torsdag 24 juli 2014

Boken om Mademoiselle Oiseau - ett franskt äventyr

 
Isabella är en grå liten flicka som inte verkar ha några vänner och bor i ett våningshus i Paris. I samma hus bor Mademoiselle Oiseau och ingen vet riktigt något om henne: hon lämnar aldrig sin våning utan skickar bara sin mest pålitliga katt på ärenden till henne.
En dag nä Isabella ska ta hissen upp till sin våning råkar hon trycka fel, och så dras hon in i Mademoiselle Oiseaus magiska, krusidulliga, tidlösa och väldigt märkliga vardag.
Det leder till en vänskap som blir viktig för dem båda, och kanske det där skavande, skarpa hålet i Isabella äntligen kan bli suddigt?
 
 
Mademoiselle Oiseau är förresten väldigt underbar, men samtidigt lite sorgsen. Hon är liksom än mörk, tidlös fashionista från Paris. Och enligt mig är sådant fantastiskt.
Jag tycker verkligen om hur de blir vänner, Isabella och Oiseau. Jag älskar att Oiseau är så färgrann och fluffig medan Isabella är vanlig och liksom ... rak. Och att Oiseau liksom räddar Isabella lite, från henne själv.
 
Men det är ändå inte handlingen i sig som gör den här boken speciell. Det är mer sättet den är skriven på - en massa beskrivningar på vad de äter, Oiseaus kläder och omgivningen runt dem. Det är så himla Parisigt (ehm ... så kan man antagligen inte säga men ... I just did!) och franskt. Jag älskar det.
Men det är väldigt konstigt, mycket av det som händer; plötsligt är allting blått, brev från en annan tid, det mesta kring Mademoiselle Oiseau egentligen. Och det är lite irriterande att man aldrig riktigt förstår sig på det. Men samtidigt så himla drömigt.
 
Jag tänkte bara på bilderna när jag ville ha den här - men Andrea de La Barre de Nanteuil lyckades verkligen imponera hon med! Beskrivningarna på allting är liksom som små, fluffiga tårtor - hela boken är som en enda stor gräddbakelse! Det är så himla franskt, precis allting, och jag gillar det verkligen. Det är liksom både djupt och enkelt på samma gång, perfekt för små drömmande barn. Så himla underbart konstigt och (jag kommer ännu säga det tusen gånger antagligen ...) franskt.
Man vet egentligen inte om det som händer är påriktigt eller pålåtsas, och det vet nog inte Isabella heller. Det känns lite som att boken har en liten hemlighet, som man som läsare nästan, men inte riktigt, når fram till. Det är lite Shaun Tan -känsla över det här, faktiskt.
 





Och bilderna! Bilderna. Jag kände till Lovisa Burfitt från tidigare, så att bilderna skulle vara fantastiska hade jag egentligen redan förutspått. Den här boken är absolut en av de vackraste böckerna jag läst (någonsin kommer läsa) och jag hoppashoppashoppas Lovisa nu fått mersmak på det här och bestämmer sig för att illustrera fler böcker. Hennes bilder är liksom enorma konstverk i bilderboksformat. Så himla skickligt gjort och det höjer hela boken till typ skyarna för det blir så magiskt.
(Och alltså kläderna! Jag som älskar kläder älskar verkligen Burfitts bilder för de dryper av franskt mode - de är som små designillustrationer gömda i bilderna som illustrerar berättelsen. Och det blir liksom väldigt väldigt mycket, alltihop.)
 
Det händer en massa i den här relativt korta boken, och det kanske är lite det som gör att den känns lite platt. För det är mest bara saker som händer, ingenting förklaras och det leder inte till något.

Slutet i princip det jag är mest besviken på, för det bara slutar. Jag känner mig liksom lite jaha när jag stänger den. Men det är ju fint iallafall, att Isabella fick en vän och att hålet blev lite mjukare. (<- liten spoiler men rätt uppenbart, markera för att läsa.) (Jag tror dock inte att ovetskapen kommer störa den målgrupp den är tilltänkt för så hemskt mycket, de kommer antagligen uppskatta den väldigt mycket! Och förhopplingsvis sätter den deras fantasi igång.) Men jag kommer bläddra i den många gånger än, drömma mig bort till Paris och önska att jag kunde rita som Lovisa och känna till Paris som Andrea. Och man vet ju aldrig - kanske en dag.
 
Lovisa Burfitt & Andrea de La Barre de Nanteuil Foto: Louise Enhörning

Boken om Mademoiselle Oiseau | Andra de La Barre de Nanteuil med bilder av Lovisa Burfitt på Rabén&Sjögren 2014 | 138 sidor | 6+ | tusen tack till förlaget för detta mästerverk till bilderbok! |
 
Boktyckes läsutmaning #63 Läs en bok där omslaget innehåller ett flygande djur - avklarad!

2 kommentarer:

  1. Åh gud, jag trodde inte jag var intresserad av den här boken, men efter att ha sett de fina illustrationerna... jag måste nog köpa den ändå! Väldigt fin recension förresten, stilrent! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker verkligen du ska göra det! Tror att den uppskattas av de flesta som gillar fina saker ;D
      Och tackar så mycket :))

      Radera