måndag 9 mars 2015

Bokbloggsjerka 6-9 mars

Nu, NU sätter jag igång med jerkan igen! Tänkte starta redan förra veckans helg, men den kändes för svår och hann inte. Men nu ska jag försöka göra det här till ett återkommande inlägg varje vecka här på bloggen. Mer om bokbloggsjerkan kan du läsa hos Annika, som "hostar" den.
 
Denna helg undrar hon:
 
Brukar du läsa dedikeringarna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda?
Ja, det brukar jag. Jag läser allting i en bok, också tacktexten på slutet. Iallafall i 99 fall av 100 typ. Många dedikeringar minns jag inte alls - för det har bara varit namn jag inte känner till på minsta vis. Andra kanske jag tyckte om då, men de har ändå fallit i glömska efter alla hundratals andra jag läst. Men en jag tycker om väldans mycket, som finns i början av en bok jag inte ens läst än, tänkte jag dela med mig av:
 
"TILL LÉON WERTH
Jag måste be alla barn om förlåtelse för att jag tillägnat en vuxen den här boken. Men jag har en god ursäkt: den här personen är den bäste vän jag har i hela världen. Och jag har ännu en ursäkt: den här vuxne personen förstår allting, även böcker för barn. Och så har jag en tredje ursäkt: denna vuxne person svälter och fryser hemma i Frankrike. Han behöver verkligen tröstas. Om de ursäkterna inte räcker, skulle jag gärna tillägna boken det barn den här vuxne en gång var. Alla vuxna har en gång varit barn. (Men inte så många av dem minns det.) Jag ändrar alltså min tillägnan:
TILL LÉON WERTH
~SOM LITEN POJKE~"
 
Och den dedikeringen kommer från Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry. Så fin tycker jag!
 
Ni då, läser ni dedikeringar?

6 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tycker jag också den är :)

      Radera
  2. Alltså, jag läser alltid dedikeringarna i böckerna (vad jag vet i alla fall!), men det är inga som fastnar precis. Oftast står det bara något namn som man inte har en aning om vem det är. Och i tacktexten är den ännu mer namn som man inte känner till, men det kan vara lite intressant ibland om det står vartifrån författaren fått hjälp med fakta och sådant! Ex: tack till Jesper som hjälpte mig med domstolsdelen. Nejmen, något liknande.

    Så jag läser dem för att bara som du läsa typ hela boken, men jag bryr mig oftast inte ett smack om dem! haha. Men den där dedikeringen som du nämnde var faktiskt fin! Och man blir ju lite nyfiken på boken! / kram, Hannah!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis, det är rätt så lika som jag gör då! :) Ja, visst är den ... och boken är också superfiiiin (iallafall på utsidan) *-* Kramar

      Radera
  3. Läser du dedikeringar för att du tycker om dem eller för att det bara blir? Jag läser dem oftast för att jag har fått för mig att jag måste läsa allt i boken för att inte missa något viktigt (helt fjantigt egentligen...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både och kanske? Men har också så som du, känns liksom som om jag inte läst boken helt om jag inte läst allt haha ...

      Radera