Upplägget är rätt enkelt: Valerie är mitt i en skilsmässa och bor därför tillfälligt hos sin bror och bästa vän Alex, tillsammans med sin dotter Laura, då. Alex är mitt i (påväg ur?) en depression och jobbar alltså inte riktigt för tillfället, Valerie jobbar som terapeut och Laura kämpar på i High School. I början är fokus väldigt mycket på att Valerie ska ta sig ut i dejtingvärlden igen, samtidigt som Laura kämpar med alla känslor som ryms och inte ryms i en tonårskropp och Alex hoppar från kvinna till kvinna. Så väldigt mycket relationer, väldigt mycket dysfunktionell familj, ofta mysigt och roligt men också ofta superjobbigt - vet verkligen inte hur många gånger jag ville skaka om karaktärerna? MÅNGA gånger var det.
Även om personerna vi möter i Casual verkligen inte är fattiga så känns deras liv heller inte överglammiga - de har pengar, liksom, det är aldrig mer än ett nästan-problem, men deras problem och funderingar och screw up:s är precis som vem som helsts (antagligen ej korrekt svenska, men ehh). Överlag känns det som en väldigt O-romantiserad bild av LIVET i stort. De gör sååå många idiotiska val och mår skit väldigt ofta med Alex och Val och Laura är ändå alltid ett team. Och så känns livet väldigt mycket för mig med.
Jag kände nog aldrig att det blev helt otroligt fantastiskt, men jag ville hela tiden fortsätta titta, avsnitten är passligt långa, jag gillar verkligen Valerie och Alex och Laura också tillslut, och det känns lite sorgligt att tänka på att det är slut nu. Förstår verkligen inte tidshoppet i säsong fyra, tycker det var heeelt onödigt och inte tillförde någonting, men gillar verkligen hur allting knöts ihop! Så ja: rekommenderar verkligen till alla som kollat klart Brooklyn 99 och How I Met Your Mother och gänget. Lite allvarligare än your-typical-halvtimmes-serie, men väldigt bra precis just därför! Se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar