère pga har den hemma, men vill läsa ALLT. Allt. Och allt av Selma Lagerlöf! Vet ej riktigt om hennes böcker är vuxen eller ungdom? Är ju rätt luddigt med klassiker alltid. Men skitsamma.

Sara Stridsberg
Ingen skillnad vilken, älskar jag en älskar jag väl resten. Lite rädd för att inte älska någon, menmen.

Tripprapporter av Tone Schunesson
Den här älskar Sandra Beijer! Vi har inte 100% samma boksmak så det betyder egentligen inte särskilt mycket men ändå. Även många andra _it-girls_ (obs i min värld, jag följer inte särskilt många som resten av världen skulle kalla it-girls) (spyr egentligen på det uttrycket??? Varför använder jag det?) verkar ha gillat. Tone verkar även svincool! Sådär sval och 110% personlighet och "jag bryr mig inte ett skit om vad någon tycker"-ig. Vet faktiskt inte vad den handlar om, så allt är i sin ordning då. Baserar min läsning på andras omdömen + omslag till 99%, men det vet ni ju.

Tror det var typ det? Finns självklart hundratals andra jag vill läsa. Självklart. Men dessa vill jag läsa allra mest. Tror jag? Kommer antagligen komma på fler i samma stund som jag klickar på publicera hehhh. Så taggad på detta dock! Nu är tyvärr inte särskilt många av mina sommarläsningsböcker och kvalificerar som vuxenböcker, så lär väl inte bli så mycket av det här projektet innan i höst. Men sakta men säkert ska jag börja lära mig vad jag gillad då det kommer till romaner! Vuxenromaner. Kanske det inte heter romaner ändå? Jag vet faktiskt inte riktigt. Jag menar många ungdomsböcker är också romaner? Roman är väl främst ett format? Hmmh. Upplys mig gärna! Jag menar vuxenböcker pratar ju ingen om. Kanske bara handlar om att vuxenboken är allsmäktig och den boken typ alla ändå läser, det behövs liksom inget "vuxen" framför. Alla fattar.

Som vanligt är det mycket uppskattat med tips på andra böcker, även om min TBR redan är tillräcklig lång för flera liv. Kan ju alltid sålla lite? Yeah sure.

lördag 6 juli 2019

Champion

Trilogin om Day och June har funnits med mig i ... ja, hur länge blir det? I mars 2014 publicerade jag tydligen min recension på Legend, så i fem år har de varit med mig! Inte förrän i år vågade jag slutligen släppa taget och läste ut Champion.

Legend-trilogin hör till mina absoluta favoriter. Marie Lu är en helt fantastisk författare, det har hon visat gång på gång - jag har gett samtliga böcker jag läst av henne fem stjärnor, med undantag för den allra första boken jag läste - Legend - som fick fyra. (Och novellsamlingen Livet före Legend ...)

Så förväntningarna var superduperjättehöga på Champion, inte bara för att jag älskat allt annat utan också för att det var så länge sedan jag läste Prodigy (januari 2015), som jag ÄLSKADE och under tiden har ju vissa förväntningar byggts upp. Samtidigt betyder Day och June lite mer för mig än många andra karaktärer, eftersom Legend-trilogin hör till de första YA-serierna jag påbörjade och verkligen älskade. Då var jag fortfarande lite av en newbie i genren, och därför kanske Legend-trilogin också har känts så himla häftig ..? Ähh jag vet inte.

Champion är alltså den avslutande delen i Marie Lus Legend-trilogi och tar vid där Prodigy slutade. Tänkte hålla den här recensionen spoilerfri så jag kan inte direkt säga vad exakt som händer här men det är krig och June och Day är mitt i smeten och på många sätt de enda som kan rädda republiken. För att summera premissen för hela trilogin är Day från gatan och June uppväxt bland eliten, skolad toppsoldat osv. Day hatar republiken och så händer en grej som får June att ifrågasätta allt hon tidigare sett som självklart. Och deras vägar binds samman - såklart, rätt basic dystopigrej. Men i Marie Lus händer förblir ingenting basic särskilt länge.

