Kanske ihop

Den första boken i den här serien/duologin (?) hamnade på 23:e plats på min topplista 2014. Om jag skulle göra om listan nu skulle den åtminstone vara 19:e - i mitt minne gillar jag Lite ihop mycket mer än de som på listan hamnat före. Hm - lustigt det där med hur tiden inverkar ...

Med det sagt var mina förväntningar höga inför uppföljaren, Kanske ihop. Jag var också lite beredd på att bli besviken, kunde den faktiskt ha varit så bra bra som jag mindes? All min oro var helt onödig, för Kanske ihop överträffar faktiskt nästan ettan.

I första boken skulle Majken och Ivan låtsas vara ihop eftersom Majken ville visa för sina vänner att hon inte bara är en fiolspelande tönt. Nu är överenskommelsen över och Majken och Tessans relation är spänd. Men Ivan och Majken - de hann bli superbra vänner. Bara vänner. Faktiskt. Eller?

Karaktärerna går på sexan och det är kompistrubbel och de första (inte så stora) trevande stegen in i en värld av hångel och fester och sådant. Jag ÄLSKAR att läsa om den här åldern. (Semlan & Gordon, Den första flickan skogen möter etc) Allting är nytt och oskyldigt. Kanske för att min egen tid som ca 12 var rätt så jobbig. Eller jag vet inte - var den kanske också lite spännande?

Det här är väldigt lättläst och kort och går att läsa på någon timme - men ÅH som jag gillade den lilla tid det tog! Jag blir alldeles lyckorusig i hela kroppen och vill bara ha mer. Dumma, dumma bok som var så kort ... (Samtidigt älskar jag att den är så luftig - känns som om jag läser supersnabbt haha. Nej men det är bra för dem som den kanske främst är menad för - 9-12. Passar lite ovanare läsare väldigt bra.)

Jag gillar Majken massor och känner igen mig i henne minst lika mycket. (= jag gillar mig själv! ;) Vilket jag egentligen inte känner att jag gör. Men ibland, kanske?) Hon står på sig, men är också lite blyg ibland. Hon är inte riktigt som alla andra och dras mellan att vilja smälta in och ha en plats och att våga vara precis sig själv. Hon är supercool och väldigt befriande att läsa om, på något vis. Ivan gillar jag ju också mycket, men en karaktär jag inte ALLS lade märke vid förra året är PONTUS!!!! Majkens storebror. Pontus är u-n-d-e-r-b-a-r. Påriktigt. Han är nog den första killen i en svensk ungdomsbok jag crushat så på. Varje gång han är med - the pirr i magen. Snällaaaa Johanna Lindbäck, en bok om honom tack? MINST några till böcker om Majken, om det inte blir något av den briljanta Pontus-idén.

Allting skildras hemskt mitt i prick, även om jag faktiskt skulle vilja påstå att det verkliga livet inte är så här härligt. Nu ljög jag egentligen - för det ÄR ju inte bara härligheter hela tiden i Majkens liv. Det är väldigt jobbiga kompisar och sådant också, vilket trycker på ömma igenkänningspunkter hos mig. Kompiskonstellationerna är beskivna Så Bra - jag vill bara skrika JA! Precis! hela tiden, för det känns så påriktigt. Påstår du något annat ljuger du BIIIG TIME.

Sen då? Ärligt talat har jag inte mycket nytt att komma med, för det är ju fortfarande bra på samma sätt som Lite ihop var. Men det är roligt, jag minns inte riktigt om jag skrattade rakt ut någon gång men det kan ha hänt. Och det är VERKLIGEN feel good - för jag blir så himela glad av att läsa. Jag vill bo i den här boken och vara Pontus flickvän. Alternativt bli lika gammal som Majken och vara henne istället. Superbra bok. På alla sätt. Alltså - att en bok som i princip inte handlar om något annat en helt normalt LIV kan vara så jäkla bra är faktiskt imponerande. Djupt. (Men SLUTA läsa det här och läs Kanske ihop nu då!!) (Eller första boken, om du missat den.)

Jag kommer hålla fast i mellanåldern tills ålders"bestämmelserna" suddas ut och alla läser allting. Jag älskar de här böckerna. Jag kommer nog göra det tills jag dör. Hoppas jag! En annan sak jag hoppas: att du läser den här boken. Typ nu.

Foto: Stefan Tell

| Kanske ihop | Johanna Lindbäck 2014 | Lilla Piratförlaget | 187 sidor | 9+ | köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |