Julkalendrarna 2015

I år har jag följt med ... sex stycken julkalendrar. Så himla många? Jag har alltsåföljt: kalendern mamma lagade för alla barnen i min familj, Sveriges TVs julkalender Tusen år till julafton, Tjuvanas jul som sändes i Finland (Sveriges julkalender 2011), Sveriges radios julkalender Månsaråttan, DNs följetång med adventsboken Skorstensjul och en annan adventsbok som mamma läste, God jul, Lilla Lök!.

Julkalendrar tycker jag är supermysigt. Radions och DNs lyssnade jag på varje morgon och det var Så Mysigt att ha dem i öronen under bussresorna. Nu tänkte jag skriva lite kort om vad jag tyckte om dessa julkalendrar!

Tusen år till julafton var den kalender jag tidigast bestämde mig för att följa. Långt innan den satte igång var den väldigt omtalad och alla väntade med höga förväntningar. Jag med, det smittade ju. Till en början var jag lite besviken - det här var ju inte juligt, alls? Men efterhand uppskattade jag den allt mer, jag lärde mig hur det funkade och störde mig mindre och mindre på Erik Haag. Det blev liksom mysigt, välbekant. Det var väldigt intressant att höra om hur de levde förr i tiden, hur de åt osv. Det måste vara rätt så häftigt att få vara med, som barn! En sak jag kunde störa mig på var att man ibland såg att de ju egentligen inte alls befann sig på det århundradet som de ... låtsades? befinna sig i. Men annars är jag nöjd med julkalendern, som lyckades trollbinda mig trots att den var långt ifrån vad julkalendrarna brukar vara.

Tjuvarnas jul är alltså Sveriges julkalender från 2011, men nu sändes den i BUU-klubben (Finlands motsvarighet till typ Bolibompa). Jag såg delar av den 2011, men nu kollade vi alla barn den i sin helhet och den är så bra! Vi älskade den allihop, oavsett åldersskillnad och det uppstod liksom en sådan gemenskap i att följa den varje dag i december. Den är spännande, men inte skrämmande. Snyggt och trovärdigt gjord, den har ett fint budskap och hög mysfaktor. Jag gillade den supermycket!

Dagens nyheter hade alltså en följetång där man kunde lyssna på ett nytt kapitel ur boken Skorstensjul varje dag. Kapitlen tog ca fem minuter, så det var väldigt lätt att få in en lugn stund av Skorstensjul-lyssnande i dagsshemat. Åh, så bra den här boken var! Jag kunde ju inte titta på några bilder, men visst såg jag allting framför mig för det. Historien känns rätt i tiden, den är väldigt vintrig och julig och jag blev riktigt imponerad av hur mysteriet pusslades ihop, bit för bit. Jag förstod hur allting hängde ihop nästan precis samtidigt som huvudkaraktären, och när jag väl gjorde det kände jag mig lite dum som inte fattat innan haha ... Väldigt mysig bok, med ett fint budskap och en fin historia.

Radiojulkalendern var min första någonsin. Jag hade egentligen inte tänkt lyssna, den lockade inte riktigt med sitt namn, Månsaråttan. Men så hörde jag att Clara Henry skulle medverka och så kunde man lyssna på den visa min podcast-app så då bestäde jag mig för att ge den en chans. Historien är väldigt klassisk, men också spännande och rolig. Karaktärerna är färgsprakande och skådespelarna gjorde alla sina roller väldigt bra. Den var kanske lite onödigt energisk för min smak, men annars var den väldigt trevlig att lyssna på. Den hade *också* ett fint budskap och var snyggt berättad.

Till slut så läste också mamma för oss. Det var nog nästan det bästa, både för att det var såå länge sedan jag fått lyssna på en hel kapitelbok mamma läser och för att boken var så HIMLA bra. Alltså verkligen, God jul, Lilla Lök! är definitivt en av de bästa barnböcker jag läst *hört*! Lilla Lök berörde mig verkligen, historien är både fin och lite ledsam. Ibland skrattar man, men ibland gör det bara ont i bröstet för Lilla Löks skull. Påriktigt, alla ni storasyskon eller mammor eller pappor eller mormödrar eller farfarar (hur böja??) som kanske läser detta: läs Lilla Lök för era syskon, barn, barnbarn etc. Påriktigt. Så himla budskap (once again) och högst antagligen stor igenkänning, iallafall till viss del. Kapitlen är korta och tar inte länge - om du är trött på de där onödigt dyra chokladkalendrarna som ingen egentligen blir glad av, läs Lilla Lök! Påriktigt! Jag vet faktiskt inte ens riktigt varför jag tycker det, men den här boken var bara Så Himla Bra. Punkt slut.

Vilka julkalendrar följde ni i år?