3 x rec - Från feel good till nattsvart

Men HEJ!

Vet ni vad jag tänker göra nu? Ta ikapp på recensionsskrivandet! Det gör jag nu först i form av minis på några böcker jag inte har enormt mycket att skriva om. Men en del, as usual. Sedan kommer jag förhoppningsvis ta tag i att skriva längre, mer seriöööösa recensioner. Och förlåt för ingen Top Ten igår, men tyckte ämnet var tråkigt och så - ska dock skriva en grej som lite har att göra med veckans ämne, så håll utkik!

UPDATE när det här inlägget är skivet: GUD vad jag har saknad att skriva recensioner!!! (OBS på att jag tänkte skriva missat istället för saknat ... missed, ni vet, ni vet va'? Ingen svengelska här inteee.)

| Dash & Lilys utmaningsbok orig. Dash & Lily's Book of Dares | David Levithan & Rachel Cohn 2010 övers. Helena Hansson 2011 | X publishing | 305 sidor | 13+ | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon (<-- erbjudande! Äldre versionen!) |

Jag blev både besviken och överraskad av den här boken. Jag blev besviken för att: 1. himla orealistisk 2. lite för pretentiös Dash ibland 3. inte så himla julig och 4. blev uttråkad på slutet.

Överraskad, då? Jo: 1. det var den enda bok jag själv läste ut i december och 2. den var rätt så beroendeframkallande när jag väl läste, åtminstone till en början.

Det här är alltså en historia i juletid om Dash som hittar Lilys anteckningsbok gömd bredvid hans favoritförfattare i hans favoritbokhandel. I antackningen finns det uppdrag Dash ska utföra, sedan ger han Lily uppdrag osv. Och så kanske de ses?

Alltså: den här boken är väldigt söt, boknördig, New Yorki:ig och förutsägbar. Alltså en blandning av både bra och mindre bra saker, mitt omdöme landar någonstans mellan att himla på ögonen och ivrigt vända blad. För den är ändå rätt så charmig i sin typiskhet.

3 av 5.

| Att vara jag | Anna Höglund 2015 | Lilla Piratförlaget | 80 sidor | 11+ | köp hos: Adlibris, Bokus. Cdon |

Anna Höglunds andra bok för tonår+ gillar jag bättre än den första. Det passar mig bättre med funderingar kring pubertet, feminism, sexism, sexualitet, kompisar etc. Jag känner igen mig i i 13-åriga Rosas funderingar till viss del och den känns personlig. Enda problemet jag hade var kanske att den hade kunnat gå lite längre, det hade kunnat vara djupare och mer av typ allt.

Dessutom har jag lite svårt för Höglunds färgval, trots att jag överlag tycker hennes teknik är väldigt cool.

4 av 5.

| Kort kjol | Christina Wahldén 1998 (e-bok 2011) | rabén&sjögren | 144 sidor |

13/15+ | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |

Jag förstår verkligen varför Kort kjol väckte sådana debatter då den första gången kom ut, 1998 och numera är något av en modern svenk klassiker.

Jag blir rent av illamående av att läsa om Myran och det hemska som händer henne. Illamående, illa till mods, vet inte vart jag ska ta vägen. Det skildras naket och rått och ingenstans kan man rymma. För samtidigt skriver hon ju himla snyggt. 

Kort kjol överraskade mig faktiskt. Jag hade tänkt att den skulle vara väldigt tråkig och undervisande, men det tycker jag slutligen inte att den blev. Ja, visst är den väldigt tydlig och den känns som ett typiskt exempel, både lite överdriven och  kanske förmildrande till viss del. Men det var väldigt obehagligt att läsa och kändes hemskt verkligt, även om man förstår att det självklart är väldigt olika från fall till fall.

Jag överraskades också av Wahldėns språk, som känns lite poetiskt. Myrans berättelse berättas heller inte kronologiskt utan på ett effektfullt sätt.

Visst finns det saker jag stör mig på och inte föll jag direkt pladask för den här berättelsen - hur skulle man egentligen kunna det? Men en väldigt bra läsupplevelse tycker jag det ändå det var, både vad gäller förståelsen för vad som händer efter en våldtäkt och som skönlitterär bok.

3.5 av 5.