Jack

Det är kring två veckor sedan jag läste ut Christina Linströms Jack. Den har fått hyllande recensioner på löpande band och *trumvirvel* här kommer en till! Jag läste ut den på två dagar med bultande hjärta och efteråt var jag mest helt tom. Jag behöver ju mer! Jack hör nog faktiskt till en av mina starkaste läsupplevelser, någonsin. Jag får fortfarande en varm, bubblig känsla i kroppen av att tänka på den - jag är kär i Jack, helt enkelt. I dubbel bemärkelse.

"Det är klart jag vill ha henne. Det är klart jag skulle vilja föra hennes läppar mot mina. Men just det är inget nytt. Jag är liksom jävligt hetero. Det ska alla ha klart för sig. Jävligt hetero. Stoppa ner vilken tjej som helst i ett badkar med Jack och Jack will show her heaven. Men det här är annorlunda." s. 30 i e-boken

Jack är den typiska bad boyn som kan göra lite som han tyker men ändå komma undan med det mesta. Tjejerna älskar honom, killarna vill vara honom och lärarna har tröttnat på honom. I skolan är han kung, men hemma finns en mamma som byter kille lite hela tiden och ingen pappa. Pappan har han bara sporadisk kontakt med, som främst består av att pappan skryter om allt han gjorde bättre än Jack i sin ungdom.

Freja har stor näsa och rosa mössa, hon dricker inte alkohol utan föredrar att bli berusad av livet och utmanar döden lite nu och då för att känna att hon lever. Hon är en virvelvind som vägrar kuvas av samhället, älskar att vara glad och tar hand om sin storebror som har lite svårt med andra människor.

När spårvagnen där Jack sitter plötsligt tvärbromsar, Freja kliver upp från vägen och deras blickar möts, finns ingen väg tillbaka.

"Försiktigt för jag mina läppar mot hennes när jag någonstans bortanför munnarna och andetagen känner en liten elektrisk stöt i hjärtat. Det är som att tappa gaffeln i brödrosten, fast bättre. Det sprakar om oss. Om våra tungor och hudar och fingertoppar." s. 36 i e-boken

Jag vet inte från vilken ända jag ska börja med att berätta om hur bra jag tycker Jack är. För samtidigt som jag har en miljon tankar som vill komma fram så känns en allra viktigast: ALLA borde läsa den här boken. För det här är en bok som gör en lycklig, som har karaktärer för de flesta att känna igen sig i, som har ett snyggt språk och en underhållande, gripande och viktig story. Allt på samma gång.

Christina Linströms debut för ungdomar, Hälsningar från havets botten, tyckte jag riktigt mycket om då jag läste den förra sommaren. Men den här är ännu strået vassare, perfektion från början till slut och en bok man helt enkelt inte kan sluta läsa när man väl börjat. När man sedan är klar är den fastetsad i minnet som en sommarkväll man aldrig vill ska ta slut och som man, när den väl gör det, vill uppleva om igen helst prick genast NU.

Lindströms språk är träffande, fyllt av humor och värme. Det påminner väldigt mycket om språket i Hälsningar från havets botten men känns samtidigt så självklart Jacks. Jacks humor är underbar och jag skrattar till både en och två gånger, men samtidigt innehåller den här boken också svärta i form av mobbning och ostabila föräldrar. Den där blandningen av lyckopirr och svärta är det Lindström är allra bäst på, tycker jag. Hon får till en perfekt balans som är precis som livet själv, aldrig förutsägbar och både spännande och tråkig. (Men inte tråkig på ett dåligt sett!) Det känns trovärdigt - Lindströms skildring av ungdomarna känns trovärdig - och det är nog det som främst får mig att rysa av igenkänning och bli ett med karaktärernas känslor.

För känslorna är många. Jack och Frejas kärlekshistoria går snabbt, men så plötsligt får Freja veta vem Jack verkligen är, eller har varit, och då blir allting plötsligt mycket mer komplicerat. Det gör så ont att läsa om, om hur Jack inte vet vad han ska ta sig till, om hans förtvivlan och som läsaren blir man nästan lika förtvivlad över att det kanske inte kommer sluta så lyckligt heller.

Hela grejen med boken är ju egentligen Jacks utveckling från mobbare till någon med öppnade ögon, som förstår att hans tidigare tankesätt var fel men inte kan göra något ogjort. Det är ju något vi sett förr, men det blir aldrig klyschigt eller förutsägbart för det. Och trots att Jack ju, till en början, faktiskt inte är världens mest sympatiska person, så kan en inte låta bli att gilla honom. Jag skulle liksom inte ha något emot att vara Freja.

Lindström lyckas verkligen fånga hur ungdomar är idag. Hon fångar fördomarna, modet, gruppbildningarna, skämten och språkbruket. Känslorna tänker jag är de samma oberoende på vilket årtionde man är född i, men visst fångar hon dem med. Å, vad hon gör det! Det här är ju en kärleksroman, framförallt, även om den också handlar om Jacks väg till självinsikt.

Jag älskar att läsa om den kärlekskranke Jack och att för en gångs skull ens få läsa om en kär pojke utan att det ska vara något annat tema boken marknadsförs med. Jag älskar att läsa om hur han faller för en flicka som verkligen inte är hans typ, älskar att Freja är så udda och Jack så hopplöst mainstream. Jag älskar hur de blir kära, oavsett de vill det eller inte. Mest av allt älskar jag det nog för att historien känns så nära mig, då jag känner igen mig i Freija något enormt. (Samtidigt tycker jag ju inte jag är på långa vägar lika cool som hon, så det är ju kanske mer att jag VILL vara som hon ... men alltså, hon är ju faktiskt sjutton. Så än har jag lite tid att bygga upp hennes självförtroende på. ;-D)

Och Jack och Freja är inte ens de enda underbara karaktärerna i den här boken. För sedan finns ju Rolf, morsan, Abrahamsson och Ola också. Och farsan, såklart. Det är ju egentligen inte det att jag skulle ÄLSKA dem alla - det är att de alla känns så himla genomtänkta, komplexa och levande. Verkliga. Hela boken känns verklig, inget känns krystat och kanske är det det som är det allra, allra bästa med Jack. 

Ni har atagligen förstått det redan, men för att få det alldeles klart: jag älskar prick allt med den här boken. Jag tycker alla ska läsa den för det här är helt enkelt briljant. Ja, jag är kär i Jack. Ja, man blir överlycklig av att läsa den. Ja, jag tycker du ska sluta läsa den här recensionen och läsa Jack istället. Köp den, låna den, jag bryr mig inte. Men bara läs! Gör det nu. Du kommer definitivt inte ångra dig.

Foto: Therese Sandell

| Jack | Christina Lindström 2016 | B Wahlströms | 200 sidor (e-bok) | 13/15+ | tack så mycket för rec-exet, B Wahlströms! | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |

Hälsningar från havets botten