| Kleopatras trädgård (David & Larissa #6) | Martin Widmark 2013 | Bonnier Carlsen | 218 sidor | 9+ |
Ett nytt äventyr med David och Larissa! Hade för mig att David och Larissa -böckerna var deckare, men det var de tydligen inte. Det här är mer en äventyrsroman i stil med Ninja Timmy och Tyko Flores.
David och Larissa åker till Italien där deras vän Melkior ska delta i en konferens där ett eftertraktat arkeologiskt fynd ska visas upp för första gången. Men i Rom väntar inte bara turistande - snart befinner sig alla tre nere under staden, i Roms katakomber. En manisk sekt vill ha deras hjälp för att nyskapa kristendomen och återigen är David och Larissa indragna i ett spännande äventyr. Kidnappning måste ju snart vara vardagsmat för dem ...
Jag tycker det är lite väl länge sedan den första delen i den här serien kom ut - rättare sagt 2006. Femte delen utkom 2009 och jag hade faktiskt nästan gett upp hoppet om att serien alls skulle fortsätta när Kleopatras trädgård kom ut fyra år senare. Nu har jag läst den och kan konstatera att de här böckerna funkar fristående också - men jag tycker ändå det är lite fånigt att det var så länge mellan delarna, läsarna hinner ju växa ifrån serien på det viset. Men Martin Widmarks idé kanske inte var att gamla läsare ska få något nytt, utan mer att nya läsare ska upptäcka resten av serien, vad vet jag? Isåfall hoppas jag att han skriver flera delar snabbare den här gången, men Martin Widmark är ju en författare med ett enormt register av böcker med sitt namn på, så är ju inte konstigt att han inte hinner med allt.
Nåja, nog om det. Jag tycker om den här boken, jag tycker den är mysig och att äventyret är riktigt bra. Katarina Strömgårds bilder avgudade jag en tid och jag tycker fortfarande de är väldigt vackra. Rom är en passande miljö för det här äventyret, det skapar en grund för vad de kan råka ut för. Martin Widmark har - med mening eller inte - fått in historia på ett intessant och osynligt sätt. Man lär sig både om kristendom och Rom i den här lilla boken. Det är lättläst och eftersom det gick hem hos mig tror jag att det bra går hem hos den mer tilltänkta målgruppen, 9-12. Jag blev positivt överraskad av att Widmark faktiskt kunde komma med något jag fastnade för, fortfarande. Han har aldrig varit någon direkt favorit för mig, men det här äventyret blev jag faktiskt ganska imponerad av. Det känns noga uttänkt, spännande och logiskt.
Eftersom det är länge sedan jag läste de andra böckerna i serien kan jag inte direkt jämföra, men på något vis känns det som om den här höll måttet om man tänker på dem men samtidigt inte direkt utmärkte sig. Hoppas det här inte blev den sista boken om David & Larissa.
3 av 5.
| Kitty och utpressaren orig. Nancy Drew - Secrets can kill | Carolyn Keene 1986 övers. Madeleine Midenstrand 1988 | B. Wahlströms ungdomsböcker | 9+/11+ |
Jag blev positivt överraskad! Jag har aldrig varit en av dem som slukar Kitty efter Kitty på löpande band - jag har i hela mitt liv kanske läst tre-fyra stycken. Jag har kanske inte direkt tyckt att de varit dåliga, men heller inte fattat grejen med dem eller tyckt så värst bra om dem. Nu kanske jag fattar grejejn lite mer - för visst förstå jag att det här är böcker som lockar ovana läsare, det är spännande, lite romantiskt, det har allting en bok ska ha. Men för mig är det liksom inte mer än det.
I det här Kitty-mysteriet ska Kitty låtsas vara elev på en skola där en sabotör härjar runt. Skåp plundras, saker försvinner, Kitty tar fallet som relativt lätt. Men det visar sig bli allt annat än enkel när n´ågon försöker döda Kitty för att hållas hemlig ...
Det är spännande och lättläst, det finns flera misstänkta och handlingen går hela tiden framåt. Och deckargåtan känns logisk! Men jag fastnar varken för karaktärerna eller språket - och jag vet inte, men jag tycker inte direkt att Kitty-böckerna riktigt är "riktiga" böcker - jag vet, det är dumt att säga så, alla böcker är ju förstås lika riktiga. Men jag vet inte. Men det här är ju inte en vanlig serie heller i och med att Carolyn Keene är en pseudonym för många författare. Böckerna kan läsas helt fristående och i fel ordning och man förstår allting för det.
Jag förstår att så många läser dem - inte för att jag kan säga så mycket efter att ha läst en jag minns. Men med den här som bas tycker jag Kitty-böckerna funkar bra som underhållningsläsning för stunden. Jag tycker inte det är fantastiskt och det är inte nytt - men lättläst och spännande, bra för stunden.
(Men nu verkar det inte komma fler Kitty böcker? Nåja, finns ju ändå rätt så många ...)
Boktyckes läsutmaning #3 Läs en bok vars titel består av 3 ord - avklarad!
3 av 5.
| The Return of Hjärtans Fröjd (Hjärtans fröjd #2) | Per Nilsson 2007 | rabén&sjögren | 191 sidor | 13+ |
Så himla fin! Älskar hur speciellt han berättar, Per Nilsson. Älskar hans förmåga att kunna berätta en så stor historia på så få sidor. För den är inte lång, den här boken.
Vi får följa pojken, mannen, den unga mannen, från Hjärtans Fröjd i tolv dagar. Tolv dagar av händelser som kommer förändra hans liv för alltid. Han har kommit över henne nu, nu tycker han om Amina. Hon är världens vackraste och de liksom leker med varandra på spanskan. Han är både rädd och nyfiken på vad som skulle hända om det blev allvar. Om han skulle våga.
Ja, han skriver då verkligen fint om kärlek, dn här människan. Det känns som om han tagit varje ord från sitt sammanhang, vänt och vridit på det, satt det tillbaka där det blir vackrast. Skräddarsytt varenda mening så den ska gå in i hjärtat på läsaren.
Vändningen jagets liv tar hade jag aldrig kunnat förutspå, men vad jag tycker om det. Jag tycker om hela historien. Så otroligt vacker och kärleksfylld, samtidigt som den är lite, lite klyschig. Han har ett trollskt språk, en vass penna som flödar av berättelser. Jag har bara läst två av hans verk, men jag kan redan nu se att han faktiskt är den mästerliga författare så många tycker att han är. All respekt.
"Amina är den vackraste människa jag mött. Ögon svarta som en vinternatt, mjuka runda kinder, glänsande hår och en gullig liten näsa. Och jag får sån lust att göra henne glad bara för att få se de där små söta rynkorna som kommer fram när hon skrattar." s. 30 (alltså om alla pojkar skulle vara så poetiska)
Hjärtans fröjd
"Amina är den vackraste människa jag mött. Ögon svarta som en vinternatt, mjuka runda kinder, glänsande hår och en gullig liten näsa. Och jag får sån lust att göra henne glad bara för att få se de där små söta rynkorna som kommer fram när hon skrattar." s. 30 (alltså om alla pojkar skulle vara så poetiska)
Hjärtans fröjd
4 av 5.
Jag tror att det kommer någon slags nya Kittyböcker, men att de inte översätts till svenska längre... :)
SvaraRaderaJa så är det säkert - de slutade väll kanske översätta iochmed att B. Wahlströms ungdomsböcker "serien" slutade..?
Radera