Jag älskar Andy Samberg. Så när jag såg att Palm Springs äntligen gick att hyra på Elisa var jag inte sen att se till att det blev veckans fredagsfilm.
Palm Springs är - okej, såhär: det är roligare att gå in i det utan att veta något annat än titeln, Andy Samberg och Cristin Milioti. Inte såld än? Nä, då kommer du högst antagligen inte gilla den här filmen.
Palm Springs är en klassisk romcom på en och en halv timme men med en lite övernaturlig tvist. (Ja, de vill få det att bli vetenskap, men - eh.) Här finns bröllop, existentiella samtal, klyschiga bröllopstal, och kanske allra viktigast: en jäkla kemi mellan Samberg och Milioti. Nej, det här är inte ett romantiskt drama i stil med The Notebook där kärleken är ALLT. Miliotis karaktär är alldeles för cynisk för det och Sambergs för fånig - men kärlekshistorien är inte heller det som är viktigt, utan det är allting Nyles (Samberg) och Sarah (Milioti) upplever tillsammans som gör detta till en sådan karamell! Alla karaktärer som lyckas bli hela personer på några få meningar, den konstiga gråttan, Roy, att allt Samberg säger blir kul - men också funderingarna kring vad det egentligen innebar att leva, vad som är viktigt i livet och om någonting alls egentligen har någon mening.
Ploten är väldigt enkel, men den görs så himla bra - med små medel har de lyckats få till en riktigt underhållande film som lämnar mig alldeles lycklig efteråt. Filmer likt denna kan fort bli väldigt tråkiga, men här är tempot högt och jargongen mellan Sarah och Nyles så trevlig att den inte hinner bli det. Se!
Trailern spoilar det mesta men just putting it here ifall någon gillar att kolla trailers innan! I don't haha.
Sex Education heter den och om man bortser från att de använder sig av billiga trick för att försäkra att huvudpersonerna verkligen ALDRIG har ett lugnt och bra liv så är det en underbar, beroendeframkallande serie.
Sex Education handlar om Otis, vars mamma är sex- och relationsterapeut och som av en slump hjälper Adam som inte kan komma. Skolans största jag-bryr-mig-inte-om-någonting Maeve Wiley har ont om pengar och är med när det händer, så när Otis råd faktiskt hjälper får hon en idé: de startar en sexklinik. Maeve sköter administrering och bokningar medan Otis bara gör sin grej, och delar med sig av kunskapen han samlat på sig under sina 16 år som son till en sexterapeut.
Sen är en liten twist att Otis är oskuld och råkar bli kär i Maeve, som börjar dejta guldpojken Jackson. Det är tonårsangst, relationsdrama, otroliga vyer, ett fantastiskt soundtrack och underbar styling. Jag tänker flera gånger på SKAM och om jag skulle säga en bok som påminde om Sex Education är den enda jag kommer på Saker ingen ser av Anna Ahlund. För även om Maeve och Otis får mest uppmärksamhet i början, finns här flera andra karaktärer som också får mycket skärmtid och nästlar sig in i tittarens hjärta. På många sätt känns Sex Education väldigt snäll - men också inte. Den är rekommenderad från 16 år och är ändå väldigt grafiskt - vilket sällan känns störande, utan mer faktiskt stöder seriens budskap: att det är okej att vara osäker kring sex, att alla gillar olika saker, men framförallt: att sexualitet och allt det för med sig är helt naturligt och jätteokej.
Sex Education känns väldigt relevant då det kommer till representation - de har hittills täckt bi-, a-, pan-, homo- och heterosexualitet. Absolut att vissa grenar fått mer tid i ljuset än andra, men ändå - flera av de större karaktärerna är inte heterosexuella. På vissa sätt är Sex Education rätt polerad - det är typisk high school-seriestyling och alla är SNYGGA - men också inte. Väldigt mycket mindre polerad än det mesta från staterna, vill jag ändå påstå - och det är någonting jag överlag märkt att jag faktiskt gillar med brittiska serier: saker får vara lite ruffiga, sex och nakenhet är inte så farligt, karaktärerna blir faktiskt fulla då de dricker alkohol. Med det sagt är det här en väldigt väldigt vacker serie - vyerna är helt fantastiska, alla bor i underbara hus, skolan är fantastisk - nej men det här är ögongodis om någonting.
Utöver det så är också karaktärerna underbara, kanske framförallt Eric och Adam, men också Otis och Maeve - som alla tillåts vara komplexa, bete sig fånigt och dumt. Det är också jättekul att (vissa av) föräldrarna får ta så mycket plats! Gillian Andersson (Jean), Asa Butterfield (Jean), Ncuti Gatwa (Eric), Connor Swindells (Adam) och Tanya Reynolds (Lily) är heeelt fantastiska i sina roller.
Åh, jag vill bara ha tredje säsongen precis exakt nu, det här är den sortens serie - det går inte att få nog. Jag har legat uppe till fyra på natten för att jag inte kunnat sluta titta, vilket för mig tillbaka till nätterna jag upptäckte SKAM. Serier, hörni! Vilken grej.
Har (återigen) sträckkollat en tv-serie. The Bold type heter den och handlar om tre tjejer som jobbar för dam/tjejtidningen Scarlet och lever loppan i New York. Typ. De har alla rätt olika bakgrund och är överlag rätt olika som personer - Sutton älskar att festa och drömmer om att en dag få kalla sig stylist, Kat lever för sociala medier och tar inte kärlek på så stort allvar och Janes största kärlek är texten, och att få till en riktigt bra story. Men de är megabästisar och finns ALLTID där för varandra.
Ja, så till den mån att jag egentligen inte riktigt köper deras perfekta vänskap (okejdå det skär sig ibland. Det gör det faktiskt - vilket är toppen! Men de är alltid ärliga mot varandra, vilket är så viktigt! Så!). Men det är ju väldigt mycket grejen här. The Bold Type är rätt långt som en mer PK version av Sex and the City - ja och för en lite yngre målgrupp också, iom att huvudpersoner är ett antal år yngre. Det är också mer ... polerat och inte på långa vägar lika explicit. Men The Bold Type väjer ändå inte för svåra ämnen - så mycket viktigt ryms med iom att Jane mer än gärna tacklar politiska frågor i sina artiklar. Och sex! Så mycket sex de hinner snacka under de fyra säsonger vi hittills fått. Det som kanske främst känns "nytt" med det är sättet det gör det på - alltid med kvinnan i fokus, och att Kat, Jane och Sutton är väldigt sexuella är liksom ingenting som göms under kudden. Nu är inte TBT superny - den första säsongen släpptes 2017, så vissa saker känns ärligt lite gjorda - men mycket känns inte det!
Ibland - speciellt i början, kanske - kunde jag tycka att det blev lite väl mycket Scarlet och inte så mycket relationer och liv utanför redaktionen - samtidigt är det just redaktionsmiljön och karriärsfokuset som får TBT att sticka ut, för jag älskar verkligen att se hur det går till på en tidningsredaktion. ÄLSKAR. Och ja, det får mig ju inte direkt osugen på att faktiskt strunta i allt vad matematik heter och satsa fullt ut på journalistiken. Men vi får se.
Ibland kan jag tycka att karaktärerna känns lite bleka - de har verkligen inte lika mycket edge och råhet som - återigen - SatC-gänget, men de funkar och växer på en och växer till sig i rutan överlag och nu gillar jag dem, ändå, och känner dem rätt bra. Det här är ingen skratta högt-serie, och heller ingen sitta-fastklistrad-vid-rutan-serie, men det är en väldigt mysig serie med karaktärer att tycka om och underbart relationsdrama. Jag hoppas verkligen vi får en femte säsong!
Hejj på er! Detta är tydligen en film- och tv-serieblogg nuförtiden. Av någon anledning finner jag det lättare att skriva om? Oklart varför. Tror det är: för att jag ej _etablerat_ mig som film- och serierecensent, känns liksom inte som jag behöver säga något superseriöst DJUPT OCH SMART liksom. Jag bara babblar. Borde verkligen hitta tillbaka till det vad gäller böcker också! Gud. Ska det vara så svår?? Också: jag läser ju inte slut någonting någonsin :-)))) Och av någon anledning föredrar jag att recensera hela bokserier på en gång? Som om det inte vore enskilda böcker liksom?? Därav har The Infernal Devices förblitt orecenserad, har nämligen ej läst slut den sista delen. MEN SNART! Hoppas vi. Aja, kan alltså ej lova en massa litteraturrecensioner atm. HOPPAS ATT DET KOMMER, det gör jag, men min läsning går verkligen inte toppen just nu. Men läs TOVE!!! Har intervjuat en massa kul personer på sistone, rekommenderar er verkligen att läsa ALLT.
