Bokbloggsfrågan vecka 19

PJUUUH! Äntligen har jag skrivit den där omtalade recensionen på Christina Linströms Jack. Den kommer imorgon, lovar. För nu har jag läst igenom och ändrat hundra gånger så nu får det helt enkelt vara bra. Även om jag tycker att den inte ens är hälften så bra som till exempel denna recension. Men så får det vara ibland, så läser inte den som inte vill. (Okej, ärligt talat tycker jag ju faktiskt den blev rätt så bra, till slut. Bara sjukt himla lång. Och inte så sprudlande ÄLSKAR DENNA BOK som jag ville. Men jag får ju hoppas att ni fattar kontentan ändå. (I och för sig är det ju lite onödigt att jag ens skriver den, då jag änd hela tiden nämner hur himla bra den är ... (Men vad då, det stör väll ingen att gör det liiite till va'?)))

Men nu var det ju inte det jag skulle prata om - utan jag tänkte ju svara på bokbloggsfrågan! Den här veckan undrar Carola: Vad är ditt förhållande till barnböcker nu som vuxen? Händer det att du läser barnböcker för din egen skull (att du läser för barnen räknas inte)? Hur tänker du då när du väljer ut vilka barnböcker du vill läsa? Har du några tankar kring barnböcker att dela med dig av, kanske några favoriter från barndomen, eller några reflektioner kring dagens barnboksutgivning?

För det första, så är jag ju inte riktigt vuxen än. Men barn vet jag inte heller om jag är direkt? Hur som helst, så hör jag nog till den skaran som läser och njuter av barnböcker trots att jag "inte tillhör deras tilltänkta genre". Fast det gör jag ju visst, för bra böcker har ingen för gammal-ålder, tycker jag.

Fast samtidigt ... njae. Bilderböcker läser jag sällan, nu för tiden. Det händer att jag ser någon som verkar riktigt bra i någon katalog, men jag hänger liksom inte på den sidan i biblioteket och köper inte helelr bilderböker, så det blir inte ritkigt att jag läser något trots att jag vill. De vi har hemma har jag ju både läst och hört kring hundra gånger, så någon gång blir en ju lite trött på även de bästa.

Sen så är det ju lite diffust vad exakt räknas som BARNbok. Är 9-12 fortfarande barnböcker, till exempel? Om de är det, så läser jag ju faktiskt relativt mycket sådana. Då hör PAX, Semlan & Gordon, Cirkusflickan och serien om Karl på Krabbsjögrund till favoriterna.

Om vi tänker ännu yngre, bilderböcker och lättläst och liknande, så är Astrid Lindgren, Pija Lindenbaum och Daisy Meadows (pseudonym för flera författare) älvserier mina favoriter. Älvböckerna läser jag dock ärligt talat inte så mycket mer, men ibland är det mysigt att läsa om någon ur den hög jag samlat på mig. Astrids sagor kan jag lyssna på lite när som helst och Pija Lindenbaums träffande och modiga berättelser läser jag också gärna lite nu som då.

Dagens barnbosutgivning kan jag faktiskt inte kommentera så mycket, då jag helt enkelt inte är insatt. Det jag dock märkt av att bläddra igenom en massa kataloger är att experimenterande tecknarstilar verkar vara på modet, så även serier och barnböcker som berör tyngre ämnen, på ett lättillgängligt sätt. Alla dessa saker tycker jag verkar bra, så som någon som egentligen inte vet så mycket om vad som ges ut för barn idag säger jag att det verkar vara en riktigt bra utgivning nu för tiden.