Det tog ett tag för mig att ta mig igenom Champion, eller ähh enligt Goodreads gjorde det egentligen inte ens det? Vet dock ej om startdatumet där är helt rätt ... aja, men rätt långsamt läste jag den nog ändå. Läste liksom ett kapitel här och et kapitel där, gav den aldrig den tid och uppmärksamhet den är värd. Då jag hade en tredjedel kvar kunde jag inte sluta läsa oavsett hur sent det var så då blev den plötsligt utläst i ett nafs. Så ja, Champion är fantastisk. Och ett så SÅ bra avslut på en underbar trilogi tycker jag också!!

Grejen med dessa böcker är att kapitlen är rätt långa, och ni som hängt här ett tag vet ju vad jag känner inför det ... därav den hackiga läsningstakten, jag känner liksom sällan att jag har tid att ta mig igenom flera 15-sidors kapitel efter varandra. Okej OKEJ det säger ju onekligen också någonting om vad jag tyckte om läsningen, och ärligt: jag förväntade mig inte att det faktiskt skulle bli fem stjärnor för Champion. Under början av läsningen var jag rätt förvirrad för det är inte mycket som förklaras av vad som har hänt innan, jag hängde inte riktigt med på vilka var och varför Day och Junes relation var som den var osv. Men det är ju till stor del mitt eget fel för att inte ha läst denna tidigare. Aja - men så småningom hängde jag med igen och jag tycker verkligen så så mycket om dessa böcker!!

Champion känns lite som en Marvel-film med alla actionscener och alla olika nationer som är inblandade och all hyperteknologi. Skulle SÅ gärna se dessa böcker bli film, men då borde det göras som Hungergames och ej som typ ... Divergent. Doch blev filmrättigheterna sålda för evigheter sedan och det har inte hänt någonting så det ser inte särskilt ljust ut för en filmatisering. :-( Böckerna i sig är liksom redan så filmiska så det hade verkligen kunnat bli otroligt bra.

Världsbygget i Champion är otroligt, Marie Lus framtidsvision är så obehaglig men också så häftig! Vi får inte supermycket bakgrund till hur världen ser ut och varför, inte heller särskilt mycket politik utöver relationerna mellan Antarktis och Republiken (ish USA) - tycker det är så så roligt hur Marie Lu gjort Antarktis! Den här världsbilden känns verkligen ej helt omöjlig, snarare högst möjlig. Vilket gör det både skrämmande och fascinerande.

Det är något särskilt med Marie Lus skrivsätt, hon drar in mig i sina berättelser på ett sätt som få författare kan. Varje gång blir jag lika fängslad. Att Champion är väldigt väldigt spännande och driven av olika twistar gör ju sitt till att läsningen blir gripande. Dessuom hör Day och June till mina favoritpersoner att läsa om - tycker också så mycket om hur deras relation utvecklas!

Det som ändå gör att Champion faktiskt är så fantastisk som den är enligt mig, är slutet. Marie Lu lyckas verkligen binda ihop allting och jag är så tillfredsställd med hur allting slutar! Samtidigt är det helt jävla förkrossande och elakt och brutalt, men också så vackert. Grät och log på samma gång när jag hade läst slut.

Känns på något sätt som om jag har avslutat en era i min läsning iom att jag har läst slut Champion, inte för att jag egentligen förstår varför? Jag läser liksom fortfarande väldigt långt samma böcker. Men det här var liksom 14-åriga Elviras serie, nu är den slut. Kanske är det det att jag läser på ett annat sätt nu, bara? Jag vet inte. Allt jag vet är att Legend-trilogin är helt fantastisk och att alla som gillar omöjliga kärlekshistorier, spänning och fläckfritt världsbygge också kommer tycka om den här serien. Min 11-åriga lillebror sträckläste hela trilogin och älskade - gör det du också!

| Champion | Marie Lu 2013 övers. Katarina Falk 2014 | Modernista | 336 sidor | 13+ | rec-ex | köp hos: Adlibris, Bokus |

torsdag 4 juli 2019

Andra kvartalet 2019

Godkväll på er! Är lite ledsen, skulle vilja se på Far from home precis just nu men nu är det inte så. Är också stressad pga börjar studera i höst och borde skaffa lägenhet+har noll pengar+så mycket jag vill gör+mitt jävla sommarjobb.

Aja juni tog slut rätt nyss, så tänkte summera andra kvartalet i bokväg då! Det var inte supertrevlig, får jag väl säga. Inte en enda femma, det mesta var rätt meh-igt faktiskt. Bäst var A Court of Thorns and Roses när jag väl gav den tid. Läste i flera timmar i sträck pga flyg. Gör det aldrig annars, men ja det var rätt najs. Trots att After: När vi möttes har skitdåligt betyg hör den nog också till toppen vad gäller själva läsupplevelsen för alltså det gick typ ej att sluta. Heh. Skrivit en förvirrad recension på goodreads, kommer antagligen publicera den (möjligen något omreviderad) även här men läs redan nu ifall du är nyfiken. Och inte orkar läsa sen.

VAD JAG HAR LÄST:
After: När vi möttes - Anna Todd (2/5)
A Court of Thorns and Roses - Sarah J Maas (4/5)
Störst av allt - Malin Persson Giolito (3.5/5)
M varken mer eller mindre - Petra Backström (3.5/5)
Fejk - E Lockhart (2/5)
Hålla andan - Flora Wiström (3.5/5)

Antal lästa böcker: 6
Antal sidor: 1 919 st
*Omläsningar: En, läser oftast om böcker då jag inte orkar med annat. Eller då jag liksom vet precis vad jag vill ha men inte kan vara säker på att någon oläst bok är just det. M varken mer eller mindre läste jag mest om pga 1. korta kapitel 2. relationsdrama 3. rappt språk 4. kort och 5. kräver inte en särskilt uppmärksam läsare.
Könsfördelning K/M/A: 6/0/0 skulle helt tydligt överleva på att bara läsa kvinnor
**Övernaturliga inslag: En fantasy! Stolt. Läser så lite fantasy med tanke på hur mycket jag älskar den genren, äh. Men läser ju väldigt lite med tanke på hur mycket jag älskar att läsa också, såatteh.
Påbörjade serier: Två. Men har bestämt mig för att inte läsa vidare på After skräp är inte värt min tid hur beroendeframkallande skräp det än är. Eller ähh kan nog inte lova något, sorry alla som tycker att en inte ska stöda problematisk skit.
Fortsättning på serie: nollll
Avslutning på serie: också noll
Antal recenserade: Bara en, men vadå har typ publicerat ett inlägg de senaste tre månaderna så who's surprised. Ska skriva om dom andra! Lovar!
***Rec-ex: etttt var ingen överraskning det heller, men så SKÖNT att jag inte ber om rec-ex längre. Drunknade i dem en tid, och nu är jag stuck med wayyyy too många olästa.
Bibliotekslån: Men ojj inte ett enda??? Lånade dock Hålla andan av kompis.
E-böcker: Läste När vi möttes typ halvt som e-bok. Och lyssnade på Störst av allt från Nextory! Trots att jag har den i fysiskt format heh.
Påbörjade men olästa: A Reaper at the Gates (som ljudbok, kommer ingen vart orkar aldrig och har tappat bort mig och kan typ ej lyssna på fantasy som ljudbok är för lättdistraherad så missar allt??), Kometen kommer (slutlyssnad nu), Inuti huvudet är jag kul (f*cking fortfarande. Sorry hela världen som älskar den boken. Den är så långsam.) och *trumvirvel* Allt och lite till av Sarah Dessen! Dessen-sommar is back!! Efter paus på FEM ÅR!? Mkt glad för detta, älskar Dessen. Men det vet ni. Finns en massa gamla recensioner, läs Sarah Dessen hörni! Mina gamla recensioner finns hääär. Aa just det A Court of Mist and Fury också. Är hopplös. Och Pow wow pga fick i present kunde ej låta bli var nyfiken.
Snyggaste boken jag läst:
Hands down, 110%, perfekt omslag.
Bäst var: A Court of Thorns and Roses som sagt. Mkt trevlig fantasy faktiskt, har påbörjat andra delen och tycker så mycket om vart storyn tar vägen! Blev väldigt mycket intressantare än en först kunnat tro.
Största överraskningen: Tyvärr överraskade ingen bok positivt. :-(((
Största besvikelsen: Hålla andan och Fejk. Mest Fejk som jag var säker på att jag skulle gilla. Hålla andan var jag faktiskt skeptisk till och min skepticism var tyvärr befogad, men hoppades ändå att jag också skulle älska den, som resten av världen. ÄLSKADE ju tyvärr inte. Men mer om i recension!!
Kommentar: Kommenterade typ i början? What else liksom. Tråkigt med tråkiga böcker inte konstigt att jag inte läser särskilt mycket. Också: kanske är fel på mig, bara? Har högst krav i historien känns det som ibland. Aa just det var skitdålig på att hålla mig till planen? Blev EN fantasy. Whoopsie.
Planer inför nästa kvartal: Alla mina sommarböcker! Plus Sandra Beijers nya, kanske kommer det någon annan ny också som jag inte minns just nu? Aja. Läsa vad jag känner för. Förhoppningsvis avsluta alla jag har på hälft, komma igenom ett gäng rec-ex. Sånt.

