Född fenomenal

Okej så jag hade skrivit i stort sett hela recensionen och sedan försvann den så nu är jag riktigt riktigt förbannad.

 

Menmen, kan väl antagligen inte göra så mycket åt det förutom att försöka minnas vad jag skrev.
Åh, vad jag älskar att läsa bra böcker! Böcker som lyckas vara roliga, djupa och berörande utan att vara direkt sorgliga. Vars karaktärer är trovärdiga och utstickande och där språket är fantastiskt. Kort sagt: jag älskade att läsa Född fenomenal.

Rut är en självsäker femtonåring vars dagbok vi får läsa i några månader. Hon har en storebror på jorden runt resa, en bästa vän som är rätt översexuell med tanke på hur lite erfarenhet hon egentligen har, och går på en klass full av idioter.
En dag berättar deras klassföreståndare, Snusk-Hasse, om höstens stora händelse: klassresan.
Efter lite tänkande kommer Rut fram till det perfekta resmålet: Amsterdam. Hon är nämligen lite besatt av Anne Frank, och eftersom hon tvivlar på att hennes idiotklass någonsin skulle gå med på att åka till något gammalt koncentrationsläger så blir hon tvungen att kompromissa och kommer fram till Amsterdam. Eller egentligen: Anne Franks hus.
Men att övertyga klassen om att Amsterdam blir perfekt blir jobbigare än hon tänkt, och så finns ju Abbe som alla utom Rut tycker är underbar, en iq-befriad bror och Kattis som lägger alla sina pengar på att köpa alldeles för dyra jeans.

Tack vare klassresan börjar Rut mot sin vilja lära känna sin egen klass. Och hon växer genom boken, lär känna sig själv. Upplever nya saker och inser vilka saker som egentligen är viktiga.

Först och främst: Rut. Hon är så himla underbar! Hon är sjukt rolig, lite klumpig typ, väldigt säker på sig själv och rätt dömande gentemot andra. Och en underbar frisk fläkt i ungdomslitteraturen där det finns för få coola tjejer som hon!

Född fenomenal känns nytänkande och aktuell på många andra sätt också. Josephine Bornebusch är på många sätt hemskt modig med sitt skrivande. Hon vågar skriva en bok som mestadels är rolig, som inte behöver vara sorglig och miserabel och där karaktärerna är alldeles normala men som är fantastisk för det. För egentligen är det här en helt vanlig historia, något som nästan kunde hända vem som helst. Men hon gör det till något nytt och originellt. På grund av Rut. För Rut är så himla färgsprakande, hennes humor är precis som min och hon är sarkastisk nästan hela tiden. Och jag känner igen mig! Det är nästan det finaste en bok kan göra - få läsaren är känna igen sig. Jag tror många kan göra det av den här boken. På något plan tror jag alla hittar sig själv här, för jag är på måbga sätt inte alls som Rut, men hennes tankar, känslor, såna saker, känner jag igen mig i så himla mycket och sånt älskar jag.

Abbe, Kattis, Magda, Snusk-Hasse och Robban är underbara de med. De är alla så unika, jag ser allt och alla helt tydligt framför mig.

Trots att handlingen är rätt oexeptionell så lyckas den bli speciell ändå. Alltså, det är kanske det att allting är lite överdrivet som gör det så starkt? Men nej, så är det inte heller, för det är inte överdrivet. Det känns realistiskt alltihop.

Den är nog lite trög och upprepande på mitten, men jag läste den så snabbt och tyckte redan så mycket om den då så det märkte jag knappt. För annars tycker jag takten, händelseförloppet och längden är rätt perfekt.

Och mailen mellan Robban och Rut! Robban är alltså på jorden runt resa, efter att hann vann på en trisslott tror jag, och han och Rut mailar då om vad som händer i varderas liv. Och deras mail är så sjukt roliga! Det märks verkligen att de kommer från samma familj, de delar samma humor och även om Rut tycker att Robban har noll hjärnceller så märks det att han betyder mycket för henne. Också så himla trovärdigt!

Man skulle kunna tycka att hela alltihop är bara överdrivet, dumt och att författaren försöker för mycket. Och det kanske man gör, om man inte förstår sig på humorn eller känner någon sympati för karaktärerna. Men det tycker inte jag - jag tycker Bornebusch gör ett otroligt jobb och att det blir just tillräckligt.

Foto: Erik Zetterberg

Jag är kär i allting och hoppas i hemlighet på en uppföljare. Men jag är nöjd bara Bornebusch skriver fler böcker överhuvudtaget. Förväntningarna var höga och de överträffades, jag kommer läsa om favoritdelar säkert tusen gånger och skratta precis lika mycket varje gång. Så jävla mitt i prick, och så himla fantastiskt bra.

 

| Född fenomenal | Josephine Bornebusch 2014 | 260 sidor | 13+ | Bonnier Carlsen | Tack så hemskt mycket för rec-exet! |

 

Boktyckes läsutmaning #48 Läs en bok som är mestadels (över 75%) skriven i dagboksform, brevform eller journalform - avklarad!