Nu börjar recensionen, då.
Honey Boy är alltså Shia LaBeoufs dramatiserade barndom och tid på rehab. Vad jag förstått? Är väl säkert ej 100% verkligt alltihop, men det är LaBeouf som skrivit manus, baserat (jamen det är ju ej 100%:igt vad baserat faktiskt betyder ur verklighetssynpunkt - och det ändå en FILM ej en dokumentär) på hans relation till sin pappa - han skrev manuset i rehab, tydligen.
Och det är just i rehab som vår huvudperson Otis (spelad av Lucas Hedges i "nuet", att namnet inte är Shia säger ju sitt) hamnar, precis i början av filmen. Här tvingas han försöka reflektera över sitt liv, vad som fått honom att må som han mår, och då hamnar han ofta på samma plats: hos sin pappa. Pappan är väldigt trasig, före-detta rodeo clown, alkoholist och sexbrottsling. Han fungerar som Otis manager, typ, och både peppar och bryter ner Otis (Noah Jupe).
Det är en väldigt dysfunktionell relation, det kan en lätt säga, där Otis vill att James (Shia LaBeouf), som pappan heter, ska vara en bättre pappa för honom, och inte bara en manager som endast fokuserar på att Otis måste slå igenom som skådis, och där James nog är väldigt nedbruten och har svårt att finnas där för Otis, antagligen mycket för att hans eget liv är så trasigt och han då har svårt att ta på sig Otis svårigheter och känslor.
Dået är 1995, nuet 2005. Det hoppar fram och tillbaka, men främst ser vi Otis liv som 12-åring, och därmed glimtar av vad som ledde till rattfyllan som slutligen satte Otis på rehab.
Det gör så så SÅ ont att se på. Skådespeleriet är magnifikt och här väjs det då verkligen inte för alla svåra känslor som kan finnas i en liten 12-årings kropp. Nej men jag vet inte riktigt vad mer som finns att säga? James är HEMSK och det är helt sjukt obehagligt att se på hur Otis blir behandlad, och hur ont det gör honom att hans far både är den viktigaste personen i hans liv och den värsta. Nej men.
Att det här faktiskt ÄR Shias barndom (jamen säkert ändå i stora drag?) gör ju inte saken bättre. Mycket lämnas osagt, gränsen mellan vad som är dröm och vad som är verklighet är oklar ibland, det känns som om här finns en del symboler som alla säkert tolkar på sitt sätt och som LaBeouf antagligen har med av en helt egen anledning (typ - hönorna), och sånt kan störa mig ibland. Här gör det dock inte direkt det, i en sekund kan jag ifrågasätta någonting och känna mig lite trött för att jag inte förstår (ni som hängt här ett tag vet hur jag är) - men sen fortsätter jag bara flyta med. Det stör inte handlingens framskridande, liksom, utan får främst filmen att kännas än mer personlig.
Det känns som om LaBeouf har spillt ut sitt allra innersta för världen att se, och jag hoppas verkligen verkligen att det hjälpte honom. Det här är ett mästerverk till film på så många sätt - just mig lyckades den kanske inte beröra helt på djupet, då det sist och slutligen inte fanns så mycket för mig att identifiera mig med, men jag tror verkligen att den kommer hitta sin publik, och att det kommer vara en utomjordslig (outworldly? Vaad är det på svenska) upplevelse för en del.
Gå och se! Så sjuk film. Vill verkligen verkligen se den igen, känner jag. Och bara sjunka in. Av någon anledning är det trevligt att se på superjobbiga filmer ibland?
Har sett en trevlig serie, än en gång. Casual heter den, likt The Greatär det en Hulu-serie egentligen men vi i Norden kan, likt The Great, se den på HBO. Den är avslutad! Släppt 2015-2018 och består således av fyra säsonger.
Upplägget är rätt enkelt: Valerie är mitt i en skilsmässa och bor därför tillfälligt hos sin bror och bästa vän Alex, tillsammans med sin dotter Laura, då. Alex är mitt i (påväg ur?) en depression och jobbar alltså inte riktigt för tillfället, Valerie jobbar som terapeut och Laura kämpar på i High School. I början är fokus väldigt mycket på att Valerie ska ta sig ut i dejtingvärlden igen, samtidigt som Laura kämpar med alla känslor som ryms och inte ryms i en tonårskropp och Alex hoppar från kvinna till kvinna. Så väldigt mycket relationer, väldigt mycket dysfunktionell familj, ofta mysigt och roligt men också ofta superjobbigt - vet verkligen inte hur många gånger jag ville skaka om karaktärerna? MÅNGA gånger var det.
Även om personerna vi möter i Casual verkligen inte är fattiga så känns deras liv heller inte överglammiga - de har pengar, liksom, det är aldrig mer än ett nästan-problem, men deras problem och funderingar och screw up:s är precis som vem som helsts (antagligen ej korrekt svenska, men ehh). Överlag känns det som en väldigt O-romantiserad bild av LIVET i stort. De gör sååå många idiotiska val och mår skit väldigt ofta med Alex och Val och Laura är ändå alltid ett team. Och så känns livet väldigt mycket för mig med.
Jag kände nog aldrig att det blev helt otroligt fantastiskt, men jag ville hela tiden fortsätta titta, avsnitten är passligt långa, jag gillar verkligen Valerie och Alex och Laura också tillslut, och det känns lite sorgligt att tänka på att det är slut nu. Förstår verkligen inte tidshoppet i säsong fyra, tycker det var heeelt onödigt och inte tillförde någonting, men gillar verkligen hur allting knöts ihop! Så ja: rekommenderar verkligen till alla som kollat klart Brooklyn 99 och How I Met Your Mother och gänget. Lite allvarligare än your-typical-halvtimmes-serie, men väldigt bra precis just därför! Se.
Vill tipsa om en helt fantastisk serie idag. Jag älskar den så! Tänker att den är perfekt för alla Downton-fans (och Reign! Kanske mer Reign?), men alltså överlag alla som är fans av historisk drama - och då inte är särskilt petiga med att det ska vara rätt och riktigt. För det är inte The Great. Ja och The Great är kanske också mer komedi än drama?
Hursom.
The Great är en Hulu-serie som går att se på HBO, med Elle Fanning och Nicholas Hoult i huvudrollerna och Sebastian de Souza (känd från Normal people) som snygg älskare. Den är (löst!) baserad på Catherine the Greats väg till makten och alltså full av konspirerande och drama och Nicholas Hoult som spelar Catherines make, Peter III, är HEEELT fantastisk hela tiden. Nej men ärligt alldeles underbar? Men alltså, det är en viss sorts humor, det är det ju. Funkar antagligen inte för alla. För mig funkar det ut-märkt.
Det är alltså historiskt drama with a twist, så att säga, iom att de tagit sig en hel massa konstnärliga friheter och verkligen inte talar som en gjorde på den tiden. På många sätt känns The Great väldigt feministisk, iom att det är en kvinna som ständigt måste kämpa mot allas fördomar om hur en kvinna ska vara som det handlar om, att det är Catherine och hennes tjänsteflicka? hushållerska? maid? vaaad heter det? som är de som för dramat framåt. Det är rätt mycket fokus på kvinnlig sexualitet också, att kvinnan överhuvudtaget har en sexualitet är ju typ ovanligt att se på film. Eller om hon har det så brukar det liksom ses som något negativt - här är det bara naturligt.
Hmm, what else? Kostymerna och miljöerna är uuunderbara, och skådespelarna är helt fantastiska. Då främst Nicholas Hoult, men Elle Fanning gör också ett ypperligt jobb. Jag blir aldrig uttråkad, vilket jag känner att jag ofta kan bli då det gäller just historiska serier, The Great känns istället nästan som att se på något i stil med How I Met Your Mother eftersom det faktiskt är superduperroligt hela tiden. Men också så snyggt producerat! Åh, längesedan jag kände så starkt för en serie, vill ju se om den precis nu!
Läser inte supermycket för tillfället, gjorde det i typ en vecka men nu har jag slutat igen!? Förstår inte riktigt mig själv. Eller jo, för det är alla tv-seriers fel, faktiskt. Det är bara så himla mysigt och, jamen, lätt att sjunka in i en välkänd värld när man väl har börjat lära känna alla. Serierna jag helst ser på just nu är inga _svåra_ serier, utan mer rätt och slätt underhållande. Men jag vill skriva om dem! Pga vem gillar inte tv-serietips liksom. Låt oss alla överge boken och gå över till Netflix underbara värld för evigt! *skämt åsido*
Först ut är: BROOKLYN NINE-NINE (säsong 6)
Polis-vardags-humor-serie som kretsar kring ett polisdistrikt i New York och "eliten" som jobbar där.
Det här är min absolut bästa serie just nu. Skulle nästan kunna kalla den min bästa serie någonsin, men det kan hända att det vore att gå för långt. Topp fem åtminstone, 100%. Älskar ALLT med Brooklyn nine-nine; karaktärerna, blandningen mellan spänning och humor, hur smarta alla är (eller okej, de flesta ...), att en massa väldigt seriösa och aktuella ämnen tas upp, hur up to date den är (referenserna till populärkultur är oändliga) och hur _diverse_ den är!! Älskar ÄLSKAR den här serien och fattar ej att den inte är mer hajpad än vad den är?? Varför kollar inte alla på den? Vill 100% bli polis i New York då jag kollar.
GAME OF THRONES (säsong 8)
Som restan av världen följer även jag den avslutande säsongen av 2010-talets bästa serie, Game of Thrones. Men tvärtemot resten av världen är jag typGame of Thrones, men älskar inte den här säsongen. Nu har jag ju bara sett fyra avsnitt - fast nä, det är ju inte bara alls, det. Det finns endast två avsnitt kvar - fattar verkligen inte hur denna sista säsong ska hinna bli allt det jag vill att den ska vara på två avsnitt?
inte nöjd??? Eller okej ärligt har jag nog inte superkoll på vad mainstream åsikten är, har bara fått för mig att alla är ultrataggade varenda gång det kommer ett nytt avsnitt. Det är inte jag, konstigt nog? ÄLSKAR
Okej men nu, SPOILERS AHEAD: T.ex. fajten mot the white walkers, vad VAR ens det??? Jag såg knappt någonting var bara väldigt lost hela tiden och ingen viktig dog??? Och så var det världens största antiklimax på slutet?? Fattar heller inte Bran, alls. NÄR har han tänkt börja säga någonting av värde??? Förstår heller inte varför Jon och Daenerys aldrig tänker prata om att de är släkt och vad det innebär för deras relation. Om det innebär någonting. DET GÅR SÅ LÅNGSAMT ALLTING. Varför var början av det fjärde avsnittet en såpopera??? Tyckte också slutet på fjärde avsnittet var rätt trist det fanns liksom ingen annan utväg och blev därav aldrig spännande. Förstår heller inte hur Daenerys seglade rakt in i Cerseis fälla. :-)))
SLUT PÅ RANT & SPOILERS
En anledning till att jag nog inte uppskattar den här säsongen så mycket som jag kanske kunde göra, är säkert att det är så hiiimla länge sedan den sjunde säsongen och jag är helt enkelt väldigt förvirrad. Kan liksom inte dra kopplingar till tidigare händelser osv som andra verkar kunna. Rekommenderar varmt att läsa Seriereflektioners inlägg om varje avsnitt, hon analyserar superbra och ger åtminstone min tittarupplevelse mervärde - tycker alltid mer om avsnitten efter att ha läst hennes genomgång hahah.
GLOW (säsong 1 och 2)
Den här serien är supermysig! Utspelar sig under 80-talet och handlar om ett gäng tjejer med olika bakgrund som tillsammans skapar en regisserad boxningsshow. Så snygg, väldigt rolig och mysig och fina karaktärer. Älskar inte hämningslöst, så speciell är den liksom inte, men absolut sevärd! Sa jag mysig?
BEVERLY HILLS, 90210 (säsong 1 and counting)
Har så länge velat se denna serie som på något sätt lyckades gå i tio år??? Så en dag då jag inte hade något särskilt att se på (yeah sure) googlade jag hur jag skulle kunna se den och tydligen finns alla säsonger på viafree??? Är så lycklig!! Har hittills sett första säsongen och påbörjat andra, tycker det är så kul att kolla den känns så väldigt 90-talig! Inte för att jag egentligen kan uttala mig om någonting sådant, men den är så icke 2010-tal som det kan bli. Och är så kul med småsaker som är annorlunda, som mode och hur man är uppkopplad och syn på sex osv!
Den är rätt slö och alltså avsnitten är 45 minuter långa??? Om den kom idag hade den garanterat varit en 20-minutrare. Alt. hade avsnitten varit tvugna att innehålla dubbelt så mycket drama. Men den är kul att ha i bakgrunden då jag gör något annat, ger den liksom sällan hela min uppmärksamhet. Var tveksam till Kelly och Donna i början men gillar dem nu. Tycker så så mycket och Andrea och Brandon och shippar dem så men det verkar ju inte hända ... Blir lite lack på att Brandon är efter en ny tjej i varje. Himla. Avsnitt. :-))) Men han är snygg det får man ju ge honom. Och Luke Perry (R.I.P.) var tydligen väldigt väldigt snygg som ung??? Tycker inte superdupermycket om Brenda, faktiskt. Tycker föräldrarna är trevliga! HATAR alla _föräldrarna är sämst och fattar ingenting_-skildringar som har tagit över alla tonåringsserier/filmer/böcker. (Hej, Riverdale där alla är sjuka i huvudet.) Därav kul med vettiga föräldrar. Även om typ alla förutom just Cindy och Jim är rätt ... problematiska.
Förutom dessa håller jag och Olivia på att ta oss igenom Störst av allt (recension på boken är påväg kul va!!), Chilling Adventures of Sabrina säsong 2 och följer typ med den tredje (mest utflippade (och sämsta) hittills) säsongen av Riverdale. Ja och så slökollar jag That 70s show ibland, men nu orkar jag inte skriva om dem. Dessutom har antagligen de flesta koll på dem ..?
Så ja. Jag har nio säsongen Beverly Hills to go det ser inte superljust ut angående att börja läsa igen på typ ... två månader? Näe klart jag ska försöka klämma in lite läsning också!!
Vilka serier är era bästa? Tar tacksamt emot serier som liknar New Girl, Girls, Brooklyn nine-nine och How I met your mother. Vet om att The Office och Modern Family existerar men är inte supertaggad på dem vet inte riktigt varför ... aja men feel free to överösa mig med tips! Det är det internet är till för!
Nu är ju det här inlägget alldeles för sent, egentligen. Eller ähh vaddå vem har bestämt att års bästa-inlägg MÅSTE komma upp precis i början av det nya året/slutet av det gamla? jag har faktiskt inte hört om någon sådan bestämmelse så då måste det ju vara okej. Och alltså filmer blir ju ändå inte out of style, det är kul att läsa om dem (förhoppningsvis) och kul att skriva om dem oavsett tid på året!
Nu har jag bara en större anledning att göra det, typ. Hursom: filmer jag såg på bio i år! Aka typ alla filmer jag såg, är väldigt väldigt dålig på att se på film hemma nuförtiden.
THE GREATEST SHOWMAN
Den här var så, så hajpad i slutet av 2017/början av 2018 - förväntningarna var höga. Men alltså jag blev rätt besviken. Scenografin och kläderna är helt fantastiska, musiken lika så - det är en show. Men själva handlingen var tråkig och spretig och jag kunde liksom inte ta till mig karaktärerna riktigt. Men en riktig karamell för ögat och örat är det för det!
COCO
Den här var så söt! Och otroligt vacker. Både vad gäller handling och estetik! Handlingen i sig är ganska basic, men att det utspelar sig i Mexiko och att man därmed får ta del av en kultur som inte superofta lyfts fram inom mainstream populärkultur höjer dne ju, och gör den väldigt trevlig.
CALL ME BY YOUR NAME
Är typ superkluven vad gäller denna? Miljöerna är helt OTROLIGA och själva stämningen som ligger över den är så najs, men sen fastnade jag inte riktigt för handligen eller karaktärerna. Vill se den igen för att se vad jag tänker nu!
BLACK PANTHER
Den här är HELT OTROLIG OCH JAG ÄLSKADE DEN!!! Allt från effekter till karaktärer till själva handlingen är helt amazing var helt tom efteråt. ALLA måste se denna oavsett Marvel-fan eller ej!!! ÄLSKADE Wakanda.
LADY BIRD
Också denna tyckte jag SÅ SÅ mycket om!! Älskar hur Lady Bird är och hur rått hennes liv och karaktär porträtteras. Gör så ont att bevittna relationen mellan henne och mamman, men där finns så mycket kärlek, också.
AVENGERS: INFINITY WAR
Okej så: kommer typ inte ihåg så mycket från denna? Mer än att jag var rätt paff efteråt för att: VAD FAN. Är ju iochförsig så väldigt ofta efter en Marvel-film. Har verkligen försökt undvika spoilers inför fortsättningen så är fortfarande väldigt förvirrad och har noll aning om vad de kommer hitta på.
OCEAN'S 8
Har inte sett en enda Ocean's innan denna och tyckte den var så cool. Men så dumt att den får en att vilja bli superskurk ju? Hhahha. Tyckte nog inte den var fantastisk, dramaturgin är ju väldigt basic och så men uppskattade klart att det var en massa badass kvinnor i fokus!
MAMMA MIA! HERE WE GO AGAIN
Alla verkar typ älska denna?? Jag fattar inte jag var faktiskt rätt så besviken. Jag tycker den är all over the place och den slutar precis när den kommer igång. Kändes väldigt halvt då det var två paralella historier, de blev ju liksom bara halva historier då. Och tyckte typ inget stämde överens med ettan! MEN: miljöerna är så vackra jag dör en smula och jag ÄLSKAR musikaler oavsett hur dålig ramhandlingen är. Eller okej bara sångerna är najs då. Och skådisarna karismatiska.
UNGA ASTRID
Astrid är så cool så cool och det visste jag ju ännu lite säkrare efter att ha sett denna. Tyckte det var lite synd att den inte berörde Astrid som författare typ alls, men den här delen av hennes historia är ju också väldigt intressant och passar sig så bra på film. Hon som spelar Astrid gör det superbra och hela filmen är väldigt vackert filmad. Den känns äkta också! Förskönar inte, jag gick definitivt ut från bion med en klump i halsen.
THE INCREDIBLES 2
Älskade faktiskt denna, och är så glad för det för SOM vi har väntat! Skrattade konstant. Sen tänker jag inte börja analysera den på något djupare plan för The Incredibles är The Incredibles jag älskar dem föralltid. (Också: det hade ju kunnat bli superfel SÅ GLAD att det inte blev så!)
A STAR IS BORN
Även denna älskar typ alla jag känner som sett. Jag är inte särskilt övertygad storyn tycker jag är precis som allt vi sett förut. Men okej, det är en musikal så jag sitter med gåshud oavsett jag vill eller inte, och det är skönt att den problematiserar en så romantiserad bransch. Och Gaga och Bradley Cooper gör ju båda bra insatser. Så den är inte dålig, bara inte så fantastisk som hela världen verkar tycka. Enligt mig då.
FANTASTIC BEASTS: THE CRIMES OF GRINDELWALD
Såhär: det finns hundra saker som inte stämmer med originalböckerna, det finns en massa grejer som är långsökta och alltså jag skulle kunna irritera mig på allting. Men. Det är the wizarding world, magin är fantastisk och SPOILER MARKERA FÖR ATT LÄSAjag gråter typ lite då vi är tillbaka på Hogwarts. Och då vi ser Jude Law som Dumbledore. Och åt Grindelwald och Dumbledore-grejen. SLUT PÅ SPOILER. Jag ÄLSKAR alla konstiga monster, jag älskar kampen mellan gott och ont. Det finns väldigt mycket som är fel men också så himla mycket som är rätt och Newt är ju fin, faktiskt.
Sammanfattningsvis: Ett år fyllt av uppföljare. Och många väldigt fina filmer! Mina bästa var nog Black Panther, Lady Bird och The Incredibles 2. Vilka har du sett? Har du sett någon av dessa?
Jag var inte särskilt insatt då jag började kolla, mer än att den tipsats om som bra häxserie i någon Facebook-grupp jag är med i och att den var baserad på en bokserie. Men alltså bokserien vet jag heller inte något om. Så allt var nytt!
Själva ploten är egentligen inget speciellt - Dianas föräldrar dog när hon var liten på ett mystiskt sätt och trots att de var mäktiga häxor har Diana aldrig känt sig dragen till häxvärlden. Istället har hon gjort en strålande karriär inom det akademiska, med alkemi som sitt ämne. Så en dag behöver hon en bok för sin forskning, en bok som det senare visar sig att ingen har sett på evigheter. Hur lyckades Diana få tillgång till den? Varför vill både vampyrer och häxor få tillgång till boken? Och vad är egentligen fel på Dianas magi?
Så är det lite kärlek på det, helt OTROLIGA miljöer och en helt FANTASTISK konceptdesign och jag är fast. Eller förhäxad om en så vill.
Världarna jag lever i verkar mer och mer glida över i en tv-serieblogg vad händer??? Eller böcker-ibland-men-mest-serier-blogg. Alltså inte mig emot egentligen, jag älskar ju *obvi* serier, men kanske att läsarkretsen förändras då? Äh vad vet jag jag kör på tv-serievärlden är också en värld jag lever i så den får självklart vara med här. Och så kan det kanske hända att det åtminstone för tillfället inte känns lika jobbigt att recensera serier som det känns att recensera böcker - har alldeles för höga krav på mina bokrecensioner nuförtiden måste verkligen komma på ett sätt att få det att kännas mindre kravlöst igen.
Hursom. Har ju sett ett gäng serier i sommar, och nu tänkte jag skriva kort om fyra av dem! Fyra Netflixproduktioner, eller alltså de har väl sänts på någon kanal i USA också kanske åtminstone någon men för mig är de Netflix:are.
Everything sucks (säsong 1)
Handlar om: Ett gäng mediaklubbnördar främst, men också ett gäng teatrare och dessutom vissa föräldrar. Kärlek, sexuellt förvirrade tonåringar, drömmar och alltså _allt som hör High School till_ i 90-talets USA.
Jag tycker: Alltså förväntade mig verkligen inte detta??? Tycker promon är en katastrof - en förväntar sig typ Disney Channel, max Degrassi och får Freaks & Geeks!?! What. (Menar alltså de där bilderna den promoteras med på Netflix) ÄLSKADE Freaks & Geeks, äääälskar detta. Älskar att karaktärerna ser ut som sin ålder, älskar hur genuina verkligen alla karaktärer är även om det definitivt finns en del gamla klyschor. ÄLSKAR hur authentic den ser ut vad gäller årtal!!!
Älskar hur fåniga alla är och ... alltså den här känns bara så fräsch och så fin och rolig och åh. Finns seriöst inget jag ogillar. Eller okej: att den är nedlagd. :-)))))))))
Anne with an E (säsong 1+2)
Handlar om: Anne på Grönkulla-remake de flesta vet väl vad detta är? Men i kort: föräldralös flicka som levt ett skitjobbigt liv och alltid varit annorlunda hittar äntligen ett hem. <3
Jag tycker: Även denna tycker jag är UND-ER-BAR. Aldrig sett den tidigare adaptionen, heller inte läst böckerna så har inget att jämföra med men alltså tycker den är underbar bara!!! Alla är så kärleksfulla och fina och de som har fördomar kan liksom ändra sig. Anne är fantastisk och så himla bra på alla sätt, finns så mycket en känner igen sig i trots 100 år sedan!?! Blev gång på gång imponerad av att författaren faktiskt behandlat dessa ämnen redan då. Anne på Grönkulla måste ha varit en revolutionär???
Sååååå vackert foto dessutom.
Karaktärerna är fina på samma sätt som de i Downton Abbey och allt är så lugnt och vardagligt men ändå så sjukt spännande!?! Och alltsåååå alla sorgsna kärlekshistorier som ryms med mitt hjärta bristeeer. Är självklart kär i Gilbert. Nästa säsong kan ej komma fort nog måste beställa ett box set med alla böckerna nu.