Det var det! Kanske dyker upp ett inlägg om en miniserie rätt snart, och ett annat om serier (bokserier that is) jag vill avsluta. Och några recensioner. Håller tummar och tår! Ni får gärna kommentera något kul så blir jag mer taggad på att skriva också. <3

onsdag 5 juni 2019

13 veckor 13 böcker

Hej! Var ett tag sedan jag kikade in här. Tog studenten på lördag, så roligt! Men känns inte supermycket av någon anledning. Åtminstone inte ännu. Känner mig lite avtrubbad, är lite förkyld och så. Orkar inte ta tag i vardagen.

Men tänkte att iom att jag officiellt (mitt värsta ord att stava ...) har sommarlov numera (även om jag typ haft det i två månader redan) vore det ju på sin plats att lista böcker jag vill läsa i sommar! Är ju ändå tradition. Har sommarlov i tretton veckor, så att hinna läsa tretton böcker är nog inte helt orimligt. Hoppas verkligen VERKLIGEN på fler men lär ju bli besviken. Dessa vill jag läsa allra helst:
Den hemliga historien av Donna Tartt
Den här är nog tp min enda jag absolut har bestämt mig för att jag SKA läsa. Måste. Klarar ej av att vara en av dem som inte gjort det längre.

Hålla andan av Flora Wiström
Måste iofs köpa denna för att läsa, men det är 100% säkert att jag kommer göra det. Vill läsa så SÅ mycket, även om jag är lite rädd för att den ska vara för mörk för mitt mood just nu.

Fejk av E Lockhart
Pga saknar E Lockharts böcker, har ju älskat de två tidigare jag läst. Denna har varit oläst alldeles för länge vill verkligen veta om jag tillhör älskar- eller fattar-inte-grejen-gänget!

Cress av Marissa Meyer
Pga MÅSTE KOMMA IKAPP MED ALLA SERIER JAG HAR PÅ HÄLFT.

De odödligas sång av Julie Kagawa
Samma som ovan.

Gudar och monster av Laini Taylor
Också samma anledning. +vill ju obvi läsa alla dessa böcker men, ja.

En Sarah Dessen (Allt och lite till &/ Aldrig ensam)
Pga Sarah Dessens böcker är 100% myyys!!!

Equilibrium av Anna Jakobsson Lund
MÅSTE läsa klart den!! Fattar ej vad mitt problem är, får nog börja om från början tror jag har pausat den för länge nu.

A Court of Mist and Fury av Sarah J Maas
Pga har på hälft! Hoppas även hinna med uppföljaren A Court of Wings and Ruin.

Havets djup av Annika Thor
Den här serien är också SÅ mysig <333.

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo
Pga tror den är toppen och att jag bara inte har kommit in i den ordentligt än.

Högt spel av Leigh Bardugo
Högt spel är ett gammalt rec-ex jag aldrig tagit tag i, men vill så gärna! Har bara hört fina saker om den serien! Hoppas ju också komma igenom Grisha-trilogin någon gång.

Svindlande höjder av Emily Brontë
Orkar inte inte förstå alla referenser till detta verk som finns i diverse populärkultur (hej Himlen börjar här och After och sånt.). Och kul ju att läsa klassiker!!

Okej det var alla! Vill VERKLIGEN läsa dessa, men de känns plötsligt rätt så overwhelming är ändå relativt tjocka böcker jag har valt? Men hoppas hoppas hinna!! Just det tänker också nämna en fjortonde som jag köpte på Helsinki Lit: Patrioterna av Pascal Engman. Är så pepp på den trots att det verkligen inte är någonting jag vanligtvis skulle läsa!

måndag 13 maj 2019

Störst av allt

Det var först någon timme efter att jag hade lyssnat klart på Störst av allt som jag insåg hur verkligt allting hade känts. Jag kom nämligen på mig själv med att tänka på händelserna i boken som verkliga händelser, på personerna som riktiga personer, som om allting hade hänt på riktigt. Alldeles nyss.

Och om det inte är ett tecken på att en bok är bra vet jag inte vad som är.

Jag gav nog inte Störst av allt de bästa av förutsättningar eftersom jag hetslyssnade på den under en bilresa till Levi. Jag skulle lyssna klart den innan vi var framme, det var liksom bestämt sedan början så jag lyssnade och lyssnade och lyssnade. Alltså blev det inte en direkt naturlig läsupplevelse på det viset, jag läste inte på intuition liksom, utan jag bara lyssnade för att bli klar. Det fanns inget annat jag kunde göra eftersom jag lovat Olivia och eftersom jag hade huvudvärk var att läsa boken inte ett alternativ. Så jag lyssnade.

Med det sagt menar jag inte att jag inte ville lyssna, det var ju trevligt liksom. Bara att det ju kanske blev lite forcerat och att jag nog inte hann känna så mycket under lyssnandet. Inte smälta vad jag hörde. Ja och så är det ju det med att jag lyssnade istället för att läsa, vilket på något sätt tar bort en dimension i upplevelsen för mig, jag tappar liksom ett plan av boken eftersom det finns en främmande röst som läser upp allting, istället för de röster jag ger karaktärerna i mitt huvud. Därför känns det också svårare än vanligt att skriva om den här boken, jag kunde liksom inte notera språket på samma sätt heller. Vilket är extra tråkigt då det kanske speciellt är för språket och berättartekniken som Störst av allt har lovordats. Jag vet egentligen inte hur det går ihop, att jag liksom inte kan skriva om språket, för jag hörde det ju. Men det blev mer en ... dialog än en bok, om det låter logiskt?

Nu skulle jag egentligen inte dyka rakt ner i recensionen utan att nämna vad Störst av allt är för något. Så låt mig berätta nu! Störst av allt är alltså en roman om en rättegång och vad som ledde fram till denna rättegång. Rättegångsthriller går den nog under, men även om det hela tiden finns en spänning skulle jag nog inte kalla Störst av allt för en thriller.

Den tilltalade, personen som står inför rätta, är Maja, 18 år, från Djursholm. En vit, rik flicka med rika vänner och höga betyg. För nio månader sedan ägde en skolskjutning rum på Djursholms allmänna gymnasium. Maja var den enda som stod kvar i klassrummet utan så mycket som en skråma.

I Störst av allt varvas rättegångens framskridande med tillbakablickar till vad som hände innan skolskjutningen. Majas berättarröst är saklig men rätt dryg och arrogant då hon beskriver sina klasskamrater och sina känslor kring allting. Bitter. Det stämmer så otroligt väl in på allt annat vi får veta om Maja, och om händelserna. Det är precis så hon borde berätta efteråt. Det är precis sådan Maja är. Och det är så intressant att hon är gjord just så! För det gör henne inte särskilt sympatisk, men det gör henne väldigt intressant. 

Störst av allt är en väldigt rå berättelse. Till en början förstod jag verkligen inte varför det inte är en unga vuxna-bok men efter att ha lyssnat klart förstår jag bättre. Den är nog alldeles för mörk för att vara det, och alldeles för långrandig ibland. Det är en otroligt tung bok, samtidigt drabbade det tunga mig aldrig med full styrka, kanske just för att jag lyssnade på den i ett streck, utan att bearbeta. Kanske också för att världen Maja och hennes vänner lever i är så långt borta från min egen.

Många av personporträtten är gripande och väldigt, väldigt jobbiga. Vissa av karaktärerna önskar jag att vi hade fått lära känna på ett djupare plan, vissa lämnas väldigt ensidiga och platta. Här finns gott om stereotyper, vilka kanske förstärks av Majas syn på världen, men egentligen känns det inte som någonting negativt, för det känns trovärdigt. Det speglar de strukturer och klasser som de facto finns i samhället på ett väldigt tydligt sätt. Samtidigt: romanen fokuserar inte på relationer. Det är handlingarna som står i centrum, enstaka trevlighetsdialoger ryms inte med. Det är endast det som är relevant för utredningen som tas upp, förutom de kommentarer Maja inte kan låta bli att lägga till om sina jämnåriga och vuxna i deras närhet. I och med det funkar de tydliga karaktärerna rätt bra, de finns liksom inte där för att vara trevliga utan har alla sin roll i händelseförloppet.

Romanen är skickligt uppbyggd i hur jag som läsare sakta men säkert får reda på vad som har hänt. Jag blir aldrig uttråkad, på samma sätt som Sander upprätthåller nämndemännens intresse upprätthåller Persson Giolito min nyfikenhet. Oavsett om jag hade suttit i en bil i tio timmar eller ej tror jag verkligen att jag hade velat läsa vidare konstant. På något vis lyckas hon avslöja precis tillräckligt hela tiden, men samtidigt kan jag inte se vad pusslet föreställer förrän precis på slutet. Så SÅ otroligt snyggt ihoppusslat, seriöst.

Can't stress enough hur äkta allting känns. Som jag nämnde är Maja och hennes kompisars liv helt tvärtemot mitt, men ändå känns allting kristallklart när jag har lyssnat klart. Och som om det faktiskt hade hänt påriktigt. Sjukt.  Förutom att vara ett rättegångsdrama lyckas Störst av allt vara väldigt mycket mer än så, och ta ställning i en massa samhällsfrågor i och med just skildringen av dessa överklasskids och bubblan de lever i.

Efter att ha lyssnat klart känner jag mest att jag vill lyssna en gång till. Eller kanske läsa, egentligen. Långsamt den här gången. Få av karaktärerna i Störst av allt är särskilt sympatiska, men ändå har de lyckats fastna på mig. Och så känner jag att det typ hade varit häftigt att vara jurist, egentligen. Och att världen rika ungdomar lever i är sjuk om den alls liknar Majas verklighet. Och att Malin Persson Giolito är otroligt duktig på det hon gör, att jag vill läsa mer av henne. Att Störst av allt måste ha krävt en hel del research.

Och jag har en klump i magen, och vet inte när den kommer att försvinna. När Majas historia kommer att lämna mig.

Ja och så har jag tänkt på att det hade varit kul med mer skönlitterära skildringar av stockholmseliten! De där som lever världens glammigaste liv på Instagram. Hur har de det egentligen? Varför finns det inte fler sådana böcker? (Do tipsa mig gärna ifall det finns.)
Foto: Anna-Lena Ahlström

| Störst av allt | Malin Persson Giolito 2016 | Wahlström & Widstrand | 367 sidor | vuxen | köp hos: Adlibris, Bokus |

onsdag 8 maj 2019

Serierna jag fastnat i på sistone

Läser inte supermycket för tillfället, gjorde det i typ en vecka men nu har jag slutat igen!? Förstår inte riktigt mig själv. Eller jo, för det är alla tv-seriers fel, faktiskt. Det är bara så himla mysigt och, jamen, lätt att sjunka in i en välkänd värld när man väl har börjat lära känna alla. Serierna jag helst ser på just nu är inga _svåra_ serier, utan mer rätt och slätt underhållande. Men jag vill skriva om dem! Pga vem gillar inte tv-serietips liksom. Låt oss alla överge boken och gå över till Netflix underbara värld för evigt! *skämt åsido*
Först ut är: BROOKLYN NINE-NINE (säsong 6)
Polis-vardags-humor-serie som kretsar kring ett polisdistrikt i New York och "eliten" som jobbar där. 

Det här är min absolut bästa serie just nu. Skulle nästan kunna kalla den min bästa serie någonsin, men det kan hända att det vore att gå för långt. Topp fem åtminstone, 100%. Älskar ALLT med Brooklyn nine-nine; karaktärerna, blandningen mellan spänning och humor, hur smarta alla är (eller okej, de flesta ...), att en massa väldigt seriösa och aktuella ämnen tas upp, hur up to date den är (referenserna till populärkultur är oändliga) och hur _diverse_ den är!! Älskar ÄLSKAR den här serien och fattar ej att den inte är mer hajpad än vad den är?? Varför kollar inte alla på den? Vill 100% bli polis i New York då jag kollar.
GAME OF THRONES (säsong 8)
Som restan av världen följer även jag den avslutande säsongen av 2010-talets bästa serie, Game of Thrones. Men tvärtemot resten av världen är jag typGame of Thrones, men älskar inte den här säsongen. Nu har jag ju bara sett fyra avsnitt - fast nä, det är ju inte bara alls, det. Det finns endast två avsnitt kvar - fattar verkligen inte hur denna sista säsong ska hinna bli allt det jag vill att den ska vara på två avsnitt?
inte nöjd??? Eller okej ärligt har jag nog inte superkoll på vad mainstream åsikten är, har bara fått för mig att alla är ultrataggade varenda gång det kommer ett nytt avsnitt. Det är inte jag, konstigt nog? ÄLSKAR

Okej men nu, SPOILERS AHEAD: T.ex. fajten mot the white walkers, vad VAR ens det??? Jag såg knappt någonting var bara väldigt lost hela tiden och ingen viktig dog??? Och så var det världens största antiklimax på slutet?? Fattar heller inte Bran, alls. NÄR har han tänkt börja säga någonting av värde??? Förstår heller inte varför Jon och Daenerys aldrig tänker prata om att de är släkt och vad det innebär för deras relation. Om det innebär någonting. DET GÅR SÅ LÅNGSAMT ALLTING. Varför var början av det fjärde avsnittet en såpopera??? Tyckte också slutet på fjärde avsnittet var rätt trist det fanns liksom ingen annan utväg och blev därav aldrig spännande. Förstår heller inte hur Daenerys seglade rakt in i Cerseis fälla. :-)))

