Nu är det mycket länge sedan jag läste dessa tre böcker jag nu kommer recensera. Så jag minns ju inte vidare mycket ... men ågot smått ska jag iallafall knåpa ihop och dela med mig, minsann!
| Jag biter i apelsiner | Annakarin Thorburn 2013 | Gilla böcker | 231 sidor | 15+/vuxen | Köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |
Jag biter i apelsiner handlar om en ung kvinna som bor med Ödlan, en konstnärssjäl som kommer hem med kinamat och biter i dina äppar men sedan försvinner igen. Hon börjar gå en franskakurs på Universitet för hon har franska släktingar och där träffar hon Lo. Lo som kallar henne mon chouchou. Lo vet inte om Ödlan och Ödlan känner inte till Lo och det kan ju aldrig sluta bra.
Språket skimrar kring den här romanen. Berättelsen skildras precis som den är, utan krumelurer men samtidigt flummigt och otydligt. Trots att den här boken KÄNNS fantastisk och som något jag kunde äslak gör jag det inte för jag kan inte ta det till mig. Jag känner inte igen mig och jag förstår inte. Eller det gör jag ju, men jag FÖRSTÅR det inte. Lite som med Kapituera omedebart eller dö av Sanne Näsling som har ett fantastiskt (om än hemskt klyschigt) språk men en lika vag handling och jag reaterar inte det minsta. Så jag kan inte ta till mig.
Jag gillar ändå hur historien är uppbygd och att det egentligen är föräldrarna som är det viktiga, att det kanske finns en djupare förklaring till varför hon gör som hon gör.
3 av 5
| Uppror (Varelserna #4) | Magnus Nordin med bilder av Lars Gabel 2015 | Berghs | 147 sidor | 11+ | Köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |
Den sista boken om ett zombiefyllt Gotland. Det är rått och blodigt, död och överlevnad. Jag läste den en solig sommardag i slutet av juni och kntrasten hade inte kunnat vara större. Den här serien kontrasterar också annars väldigt mot det jag vanligtvis läser, och det är nog delvis det som gör att jag är så fascinerad över att Nordin lyckas få det så spännande och kraftfull med några få ord och svart-röd-vita bilder. Bilderna passar bra med texten; de är hetsiga, starka och dramatiska.
Jag tycker nog mest om den här boken i kvartetten och var faktiskt riktigt ledsen över att det var sista gången vi sa farväl. Slutet hade ju kunnat vara lyckligare och mer absolut, men egentligen kunde man inte förvänta sig något annat av den här serien.
4 av 5
| Lite mer än en kram (Manne #1) | Mårten Melin 2014 | rabén&sjögren | 143 sidor | 9+ | Köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |
Jag har inte varit imponerad av något jag tidigare läst av Melin, men fortsätter tydligen önska att det ska ändras för jag fortsätter ju läsa. Lite mer än en kram handlar om 13-åriga Manne som upptäcker sin sexualitet tillsammans med Amanda, hans syrras kompis som är två år äldre. Men allt ska vara hemligt, ingen får veta.
Den här historien tycker jag är hemskt intressant och faktiskt väldigt fin. Den känns ärlig och inte lika framTVINGAD som jag tyckt att hans andra verk varit. De har liksom SKRIKIT efter uppmärksamhet, har jag tyckt. Egentligen är ju den här nästan den mest exentriska men den känns ändå trovärdig och det har nog varit det där övernaturliga jag haft problem med i hans andra böcker. Det har kännats för KONSTIGT.
Jag gillar karaktärern och att de läser (hehe). Så gillar jag byn de bor i! För den känns rätt så mycket som den jag själv bor i ;D.
4 av 5
Jag gillar ändå hur historien är uppbygd och att det egentligen är föräldrarna som är det viktiga, att det kanske finns en djupare förklaring till varför hon gör som hon gör.
3 av 5
| Uppror (Varelserna #4) | Magnus Nordin med bilder av Lars Gabel 2015 | Berghs | 147 sidor | 11+ | Köp hos: Adlibris, Bokus, Cdon |
Den sista boken om ett zombiefyllt Gotland. Det är rått och blodigt, död och överlevnad. Jag läste den en solig sommardag i slutet av juni och kntrasten hade inte kunnat vara större. Den här serien kontrasterar också annars väldigt mot det jag vanligtvis läser, och det är nog delvis det som gör att jag är så fascinerad över att Nordin lyckas få det så spännande och kraftfull med några få ord och svart-röd-vita bilder. Bilderna passar bra med texten; de är hetsiga, starka och dramatiska.
Jag tycker nog mest om den här boken i kvartetten och var faktiskt riktigt ledsen över att det var sista gången vi sa farväl. Slutet hade ju kunnat vara lyckligare och mer absolut, men egentligen kunde man inte förvänta sig något annat av den här serien.
4 av 5
Jag har inte varit imponerad av något jag tidigare läst av Melin, men fortsätter tydligen önska att det ska ändras för jag fortsätter ju läsa. Lite mer än en kram handlar om 13-åriga Manne som upptäcker sin sexualitet tillsammans med Amanda, hans syrras kompis som är två år äldre. Men allt ska vara hemligt, ingen får veta.
Den här historien tycker jag är hemskt intressant och faktiskt väldigt fin. Den känns ärlig och inte lika framTVINGAD som jag tyckt att hans andra verk varit. De har liksom SKRIKIT efter uppmärksamhet, har jag tyckt. Egentligen är ju den här nästan den mest exentriska men den känns ändå trovärdig och det har nog varit det där övernaturliga jag haft problem med i hans andra böcker. Det har kännats för KONSTIGT.
Jag gillar karaktärern och att de läser (hehe). Så gillar jag byn de bor i! För den känns rätt så mycket som den jag själv bor i ;D.
4 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar