lördag 27 september 2014

Resten får du ta reda på själv


fick nya ljusröda gummistövlar idag. älskar älskar älskar så himla mycket! nu saknas bara en gul regnrock ...
 
 En av skolans populäraste tjejer dör på väg från en fest. Men dagen efter vaknar hon igen - och det är samma datum som det var då hon dog! Om och om igen tvingas Sam återuppleva sin dödsdag. Varför, är hon ens död, och när slutar det?
Frågorna är många när den dag som skulle bli en av de bästa i Sam Kingstons liv visar sig bli den sista.

En sak jag verkligen älskar med Lauren Olivers böcker är hur tänkvärda de är. På vissa sätt tycker jag Delirium-trilogin är mycket djupare än den här, men samtidigt har den här ett mer tydligt budskap. Vem är man egentligen och varför blir man den man är?
 
Även om man tydligt märker att det är Lauren Oliver som styr händelseförloppet så är det helt tvärtemot vad jag läst av henne innan. För det första är det ju det att den här i princip utspelar sig i nutid, vardag, i vem som helsts liv. Dessutom så känns hennes språk väldigt annorlunda här. Det är fortfarande vackert men det är liksom inte lika speciellt som i Delirium-trilogin.

Sams utveckling är helt underbar att följa. Jag älskar hela hennes historia - som egentligen är väldigt typisk men som Oliver får att verka ny. Och så tycker jag hemskt mycket om att den kanske egentligen inte riktigt finns där? Utan att det liksom istället är så att hon alltid varit så under ytan, men att vissa händelser får henne att liksom ... våga mera?
 
Samantha Kingston är alltså en fjärdedel av hennes skolas populäraste tjejgäng - så förstås har hon en pojkvän. Rob, som i grundskolan bara var en onåbar nörds dagdröm. För det var Sam då - en nörd, en utomstående, lite av ett freak. Men så "räddade" Lindsay henne. Och här är hon idag - har förkörsrätt till alla coola saker och går på fest oavsett om det är måndag eller lördag. Det är bara så saker är, vissa lyckas och vissa lyckas mindre bra. Det har Sam accepterat för länge sedan.
 
Någon som lyckats mindra bra är Juliet Sykes. Henne hatar Lindsay, och därmed även resten av tjejgänget. Men ingen har någonsin ifrågasagt varför Lindsay hatar henne så? Och Juliet "Pshycho" Sykes visar sig ha en dold historia hon med - och anledningen till att människor undviker varandra är kanske inte alltid bara att de inte gillar varandra.
 
Okej jag hamnade på sidospår här. Vad jag skulle komma fram till var alltså Sams pojkvän, som då tills alldeles nyligen varit alldeles för cool för någon som Sam, Rob, är ett svin. Alltså jag cirka hatade honom på första sidan han nämndes. Eller jag tyckte bara han var obehaglig - och jag vet inte ens riktigt varför eftersom han var helt "normal" då! Och snygg och sådant enligt Sam. Men jag såg bara en falsk och snuskig typ framför mig. Och redan i början lägger man märka till små notiser om att Sam kanske egentligen inte gillar honom så mycket? Till att hon bara är kär i någon som egentligen inte finns?
Och det kommer ju ett nytt kärleksintresse, och vem det är är ju så klyschigt så det är inte sant (alltså Oliver leker verkligen med klyschor här), men så himla vackert också!
 
Det är precis så här det är. (Nej, kan vara. Det här är liksom lite övertydligt kan man tycka.) Men ändå känns det så nytt när Oliver skriver om det på det här sättet. Hur hon i princip ifrågasätter hela det sociala system ungdomar idag lever efter. Okej, det är kanske lite att överdriva - i skolan där jag går är det inte såhär på minsta lilla vis egentligen. Men visst finns dragen där - och någonstans kan det vara såhär. Och där tycker jag Oliver har gjort något otroligt fint och viktigt när hon skriver den här boken. För den är inte som vilket kärlekshistoria som helst - som den faktiskt också kan ses som - utan den är en roman som genom att låta huvudkaraktären tänka hänvisar läsaren till att göra samma sak. Och det lyckas så himla bra - för jag börjar ju faktiskt reflektera över både mitt och andras beteende.

Det här är ett sådant himla genidrag av Oliver! Hur hon skriver om världens mest klyschiga samhälle, men får det att bli så himla djupt och smart. Hur hon säkerligen lockar vissa läsare som annars helst läser böcker med övernaturliga drag eftersom Sam på sätt och vis "återvänder från det döda".
 
Den är hemskt lättläst även om texten kan kännas liten och sidamtalet låta högt (närmare 500 sidor). Och eftersom jag har en förkärlek för böcker om helt vanliga ungdomar (även om jag älskar fantasy är det liksom vardagsböckerna jag väljer när jag inte har så stor lust att läsa alls. Det är de böckerna jag oftast fastnar för. Eller egentligen inte - när jag någon  gång skärper mig och läser en dystopi eller fantasy så gillar jag det oftast. Tröskeln till att läsa det är liksom bara högre för mig, om någon förstår vart jag vill komma), så kändes den här enklare att plocka upp när min läslust sög än en dystopi på 300 sidor. 

Nåja, Resten får du ta reda på själv  är hursomhelst i grund och botten en såndär bok om "vanligt" ungdomsliv. Det är kärlek, att hitta sig själv, kompiskonflikter och Oliver lyckas imponera på mig som en mycket varierad och skicklig författare - om hon inte redan hade gjort det, vill säga.

Karaktärerna - speciellt Sams bästa vänner - tycker jag så mycket om! De är alla så djupa, unika, färggranna ... även om jag kanske inte gillar dem alla så är de verkligt snyggt förverkligade. (Utom Rob då som jag inte ens kan se som en skickligt mejslad karaktär - även om det kanske är just det han är.)
Boken lyckas vara både sorglig, hoppfull, relaterbar och otroligt vacker på samma gång. Jag älska all kärlek, jag älskar allt boken ifrågasätter och hur den får mig att börja tänka. Jag avgudar slutet och den blir något av en favorit. Men inte riktigt.

Ibland blir den lite långsam, språket är inte lika utstickande som i de andra böckerna jag läst av författaren och trots att grundidén är smart och unik så blir den inte lika unik när den förverkligas. Men det gör inte så mycket heller, för jag älskar språket för det, jag tycker om att läsa hela tiden och jag älskar ju som sagt hur ... typ filosofisk den är.
Foto: Mike Holliday

Låt er inte avskräckas av det höga sidantalet utan ta tag i denna fina bok och njut av Olivers mästerliga berättarteknik!
Resten får du ta reda på själv orig. If I Fall | Lauren Oliver 2010 övers. Jessica Hallén 2012 | Månpocket 2013 (Bonnier Carlsen 2012) | 475 sidor | 13+ |
 
Boktyckes läsutmaning #7 Läs en bok vars titel består av 7 ord - avklarad!

2 kommentarer:

  1. Jag har inte tänkt så mycket på att läsa Resten får du ta reda på själv innan, men du fick den att verka så bra att jag vill läsa den! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. hade inte alls väntat mig att den skulle vara som den var^^, hoppas du får tid att läsa den någon gång, tror Absolut du kan tycka om den! :)

      Radera