Stranger things (säsong 2)
Handlar om: Okej tar ej säsong tvås handling eftersom det såklart spoilar ettan men Stranger things handlar om hur en pojke försvinner och hur hans vänner försöker ta reda på vad som hänt honom. En massa konstigt börjar hända, t.ex. en flicka utan namn dyker upp. Det är 80-tal och referenser till 80-talspopkultur ska tydligen regna men jag som ej är insatt på sådant hänger kanske med på en hundradel av dem. :-))) Okej alla vet väl vadStranger things är eller har du levt under en sten??? Seriöst.
Jag tycker: Jag var faktiskt inte frälst efter första säsongen. Blev aldrig hooked, tyckte inte det var något speciellt helt enkelt. Kände mig mest lost pga allt var bara konstigt ingenting var logiskt och en fick ju aldrig några svar heller?? Fastnade inte ens för karaktärerna ärligt.
MEN! Andra säsongen gillade jag så mycket mer!!! ÄNTLIGEN börjar en förstå saker och plötsligt har jag fastnat för varenda en av karaktärerna. Dessutom är andra säsongen nog lite mörkare än första vilket jag gillar det var liksom nog lite för mjäkigt i ettan kan jag känna?
Tycker estetiken är underbar, älskar hur de blandar karaktärernas vardag med action, äääälskar all kärlek som finns mellan alla alltså relationen mellan Will och Mike <333 och Jonathan och Nancy <333. Steve blir till och med världens gullo i den här säsongen!?! Även om jag stör ihjäl mig på alla pojkars hår SNÄLLA MÄNNISKOR. Gud.
Amen skådisarna är briljanta, scenografin fantastisk, storyn spännande och till och med smart kan jag tycka och alltså 80-talet är ju definitivt uppskattat av oss 00:are kolla H&M liksom.
Och ja, jag såg klart andra säsongen igår.
Riverdale (säsong 2)
Handlar om: Riverdale som är _en liten stad där inget händer_ *aldrig hört den förut* blir plötsligt världens mest actionfyllda. I säsong ett är det någon som mördar folk till höger och vänster i säsong två är det ett mer omfattande hut som påverkar hela the Southside. Skulle kanske beskriva Riverdale som en mjukare version av Scream som tv-serie? Lite Pretty Little Liars också. Men mindre glam. Vissa är rika och andra fattiga, vissa har makt och andra lever i slummen.
Jag tycker: Alltså grejen med Riverdale är att här finns så mycket potential. Estetiken tilltalar mig något enormt, settingen med. Karaktärsupplägget också, med "the girl next door", rika, bortskämda tjejen, den mystiska författaren och "the boy next door" som turns bad. Okej det gör "the girl next door" också. Dessutom sjunger de en del! High School är en frekvent miljö! Borde vara amazing enligt mig men något gör att jag inte fastnar helt?
Tror det kan vara för att det är så sjuuuukt mörkt. Alla blir helt vrickade i huvudet och alla föräldrar är redan det. Dessutom känns aldrig karaktärerna särskilt originella, efter två säsonger tycker jag fortfarande de flesta är rätt intetsägande. Tycker Veronica är så stel? Och Betty glor typ konstant och är himla allvarlig. De känns liksom inte särskilt äkta? Beter sig inte som normala människor helt enkelt mer som modeller eller skyltdockor eller något.
Okej ska sluta nu så farliga är de inte jag gillar Jug. Och hans pappa. Men annars är karaktärerna verkligen inte den här seriens styrka, TYVÄRR!! Är ju det allra viktigaste.
Sen gillar jag också det här att Riverdale är medvetna om att de är en klyscha och liksom hänger på det, föder det men på ett kul sett - with a twist, så att säga.
Ibland kan jag tycka att det blir för långsamt - och sällan är det så spännande att jag måste se ett till avsnitt samma kväll. Musikalavsnittet var kul men långt ifrån det genialiska som Buffys musikalavsnitt var. De tar sig själva på för stort allvar typ??? Men älskar ändå grejen med gamla rika släkter, med uppdelningen i the South och the North side. Älskar the Serpents. Jughead är typ det snyggaste en kan hitta på Netflix för tillfället. Cheryl är fabulous, och alltså de vet hur en gör en cliffhanger, ändå. Men alltså ... det gick lite överstyr där ett tag, tycker ni inte? Alla som sett vet. Hade lust att döda någon efter det. :-))) Tack Riverdales manusförfattare. :-))) Men alltså det betyder ju att jag nog gillar det en hel del ändå eftersom jag känner så hahah.
Vad har du sett på sistone?? Och vad tycker du om dessa?
Jag kollade slut en serie häromdagen! En serie med en HIMLA massa säsonger. Med 22 45-minuters avsnitt i varje säsong. Jag har lagt 115 timmar och 30 minuter av mitt liv på den här serien. Okej, egentligen är det inte superdupermycket, det låter mer än det är. Dock så tog det sin lilla tid - började i slutet av april 2015, slutade i maj 2018. Hade megalånga pauser emellanåt, faktiskt. Men då jag väl tittade, då var jag minsann fast!
För er som då inte vet vad detta är: det är en serie från 1996-2003 med Sarah Michelle Gellar i huvudroll som Buffy Summers, vampire slayer. Sen är ploten typ att Buffy och hennes bästisar Willow och Xander samt Buffys watcher Giles bekämpar ondskan gång på gång. Det låter typ som det fånigaste ever, men det är precis tvärtom: det här är typ den bästa serien jag sett. (!?!!)
För att: trots alla rätt dåliga specialeffekter - jag menar det är 90-tal - är storyn FANTASTISK och jag blir gång på gång imponerad av Josh Whedon som lyckas ta något så klassiskt, och skapa något helt unikt. Okej att det är det succéer oftast handlar om, men alltså: det här är klassikernas klassiker-story. Och ändå är det så himla bara ... nytt. Och att den här serien har 20 år på nacken? Och håller till 100%? Jag fattar inte ens.
Men alltså: det här är en serie som bara blir bättre och bättre faktiskt. Eller okej, vissa very much beloved karaktärer faller bort med tiden, vilket såklart är trist men nya kommer till! Och jag älskar typ alla så sjukt mycket är typ ett hål i mitt bröst nu för saknar dem så mycket?? Så ja: som med det allra mesta som är fantastiskt, är det karaktärerna som gör det här. De är und-er-bara och jag älskar dem alla.
Ännu angående specialeffekterna: det blir bättre! Och mig störde de ärligt talat inte ens mycket i början, de var mest rätt roliga och många gånger äckligare än dagens? Överlag är det här en serie som kan bli rätt så spännande, ibland. Inte direkt skräck, men det är ju olika för alla vad de tål och det här är liksom inte ett barnprogram, om vi säger så.
Det bästa är ju självklart alla karaktärer och relationerna dem emellan - ÄLSKAR Giles-Buffy-realtionen, älskar Buffy-Willow-Xander, älskar Cordelia. Plus SÅ mycket viktigt tas upp! Stereotyper krossas utan att det görs narr av folk som avviker från dem, en himla massa kring ensamhet och gruppdynamik och sexualitet och familjerelationer och alltså bara otroligt otroligt bra och noll procent unket.
Egentligen vet jag inte så mycket vad mer jag ska säga. Vill inte gå in i detaljerade funderingar kring handlingen pga spoilar ju bara, är ju ändå slutet jag nu har i färskast minne, mest ville jag bara skrika ut min kärlek till detta fantastiska och så hoppas jag att åtminstone något till 00-talskid tar till sig detta och kollar! Den här serien har verkligen åldrats väl, och är många gånger bättre än mycket som kommer nuförtiden. Och då finns det ju en hel del riktigt bra nya serier. SE denna!!!
*nu kommer det här inlägget megasent men aja - om någon är intresserad:*
Är rätt förvånad pga sett på väldigt lite under dessa två månader ändå? Eftersom jag läst typ noll är jag liksom speciellt förundrad. Hahah, har uppenbarligen haft annat för mig? Och okej lyssnat på musik i mängder.
