lördag 25 juli 2015

Analys #1 Internatskolan i boken

Hejhej! Jag har en hel del mer ehem DJUPgående "analyser" av barn- och undomslitteratur på lager som jag skulle vilja slänga ut i cyberrymden, så why don't make a serieinlägg av det?! Först ut är internatskolor, vi börjar lite grunt tycker jag.
Foto: http://www.ukboardingschools.com/schools/loretto-school/
Föregående bok jag läste ut var Efter Alaska, den svenska översättningen av nästa års John Green-filmatisering, Looking for Alaska. Jag tyckte om den, men mina mer specifika tankar kring den tänker jag låta vara tills vidare, för idag vill jag skriva om en annan sak, en sak jag började tänka på när jag läste den.

I Efter Alaska börjar huvudkaraktären, vars namn jag pinsamt nog hade glömt (det är Miles), på en internatskola. Eftersom han bor på skolan finns där inga övervakande föräldrar, berättelsens fokus kan läggas på vänskapsrelationer, bus och elaka lärare. Att placera en historia i internatskolemiljö ger uppenbara fördelar, och är också något jag faller lika extra hårt för.

Jag älskar att vara på läger. Jag älskar att bara vara med en viss grupp människor och bli riktigt sammansvetsad med dem under kort tid. Det är lite det som händer på en internatskola, men under längre tid. Och jag ÄLSKAR att läsa om det.

Jag har inte läst supermånga böcker där huvudpersonen går på internatskola, men några: Harry Potter, Jellicoe Road, Anna & den franska kyssen och nu Efter Alaska. Förutom nternatskole-grejen har dess böcker en annan sak gemensamt - jag mer eller mindre Ä-L-S-K-A-R dem alla. Därför har jag kommit fram till detta: internatskolan är den perfekta bokmiljön, där allt kan händ utan att hela världen märker det. Karaktärerna kan hitta på hyss, upptäcka nya världar och bilda staaaarka vänskapsband utan att behöva tänka på hemkomsttider, skjutsar etc. Det blir lite som en ilusion av att de lever i en bubbla, där allting kan hända.

Först tänkte jag skriva att internatskolan är som contemporaryns överklass (baler, kungar och prinsessor, det jag faller lite extra för inom high fantasy.) men det stämmer ju inte riktigt. Contemporary-genren har ju faktiskt inte monopol på internat, inom t. ex. middle grade-fantasyn finns ju många trollkarlsskolor. Vad heter förresten den subgenren av fantasy som Harry Potter tillhör? För urban fantasy är det ju inte ..? Och inte direkt portal och absolut inte high ..?

Jag tycker det är väldigt, väldigt intressant det här med särskilda grejer i böcker det börjar tindra i ögonen av, för det är ju olika för alla. Jag gillar klass- och internatskole-skildringar. Vad gillar ni?

4 kommentarer:

  1. Jag gillar också det hela med internatskolor, det blir så mycket fokus på just huvudpersononerna då framförallt i ungdomsböcker, för det är inte så ofta som t.ex. en förälder är en av huvudpersonerna. Och att åka på läger är jättekul sålänge man är där med trevliga personer. :)

    SvaraRadera
  2. Oj har faktiskt aldrig tänkt på det tidigare - men som du säger är ju internatskolor faktiskt något av en perfekt miljö för böcker att utspela sig på! Precis som du har jag väll inte läst överdrivet många böcker som faktiskt utspelar sig på internatskolor, främst Harry Potter, Vampire Academy, House of Night, Jellicoe Road och nu senast Anna och den franska kyssen. En av anledningarna till att jag var så intresserad av Anna och den franska kyssen berodde faktiskt på att den tog plats på just en internatskola. Och jag menar många av de böcker jag läste som yngre, Harry Potter och Vampire Academy, så var ju ofta miljöerna (som till större delen bestod av internatskolor) en av de stora anledningarna till att böckerna blev så intressanta, spännande och magiska som de va!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns liksom lite av en magisk mystisk kring internatskolor, tycker du inte? Men man vet ju inte vad man skulle tycka efter att ha gått på en själv ... x) Åh, Vampire Academy vill jag läsa!

      Radera