Four: En Divergent-samling

Trots att Divergent var lite av en besvikelse för mig och jag inte ens tagit i att läsa uppföljaren än var det med glädje jag tog mig an Four. Att återvända till Roths värld var konstigt bekant, tryggt och liksom mysigt. Jag visste hur det funkade, hur det kunde förväntas vara.

I Four får vi följa karaktären Four, bekant från Divergent-trilogin, i fyra noveller skrivna ur hans synvinkel. Man lär känna honom mycket djupare än vad jag kände att jag fick iallafall i första boken. Hur han visar sig vara är väldigt intressant - hans bakgund och tankesätt påminner på många sätt om Tris, men det är samtidigt lite annorlunda - förstås. De är ju skilda individer. Det är nog antagligen Roths mening att de ska vara så lika, liksom gjorda för varandra. Hon gör det bra, jag köper det, trots att det är lite klyschigt. Jag kan inte säga att jag blev särskilt imponerad av Tris i första boken - och inte här heller. Hon känns tråkig och arrogant, men det är intressant att följa Four förelskelse i henne. Roligt att för en gångs skull läsa om en så komplex pojke! Okej, ja, de finns ju såklart. Men för mig är det rätt så ovant (förutom från Harry Potter duh) att överlag läsa om en manlig huvudkaraktär. Jag älskar hur han verkar så hård utomifrånsett - det vet man ju speciellt då man vet hur Tris såg på honom i Divergent. Men han som berättare är inte hård alls - han är osäker, rätt så kramis faktiskt. Men samtidigt tuff, rättvis, rolig. Jag tycker faktiskt väldigt mycket mer att läsa om Four än om Tris - jag vet inte riktigt varför, och kanske det inte ens är så, men när jag läser Four känner jag faktiskt att jag bryr mig om den här historien så mycket mer än vad jag bryr mig om Tris.

Roths värld känns logisk - skrämmande verklig faktiskt. Men jag tycker om världen och historien hon byggt upp, det är intressant och spännande, språket är otroligt bra och karaktärerna smått underbara. För alltså Shauna och Zeke! Och dendär tatueraren ... Lauren? De är alla så underbara, snälla, sköna, verkar så äkta och så väldigt mänskliga. Allihop. Till och med Erik känns ju mänsklig - han gör det han tror är rätt, liksom.

Tycker det är väldigt roligt att läsa om de tappras falang innan Tris kom dit. Att få veta hur Four fått sin information, att han påminde så hemskt mycket om Tris i början, hur man ser vad som håller på att häna, från början. Det är så väldigt noggrannt uttänkt - gud vad jag respekterar författare som själva skapar en helt ny värld. Som faktiskt känns trovärdig!

Den var ju lite tråkig iband då man visste vad som skulle hända - men tycker ändå den är en nödvändig komponent till Divergent-trilogin. Så känner jag iallafall nu, när jag bara läst den första boken och inte fått nog än. Roth är en riktigt skicklig författare, men av någon anledning tycker jag det blev lite fel när hon valde Tris som huvudkaraktär istället för Four, som jag här gillar väldigt mycket. Vill ju ha mera skirivet ur hans synvinkel!

Har nog inte så mycket mer att säga, bra är den, riktigt brs. Tror att jag kanske till och med kommer läsa om delar nångång. Blev mycket mer peppad på Insurgent nu - både som film och bok - och tror att jag kan komma att tycka om den här trilogin riktigt mycket med tiden. Det här var absolut den "push" jag behövde för att ta tag i Insurgent!

Teasern till Insurgent

Random lösa tankar jag skrev ner som pekpinnar för recensionen, så finns i princip redan med där, men iallafall:

Bättre än Divergent?!

Intressant att läsa om Four, han blir mer komplex och djup. Man hejar mer på honom och förstår honom bättre. Gillar honom väldans mycket men tycker inte riktigt att berättarrösten passar honom.

Ovant att läsa om en pojke som utvecklar känslor för en yngre tjej och liksom känner sig smått mållös trots att han alltid annars är så hård. Men här är han ändå inte alls det - utan rätt så mjuk, rebellisk, smart.

Älskar Zeke, Shauna och Lauren (?)!

Bra och flytande språk.

Lite upprepande.

Tris?!!

Vill läsa meeeer ur Tobias perspektiv!

Han blir liksom bräcklig.

Fick mig att minnas Divergent och mer sugen på både Insurgent som film och bok.

Är Tris blond?!

Usch ser inte Theo James som Four alls ... för hård, kall.

Men Sheilene Woodley är rätt så jättebra som Tris.

Så intressant att Four forskade i det här innan Tris! Och att se falangen innan de lärdas inflytande!

Usch att alla är sådana marionetter.

Foto: Nelson Fitch

| Four: en Divergent-samling orig. Four: A Divergent Collection | Veronica Roth 2014 övers. Helena Stedman 2014 | Modernista | 205 sidor | 13+ | Tack så mycket för recensionsexemplaret Modernista! |

Divergent

Okej? Jag gav den 4 och en halv stjärna?!^^ Nu känner jag att den bara är en trea. Har ingen aning om varför? Nåja, kanske en omläsning vore på plats då eller nåt ...