SLUT PÅ RANT & SPOILERS

En anledning till att jag nog inte uppskattar den här säsongen så mycket som jag kanske kunde göra, är säkert att det är så hiiimla länge sedan den sjunde säsongen och jag är helt enkelt väldigt förvirrad. Kan liksom inte dra kopplingar till tidigare händelser osv som andra verkar kunna. Rekommenderar varmt att läsa Seriereflektioners inlägg om varje avsnitt, hon analyserar superbra och ger åtminstone min tittarupplevelse mervärde - tycker alltid mer om avsnitten efter att ha läst hennes genomgång hahah.
GLOW (säsong 1 och 2)
Den här serien är supermysig! Utspelar sig under 80-talet och handlar om ett gäng tjejer med olika bakgrund som tillsammans skapar en regisserad boxningsshow. Så snygg, väldigt rolig och mysig och fina karaktärer. Älskar inte hämningslöst, så speciell är den liksom inte, men absolut sevärd! Sa jag mysig?
BEVERLY HILLS, 90210 (säsong 1 and counting)
Har så länge velat se denna serie som på något sätt lyckades gå i tio år??? Så en dag då jag inte hade något särskilt att se på (yeah sure) googlade jag hur jag skulle kunna se den och tydligen finns alla säsonger på viafree??? Är så lycklig!! Har hittills sett första säsongen och påbörjat andra, tycker det är så kul att kolla den känns så väldigt 90-talig! Inte för att jag egentligen kan uttala mig om någonting sådant, men den är så icke 2010-tal som det kan bli. Och är så kul med småsaker som är annorlunda, som mode och hur man är uppkopplad och syn på sex osv! 

Den är rätt slö och alltså avsnitten är 45 minuter långa??? Om den kom idag hade den garanterat varit en 20-minutrare. Alt. hade avsnitten varit tvugna att innehålla dubbelt så mycket drama. Men den är kul att ha i bakgrunden då jag gör något annat, ger den liksom sällan hela min uppmärksamhet. Var tveksam till Kelly och Donna i början men gillar dem nu. Tycker så så mycket och Andrea och Brandon och shippar dem så men det verkar ju inte hända ... Blir lite lack på att Brandon är efter en ny tjej i varje. Himla. Avsnitt. :-))) Men han är snygg det får man ju ge honom. Och Luke Perry (R.I.P.) var tydligen väldigt väldigt snygg som ung??? Tycker inte superdupermycket om Brenda, faktiskt. Tycker föräldrarna är trevliga! HATAR alla _föräldrarna är sämst och fattar ingenting_-skildringar som har tagit över alla tonåringsserier/filmer/böcker. (Hej, Riverdale där alla är sjuka i huvudet.) Därav kul med vettiga föräldrar. Även om typ alla förutom just Cindy och Jim är rätt ... problematiska.

Jag kollar glatt vidare! (SÅ roligt också att skolan är samma som i Buffy <333) Såg förresten att någon form av Beverly Hills mockumentärishgrej om skådisarna ska komma i sommar nu när jag googlade bild att sätta in här! Hur bra tajming??

Förutom dessa håller jag och Olivia på att ta oss igenom Störst av allt (recension på boken är påväg kul va!!), Chilling Adventures of Sabrina säsong 2 och följer typ med den tredje (mest utflippade (och sämsta) hittills) säsongen av Riverdale. Ja och så slökollar jag That 70s show ibland, men nu orkar jag inte skriva om dem. Dessutom har antagligen de flesta koll på dem ..?

Så ja. Jag har nio säsongen Beverly Hills to go det ser inte superljust ut angående att börja läsa igen på typ ... två månader? Näe klart jag ska försöka klämma in lite läsning också!!

Vilka serier är era bästa? Tar tacksamt emot serier som liknar New Girl, Girls, Brooklyn nine-nine och How I met your mother. Vet om att The Office och Modern Family existerar men är inte supertaggad på dem vet inte riktigt varför ... aja men feel free to överösa mig med tips! Det är det internet är till för!