~
Scream S1E2-10 - 9/10
Black Sails S1E2-3
That 70s Show S2E19-S3E20 - S2 7/10 (antagligen typ) Titanic - 8/10* The Rise of the Guardians - 8/10* Stranger Things S2E1-2 IT - 8/10**
~
OBS JAG GER INTE "RATINGS" TILL TV-SERIER OM JAG INTE SETT SLUT EN SÄSONG UNDER DEN HÄR MÅNADEN
*sett förut
**bio
Bästa nya: IT är enda helt nya och den var bra också! Supersnygg och Stephen King-ig, lagom läskig, mest charmig. Gillade! Men inte megamycket liksom.
Bästa gamla (serier jag sett på förut, men inte dessa avsnitt, räknas också): Scream räknas redan som en gammal här så säger det! Så SJUKT bra älskar!!! Var också megakul att se om Titanic grät så mycket och Leo är så snygg och Titanic är en så SJUK katastrof får sådan ångest av att se det sjunka. Ändå var det ju säkert 100 gånger värre på riktigt.
Besvikelse: Typ Black Sails då kanske? Endast sett några avsnitt men hänger så inte med och inte fastnat för någon av karaktärerna än. Tänker ge det tio avsnitt minst, hoppas ju att jag vill fortsätta sedan!
Överraskning: Titanic på typ en massa sätt! Såg alltså senast som typ 12-åring och såg på den på ett HELT annat sett nu! 1. skitklyschig - SNÄLLA Jack liksom 2. Jack är också möjligtvis det snyggaste jag sett hahaha 3. De är i min ålder!!! Så sjukt. Och de beter sig typ också väldigt mycket så? Trots att det är en annan tid och då var man liksom äldre i den åldern redan - men ändå, det känns så nära pga detta. Hade kunnat vara jag liksom. 4. Den kändes inte så farligt lång heller? Var supermysig att se på liksom. Dock hade jag ej kopplat förut att de blir störtförälskade på ca två dagar, jahaa? (Dock kan någon del av mig köpa det också - det här med att de är från andra världar, att de är så attraherade till varann, att de umgås så intensivt - det handlar ju delvis om att de båda räddar varann också, och då blir ju den andra skitviktig.)
Tipsar alla om pga inte många som vet om: Tipsar alla om Scream och That 70s show men inte nödvändigtvis pga de inte känner till utan för att jag gillar och de inte sett och då MÅSTE de göra det.
Kommentar: Som jag redan sa: mycket mindre än jag trodde! Men alltså still en del ju. Lite ledsen över att jag och Olivia inte haft tid att kolla varken Riverdale eller Stranger Things och jag har heller inte haft tid (eller ork) att se The Shannara Chronicles. Och Buffy försvann ju från Netflix men min moster hade det som tup på DVD! Så kommer kolla allt ändå. <3 Har dock inte _haft tid_ än.
Vad händer i nästa månad? Nästa månad har redan varit ...
MUSIK & PODCASTS
Har lyssnat på två poddserier! Himmelsberg och Darknet. Himmelsberg är väldigt kort och mer skräck, rätt lik De dödas röster. Gillade! Men för kort för att jag skulle bli förälskad liksom och inte superskräckig. (Men SÅ obehagliga grejer det ändå behandlar till viss del! Hade bara velat ha mer.) Darknet gillade jag supermycket! Förutom slutet. Hatar öppna slut. Hoppas på en fortsättning!!! Plus blev förvirrad av slutet. Men annars superduperintressant och välgjort och realistisk och så!
Hoppas lyssna på Sveriges Radios julkalender i december. Och kanske någon annan julkalender en kan lyssna på? Om det finns. Måste inspektera.
När det kommer till musik har jag lyssnat på en salig blandning som vanligt. Lite musikal, ballader, Backstreet Boys, Madonna, Britney Spears, Halsey, Hov1, Mares ... har så sjukt spretig musiksmak typ såhär:
Vad har du lyssnat och sett på? Är alltid öppen för tips!!
Okej, recap: jag och skräck har en lite knagglig historia. Eller okej inte mycket till historia alls, egentligen. Har mest haft föreställningen att det är tråkigt och bara skrämmande och grått - bara det, liksom. Inte story eller karaktärer eller så typ alls. Tills i typ förra året då jag plötsligt blev supersugen på skräck och läste något men det blev inte desto mer av det.
Men ska inte babbla särskilt mycket mer om det, utan om: Scream! Netflix-serien, that is. Någon gång måste jag nog försöka ser filmerna också, men nu har jag då inte gjort det. Har i och för sig inte sett hela Scream heller, endast första säsongen, men ändå. Vill skriva om den! Pga så jäääkla bra.
Scream utspelar sig 2015, typ tjugo år efter Brandon James-morden. Nu börjar någon stalka och brutalt mörda tonåringar igen - med samma mask. Speciellt Emma blir trakasserad av busringningar och skrämmande meddelanden, och det är hennes vänner som blir utsatta. Men varför? Vad har mördaren emot Emma? Och varför pratar hen om hennes mamma?
Ploten är alltså rätt simpel med en mördare, ett kompisgäng, ett mysteriskt förflutet och huvudfrågan: vem är mördaren? Till en början trodde jag typ inte det här skulle vara något för mig, karaktärerna kändes nämligen väldigt high school-stereotypa och typiskt amerikanskt polish:ade och att det är spännande räcker ju inte.
Men! På slutet är jag helt himla fast i dem. Allihop. Och det är så himla snyggt gjort - för största delen av dem blir en irriterad på i början, för att sedan älska med alla sina brister på slutet. Och just pga detta blir ju också slutet desto mer spännade, för en bryr sig nu. Morden i börjar har liksom inte jättestorskillnad, de får bara allting i rullning, men då blir en inte särskilt påverkad så att säga. På slutet kan en inte slita sig.
En tanke som slog mig flera gånger under tittandet är att det här egentligen bara är Pretty Little Liars med mer blod. Men tvärtemot PLL är detta faktiskt trovärdigt! Och jag är så väldigt förvånad över att det ens kan vara det - men det är det! Och det gör det ännu mer skrämmande och intressant och genialiskt. Det finns hundra villospår, men känns ändå fullt realistiskt. Sen kan jag tycka att mördarens motiv är lite sådär, men det påverkar ju bara slutet lite.
Aja - det här är inte full on skräck konstant hela tiden men alldeles tillräckligt spännande när det väl blir. Så där trevligt skrämmande, liksom! Mellan skräcken är det superfina dialoger och relationsproblem, speciellt Noah och Audrey tycker jag är det coolaste kompisparet typ ever - och rätt trevlig estetik också. Så är jag nog rätt svag för storys som binder an till tidigare events, nördar (Noah) och ögongodis (Kieran). Och kompisgäng. Och att det faktiskt är så 2015! Hade ju kunnat vara jag liksom, äääälskar alla referenser.
Varåsgoda för Halloweentips en dag för sent. Lova ge den en chans!
OBS JAG GER INTE "RATINGS" TILL TV-SERIER OM JAG INTE SETT SLUT EN SÄSONG UNDER DEN HÄR MÅNADEN
*sett förut
**bio
Bästa nya: Scream kanske? Såg första avsnittet sista dagen i september så vet ju ej än. Men känner att jag ändå fastnade lite mer för det än för Black Sails. Tror dock jag kommer fortsätta bägge.
Bästa gamla (serier jag sett på förut, men inte dessa avsnitt, räknas också): Pretty Little Liars! Mycket spännande. Också Buffy dock.
Besvikelse: Alltså har ju knappt sett något ... känner heller inte att jag kan uttala mig på det viset om varken Black Sails eller Scream pga endast sett varsitt avsnitt. Och just det såg ju ett avsnitt Greenhouse Academy! Får se om jag fortsätter. Men tänker ej uttala mig än.
Överraskning: Säger Trolls men ärligt hade jag nog hoppats på lite mer av den i vissa grejer ... men orkar ej upprepa mig plus den var annorlunda än jag tänkt så på det viset var det ju en överraskning.
Tipsar alla om pga inte många som vet om: Buffy fast alla vet ju om det. Men ingen ser på det. ALLA borde. Det är sjuuuuhuukt bra förutom kanske just precis nu det är lite slow men annars pure love.
Kommentar: Sett rätt liteee once again ... eller alltså en del Buffy ju, men inte megamassor. På tal om: Buffy ska tas bort från Netflix i slutet av oktober! Har STRESS över att hinna se slut det ... känner att det ej kommer gå men vill vill viiiill!
Vad händer i nästa månad? Buffy 100%. Så börjar kanske The Shannara Chronicles men är ej säker och kanske Riverdale och Stranger Things. <333! Och så fortsätter jag nog på Scream och kanske Black Sails om jag hinner. Och just det! Ska högst antagligen äntligen efter alla andra se IT.
MUSIK & PODCASTS
Lyssnat på Bladen brinner och Noel & Ludwig och kanske något avsnitt Sanningens mammor men inget mer än så. Dock lyssnat på mycket bra musik! Mindre Hov1 än på säkert alla andra årets månader vilket ju är en trevlig brytning. Sjungit en del singstar också! Så har ju lyssnat på de låtarna. Typ I want it that way blir så glaaaad av den låten. Och lite SKAM-musik också! Pga fick feeling och skrev några scener om kära ungdomar så behövde inspiration.
Observera hur snyggt albumomslagen matchar! Var faktiskt ej planerat. Men blev megasnyggt ju.
Vad har du lyssnat och sett på då? I really want to know.
Hallå hösten som tillåter serietittning! Älskar dig. För det mesta. Okej ärligt är du lite för kylig just nu men men.
~
Game of Thrones S7E4-7 - 8/10 Spider-Man: Homecoming - 9.5/10** That 70s show S2E1-18 Friends with benefits - 6/10 Girls S3E1-8 Wet hot american summer: Ten years later - 6.5/10 Cars 2 - 8/10* The Blair witch project - 5/10 Sixteen candles - 5/10
~
OBS JAG GER INTE "RATINGS" TILL TV-SERIER OM JAG INTE SETT SLUT EN SÄSONG UNDER DEN HÄR MÅNADEN
*sett förut
**bio
Bästa nya: Spider-Man: Homecoming! SÅ bra jag ÄLSKADE har velat se igen enda sedan jag såg.
Bästa gamla (serier jag sett på förut, men inte dessa avsnitt, räknas också): That 70s show <3! Älskar det verkligen SÅ roligt förhöjer dagen varje gång. Också Cars 2 som var mycket bättre än vad jag mindes! Såg ju trean på bio i juli men den var inte aaalls lika bra.
Besvikelse: Game of Thrones säsong sju faktiskt. Tyckte SÅ mycket var fel och att det inte alls var samma nivå som det varit - främst karaktärerna var det nog fel på. Men alltså också konstiga logiska missar och sånt. Äh, är rätt sur på detta faktiskt. Men de kan ju rädda det i sista säsongen, kanske. Hoppas jag. Blev även besviken på Blair witch som jag trodde skulle var superskrämmande men som inte var det alls. Tycker idén är rätt intressant och tyckte den ändå var bra gjord men fungerade inte i det syfte jag ville ha den.
Och! Sixteen candles ugh vad VAR detta? Fattar EJ att den är typ kultförklarad. Pga: visar typ att det är okej att killar "takes advantage of" tjejer som druckit - den viftar liksom helt bort detta. Det är noll problem. Wtf. Och kärleksintresset fattar jag noll procent! Och historien är så platt! Och så klyschig! Och de känner inte ens varann! Ville mest spy bara.
Överraskning: Allt som var bra typ hahaha. Blir så glad av sånt!
Tipsar alla om pga inte många som vet om: faktiskt That 70s show tydligen? Kanske inte hört till min generation liksom. Har ju inte själv heller sett mer än första säsongen förut. Men det är megabra ju!
Kommentar: som förra månaden: sett megalite. Eller okej ej megalite men känns så. Samtidigt har den här månaden kännats eeevighetslång så vet ej hur det går ihop. Men prioriterat läsning för det mest och så har det ju varit skola och rätt mycket annat program med.
Började förresten se på Dear John men KLARADE EJ AV DEN. Så hiiiimla långsam och sentimental (kanske? Ej helt hundra på att jag använder ordet rätt nu menmen) och klyschig och det meningen att en ska GILLA Channing Tatum som den där tysta dystra figuren som tycker att Amanda Seyfried förtjänar någon bättre eller vad han nu sa. Såg ändå tjugo minuter, men sen räckte det. Håller tydligen på att bli världens mest cyniska filmtittare HAHAHA.
Vad händer i nästa månad? Har hittills kollat en massa på Buffy som jag inte såg på alls i augusti. Hade glömt att det är så sjukt bra!!! ÄÄÄÄLSKAR. Ska kanske kolla Scream också pga Olivia gnäller på mig och kanske Black Sails pga är nyfiken och kanske någon kort Netflix-serie också.
MUSIK & PODCASTS
Lyssnat på SÅ bra musik denna månad. Skola = åka buss. Åka buss = musik/Buffy. Varvat rätt så jämt och blir SÅ glad av min lista pga den är skitbra jag äääälskar den. Detta har jag främst älskat den här månaden (lyssna!!!):
Förövrigt har jag lyssnat på Noel & Ludwig som vanligt och lite Sanningens mammor kanske.
Game of Thrones S1* + S7E1-3 Sex and the City S6E13-20 - S6 9/10 Cars 3 - 7.5/10 Girls S2E8-10 - S2 8/10
~
OBS JAG GER INTE "RATINGS" TILL TV-SERIER OM JAG INTE SETT SLUT EN SÄSONG UNDER DEN HÄR MÅNADEN
*sett förut
**bio
Bästa nya: Har sett på SÅ lite GUD. Enda som går är ju Cars 3 och den var ej SÅ bra men ändå rätt så så det funkar.
Bästa gamla (serier jag sett på förut, men inte dessa avsnitt, räknas också): Game of Thrones <333 Både första säsongen som jag såg om och de nya avsnitten!
Besvikelse: Alltså lite Cars 3 då. Men ej supermycket förväntade mig ärligt talat inte massor pga uppföljare.
Överraskning: Hmm ingen direkt? Lite att SatC var så hiiiimla bra som jag mindes det.
Tipsar alla om pga inte många som vet om: -
Kommentar: sett sååå lite!?! Är mycket överraskad - länge sen liksom. Endast sett en film what?? Men skönt ändå. Och ääälskar GoT.
Vad händer i nästa månad? Fortsätter på Buffy och Girls och Game of Thrones. Så glider sommaren in i hösten så hoppas på någon filmkväll! Okej redan haft en men. :')
MUSIK & PODCASTS
Lyssnat på Noel & Ludwig och Sanningens mammor som vanligt tror ingen annan? Lyssnat wayyy too much på Hov1. Annars vet jag ej? Så får bli en rockoff-spellista basically med någon låt från lägret också.
Vad har du lyssnat och sett på? Ser du framemot hösten? I know I do!
Tänkte först publicera det här inlägget på MÖRKBLÅTT (gjorde det till och med) men så tänkte jag: äsch men vad fan, onödigt att ha film, tv, musik-summeringarna här och ändå aldrig tips om något om jag nu tänker göra det på min andra blogg!?! Som faktiskt ej är menad för det. Så - nu börjar jag en inläggsserie där jag recenserar Netflix-serier (och kanske andra) jag sett. Redan skrivit om fyra, här kommer de två första!
WET HOT AMERICAN SUMMER: FIRST DAY OF CAMP
Handlar om: Gänget från kultfilmen från 2001 har samlats igen, 14 år senare, men spelar fortfarande samma personer – dock utspelar sig dessa åtta avsnitt före filmens händelser, under lägrets första dag. Och obvi händer en massa grejer eftersom det finns stoff för tjugo avsnitt.
Jag tycker: Såg filmen (för första gången ever) precis innan så först kändes det väääldigt konstigt att karaktärerna plötsligt såg väldigt annorlunda ut. DOCK tycker jag de flesta lyckades fånga samma karaktär som de var för 14 år sen så det är ju skickligt gjort.
Alltså det här är ju inte-tänka-alls-underhållningen så det är som det det funkar. Jag hade kunnat leva utan en hel massa twister och tycker att medan filmen precis lyckades balansera mellan att vara för mycket och för litet så har det gått alldeles överstyr här. Alltså det är kul på sina ställen, och gillar ju personerna samt tycker det är rätt snyggt hur de tillslut lyckas knyta säcken MEN det finns detaljer som ej funkar med filmen. Och vissa skådisar är rätt så väldigt dåliga i denna reunion. Främst av de nya dock. Men alltså: gillar en filmen är det här nog värt, och jag längtar ju supermycket till Wet hot american summer: Ten years later som kommer i augusti!
Betyg: 7/10
Bildkälla: Netflix
RIVERDALE
Handlar om: Jason Blossom hittas död, Archie har en affär med sin musiklärare och Veronica Lodge flyttar in från storstan för att hennes pappa hamnat i fängelse. Lilla Riverdale är långt ifrån så lugnt och idylliskt som det kan verka på ytan.
Jag tycker: De typ ... okej, majoriteten av avsnitten tycker jag DRYPER av klyschor – ändå ville jag ju fortsätta kolla. Men alltså: tycker varenda himla karaktär är en klyscha, och det är INTE bra. Jag menar: vi har ”the gay best friend” (som seriöst är typ en sämre kopia av Walt från The Carrie Diaries.), den rika, missförstådda tjejen, den rika, elaka tjejen, den sockersöta tjejen som är olyckligt kär i Archie, den konstiga, allra bästa vännen och så Archie själv, som är bra på allt och har en trasig familj. Men såhär: trots alla dessa klyschor lyckas det bli rätt bra, och jag bryr mig ju ändå om några av karaktärerna så ärligt är det rätt imponerande gjort.
Något som dock väger upp ännu mer är: estetiken. För FASIKEN vad snyggt det är! Och Cole Sprouse är inte ful. Han är rätt så perfekt. (!!!!?) Plus Jughead är cool och intressant och kan han gifta sig med mig?
Och det är ju spännande. Och rörigt och irriterande och klia-sig-i-huvudet-förvirrande. Tycker faktiskt mysteriet sist och slutligen var rätt osnyggt gjort pga det löstes i verkligen sista ögonblicket och tycker inte man som tittare hade någon chans att lista ut någonting.
Slutet var ju också skitjobbigt, såklart, så nu måste jag se mer. Och okej: de sista avsnitten var rätt najsiga och full-on-action. Och ÄLSKAR Blossom-familjen – 100% min tv-family of choice. (Alltså att se på. Ej vara del av. Huuuu.)
SKAM S4E7-10 - S4: 10/10 Riverdale S1E12-13 - S1: 7.5/10 Wet Hot American Summer: Last day of camp - 7.5/10 Wet hot american summer: First day of camp E1-8 - 7/10 Pretty Little Liars S5E14-25 - S5: 8/10 Dear White People S1E1-3 Blue Lagoon - 6/10 A Cinderella Story - 6/10* Clueless - 8/10* Assassin's Creed - 5/10
~
OBS JAG GER INTE "RATINGS" TILL TV-SERIER OM JAG INTE SETT SLUT EN SÄSONG UNDER DEN HÄR MÅNADEN
*sett förut
**bio
Bästa nya: får väll säga Wet hot american summer då pga finns typ ingen annan? Eller inget bättre, åtminstone. Vill kommentera vidare att det här ju egentligen är noll kvalitetsunderhållning, men det "served its purpose" och gjorde mig glad + tycker om hur olika karaktärerna är + gillar att det egentligen är en parodi men aldrig blir för överdrivet. Eller det blir det nog i tv-serien men jaja.
Bästa gamla (serier jag sett på förut, men inte dessa avsnitt, räknas också): SKAM!!!!! SÅÅÅÅÅ ledsen över att det är slut dock. :'(((( Vill även säga Pretty Little Liars som var megaläskiiigt. Behöver se sjätte säsongen NU. Var är den, Netflix????
Besvikelse: Assassin's Creed och Dear White People. Hade hört att DWP är amaze men jag hängde inte riktigt med, eh? + gillade ej personerna så mycket. Men tänker nog se slut ändå. Tror det blir bättre.
Överraskning: PLL pga varit rätt trött på det på sistone men sen blev jag addicteeed. Även WHAS som var trevligare än väntat. Och Riverdales slut! Det var brutalt.
Tipsar alla om pga inte många som vet om: känner att egentligen ingen kvalar in här.
Kommentar: rätt nöjd, tycker det är helt passligt. Månadens höjdpunkt var ju helt klart då sista SKAM-klippet någonsin släpptes och jag och Olivia spänt väntade på det mitt i natten. *typ* Grät ej, men det var snyggt och fint och bra och jag har abstinens och behöver mer men vad finns det att göra ... Överlag var månaden rätt långt som jag tänkt också! Dock kollade jag ej på Shadowhunters hehe ...
Vad händer i nästa månad? Vill se på Buffy och GoT - de nya avsnitten börjar släppas OMG!!! Kanske ser klart DWP, hoppas se sjätte säsongen PLL, vill kolla Glow och jag vet inte, kanske börjar något nytt? Shadowhunters får jag se om jag har lust med och någon gång borde jag ju fortsätta med The Vampire Diaries också.
MUSIK & PODCASTS
Poddar: Noel & Ludwig och Sanningens mammor. Mina favvispoddar for lajf. Var ju lite drama mellan dessa två också som nog var rätt onödigt men lite spännande lol.
Vad gäller musik så ... eh, alltså lyssnar på rätt lite då det är sommarlov? Största delen av lyssningen sker liksom under bussresor annars. Men: Katy Perry släppte album - gillade det ej särskilt mycket. Lorde släppte album - gillar det rätt så mycket, men inte lyssnat på hela ordentligt än SKÄMS. Lyssnade en hel del på Hov1 pga wthn. Lyssnade också på lite Madonna pga köpte en LP! *Upptäckte* Nadja Evelina! Sååå bra. Jaja och resten kan ni kolla här nedan:
Aa juste skulle ju skriva veckosummering idag också. Okej det blir snabbt:
Jobbade mån tis ons lör och där läste jag Vända världen rätt, såg på livestreams på beauty & bullshit, läste bloggar, scrollade instagram, svarade på någon fråga om när kyrkan är byggd och om man får ta faktablad, sopade trappan, tvättade vessan och kollade Buffy the vampire slayer. Ändå chill jobb? Och supertråkigt men jaja easy earned cash.
åkte till Ikea på torsdag. Åt grönsaksbullar och potatis och ketchup. Drömde om ett eget café och en egen lägenhet. Köpte en minisvärmorstunga.
städade och tvättade något fönster för det blev midsommar. Har så städigt just nu!<3
På midsommarn åt jag först hemma under parasoll i regnet, gjorde mig färdig, väntade på Nea och åkte till en kompis för att hänga och fira midsommar. Vi hade tänkt fixa mat där med men butiken var stängd. So much for planning. Men vi åt kex! Och lekte lekar! Och hade det nog rätt mys för det. Och just det! På dagen badade jag bastu och så hade vi vattenballongskrig och det var kul.
En dag såg jag Clueless älskar den! Främst kläderna haha. En annan dag såg jag Wet hot american summer och sedan Wet hot american summer: first day at camp och är nu lite kär i Paul Rugg hahaha? Mycket pepp på Ten years later. Och en dag såg jag också A Cinderella Story den med Hilary Duff. Tror jag sett den förut, men tyckte såhär typ: gillar ej Hilary Duff men tycker Chad Michael Murray är såååå snygg så det är okej.
Igår grillade vi hemma och det var såååå gooootttt!!!!! Majs och vegkorv och paprika och bröd och grekisk sallad och potatis och guacamole <333333! Sen for jag på byn och förundrades över nya snapgrejen.
På lördag hade jag förövirgt typ PANIIIK hela dagen pga sista klippet av SKAM någonsin skulle släppas. Och det kom ju aldrig. Men så kom det. Och det var arton minuter långt. Och jag och Olivia såg det mitt i natten. Och jag grät inte men nästan och nu är det SLUT jag FATTAR ej!??!???!?!?!?!?!?! Måste se om hela alltihopet nu ju. Och att det är mindre än ett halvår sedan jag såg första säsongen?!?!??! Fattar ej det heller. Gick för snabbt. Men kändes samtidigt som rätt länge. Och nu är det över foreevevevvevr. Aja är nöjd med slutet ändå. Kanske skriver något längre någon gång.
Och det var alles folket! Ska försöka förstå Zara-Noel-Ludwig-dramat nu. Så ledsen över det förresten. Gillar dem alla. Och tycker att de bara är unga människor som gör fel och så men tänker att vi andra ju ej har med det att göra. Aja vill ändå få nån klarhet i det hela sorry not sorry för att jag bryr mig. Bye.
/cdn.vox-cdn.com/uploads/chorus_image/image/47366098/casual.0.0.jpg)
