Netflix-serier jag sett

Världarna jag lever i verkar mer och mer glida över i en tv-serieblogg vad händer??? Eller böcker-ibland-men-mest-serier-blogg. Alltså inte mig emot egentligen, jag älskar ju *obvi* serier, men kanske att läsarkretsen förändras då? Äh vad vet jag jag kör på tv-serievärlden är också en värld jag lever i så den får självklart vara med här. Och så kan det kanske hända att det åtminstone för tillfället inte känns lika jobbigt att recensera serier som det känns att recensera böcker - har alldeles för höga krav på mina bokrecensioner nuförtiden måste verkligen komma på ett sätt att få det att kännas mindre kravlöst igen.

Hursom. Har ju sett ett gäng serier i sommar, och nu tänkte jag skriva kort om fyra av dem! Fyra Netflixproduktioner, eller alltså de har väl sänts på någon kanal i USA också kanske åtminstone någon men för mig är de Netflix:are.

Everything sucks (säsong 1)

Handlar om: Ett gäng mediaklubbnördar främst, men också ett gäng teatrare och dessutom vissa föräldrar. Kärlek, sexuellt förvirrade tonåringar, drömmar och alltså _allt som hör High School till_ i 90-talets USA.

Jag tycker: Alltså förväntade mig verkligen inte detta??? Tycker promon är en katastrof - en förväntar sig typ Disney Channel, max Degrassi och får Freaks & Geeks!?! What. (Menar alltså de där bilderna den promoteras med på Netflix) ÄLSKADE Freaks & Geeks, äääälskar detta. Älskar att karaktärerna ser ut som sin ålder, älskar hur genuina verkligen alla karaktärer är även om det definitivt finns en del gamla klyschor. ÄLSKAR hur authentic den ser ut vad gäller årtal!!!

Älskar hur fåniga alla är och ... alltså den här känns bara så fräsch och så fin och rolig och åh. Finns seriöst inget jag ogillar. Eller okej: att den är nedlagd. :-)))))))))

Anne with an E (säsong 1+2)

Handlar om: Anne på Grönkulla-remake de flesta vet väl vad detta är? Men i kort: föräldralös flicka som levt ett skitjobbigt liv och alltid varit annorlunda hittar äntligen ett hem. <3

Jag tycker: Även denna tycker jag är UND-ER-BAR. Aldrig sett den tidigare adaptionen, heller inte läst böckerna så har inget att jämföra med men alltså tycker den är underbar bara!!! Alla är så kärleksfulla och fina och de som har fördomar kan liksom ändra sig. Anne är fantastisk och så himla bra på alla sätt, finns så mycket en känner igen sig i trots 100 år sedan!?! Blev gång på gång imponerad av att författaren faktiskt behandlat dessa ämnen redan då. Anne på Grönkulla måste ha varit en revolutionär???

Sååååå vackert foto dessutom.

Karaktärerna är fina på samma sätt som de i Downton Abbey och allt är så lugnt och vardagligt men ändå så sjukt spännande!?! Och alltsåååå alla sorgsna kärlekshistorier som ryms med mitt hjärta bristeeer. Är självklart kär i Gilbert. Nästa säsong kan ej komma fort nog måste beställa ett box set med alla böckerna nu.

Stranger things (säsong 2)

Handlar om: Okej tar ej säsong tvås handling eftersom det såklart spoilar ettan men Stranger things handlar om hur en pojke försvinner och hur hans vänner försöker ta reda på vad som hänt honom. En massa konstigt börjar hända, t.ex. en flicka utan namn dyker upp. Det är 80-tal och referenser till 80-talspopkultur ska tydligen regna men jag som ej är insatt på sådant hänger kanske med på en hundradel av dem. :-))) Okej alla vet väl vad Stranger things är eller har du levt under en sten??? Seriöst.

Jag tycker: Jag var faktiskt inte frälst efter första säsongen. Blev aldrig hooked, tyckte inte det var något speciellt helt enkelt. Kände mig mest lost pga allt var bara konstigt ingenting var logiskt och en fick ju aldrig några svar heller?? Fastnade inte ens för karaktärerna ärligt.

MEN! Andra säsongen gillade jag så mycket mer!!! ÄNTLIGEN börjar en förstå saker och plötsligt har jag fastnat för varenda en av karaktärerna. Dessutom är andra säsongen nog lite mörkare än första vilket jag gillar det var liksom nog lite för mjäkigt i ettan kan jag känna?

Tycker estetiken är underbar, älskar hur de blandar karaktärernas vardag med action, äääälskar all kärlek som finns mellan alla alltså relationen mellan Will och Mike <333 och Jonathan och Nancy <333. Steve blir till och med världens gullo i den här säsongen!?! Även om jag stör ihjäl mig på alla pojkars hår SNÄLLA MÄNNISKOR. Gud.

Amen skådisarna är briljanta, scenografin fantastisk, storyn spännande och till och med smart kan jag tycka och alltså 80-talet är ju definitivt uppskattat av oss 00:are kolla H&M liksom.

Och ja, jag såg klart andra säsongen igår.

Riverdale (säsong 2)

Handlar om: Riverdale som är _en liten stad där inget händer_ *aldrig hört den förut* blir plötsligt världens mest actionfyllda. I säsong ett är det någon som mördar folk till höger och vänster i säsong två är det ett mer omfattande hut som påverkar hela the Southside. Skulle kanske beskriva Riverdale som en mjukare version av Scream som tv-serie? Lite Pretty Little Liars också. Men mindre glam. Vissa är rika och andra fattiga, vissa har makt och andra lever i slummen.

Jag tycker: Alltså grejen med Riverdale är att här finns så mycket potential. Estetiken tilltalar mig något enormt, settingen med. Karaktärsupplägget också, med "the girl next door", rika, bortskämda tjejen, den mystiska författaren och "the boy next door" som turns bad. Okej det gör "the girl next door" också. Dessutom sjunger de en del! High School är en frekvent miljö! Borde vara amazing enligt mig men något gör att jag inte fastnar helt?

Tror det kan vara för att det är så sjuuuukt mörkt. Alla blir helt vrickade i huvudet och alla föräldrar är redan det. Dessutom känns aldrig karaktärerna särskilt originella, efter två säsonger tycker jag fortfarande de flesta är rätt intetsägande. Tycker Veronica är så stel? Och Betty glor typ konstant och är himla allvarlig. De känns liksom inte särskilt äkta? Beter sig inte som normala människor helt enkelt mer som modeller eller skyltdockor eller något.

Okej ska sluta nu så farliga är de inte jag gillar Jug. Och hans pappa. Men annars är karaktärerna verkligen inte den här seriens styrka, TYVÄRR!! Är ju det allra viktigaste.

 

Sen gillar jag också det här att Riverdale är medvetna om att de är en klyscha och liksom hänger på det, föder det men på ett kul sett - with a twist, så att säga.

Ibland kan jag tycka att det blir för långsamt - och sällan är det så spännande att jag måste se ett till avsnitt samma kväll. Musikalavsnittet var kul men långt ifrån det genialiska som Buffys musikalavsnitt var. De tar sig själva på för stort allvar typ??? Men älskar ändå grejen med gamla rika släkter, med uppdelningen i the South och the North side. Älskar the Serpents. Jughead är typ det snyggaste en kan hitta på Netflix för tillfället. Cheryl är fabulous, och alltså de vet hur en gör en cliffhanger, ändå. Men alltså ... det gick lite överstyr där ett tag, tycker ni inte? Alla som sett vet. Hade lust att döda någon efter det. :-))) Tack Riverdales manusförfattare. :-))) Men alltså det betyder ju att jag nog gillar det en hel del ändå eftersom jag känner så hahah.

Vad har du sett på sistone?? Och vad tycker du om dessa?