torsdag 26 februari 2015

3 x rec - Jag, Kaninhjärta under en himmel

| Under en himmel av glas | Martin Widmark illustrationer Katarina Strömgård 2009 | Bonnier Carlsen | 219 sidor | 9/11+ |
Det här var en omläsning eftersom vi läste den med hela klassen i skolan. Jag blev igen (som med Kleopatras trädgård) överraskad av ur bra de här böckerna faktiskt är. Det är lättläst, till nån mån förutsägbart men också hemskt smart, fantasifullt och medryckande. Karaktärerna är inte superspeciella men inte heller platta och jag gillar att Larissa känns som den lite mer kaxige, medan David är mer känslosam och lugn. Men att det är så är inte heller helt tydligt, de är liksom ganska långt på exakt samma våglängd - vilket jag tycker är toppen! Som med Kleopatras trädgård lär jag mig något här också - det är historia på ett intressant sätt! Jag är inte världens största fan av historia annars, men här tycker jag det blir intressant - jättebra sätt att få en att lära sig saker! (Känns bara lite dumt att jag uppenbarligen inte lärt mig något första gången jag lästem eftersom jag inte mindes minsta lilla.) Spännande, fantasifullt och toppensnygga bilder - rekommenderas från 9 år och uppåt!
 
3½ av 5.
 
| Jag, En orig. Every Day | David Levithan 2012 övers. Helena Hansson 2013 | X Publishing | 336 sidor | 13+ |
Jag vet inte, men jag är inte alls lika blown away av den här boken som experimenterar med könsnormer på ett helt nytt sätt. Jag älskar idén, och jag älskar hur reaktionerna känns realistiska. Dessutom känns den inte som sci-fi - men på slutet, när den får mer drag av det, så blir det faktiskt lite av ett minus för mig. Slutet tycker jag annars är rätt så vackert, och det var väll inte riktigt vad jag väntade mig. Men det gör mig inte helt tillfredsställd - jag känner lite jaha, vad då då? Jag kan liksom inte bara lämna det, utan det är något där som stör mig som en vagel i ögat. Som helhet tyckte jag den var riktigt bra, och jag uppskattar idén hemskt mycket, men något fattades. Det var trevligt, men inte på långa vägar fantastisk, tycker jag.
 
3½ av 5.
 
| Kaninhjärta | Christin Ljungqvist 2012 | Gilla Böcker | 273 sidor | 13+ |
Den här boken fångade mig aldrig riktigt - samtidigt tycker jag språket är helt magiskt, och historien fruktansvärt bra den med. Jag tycker det är bra, men det var kanske för långsamt, för vemodigt eller något, för att jag skulle fastna helt och inte kunna slita mig.
Ljungqvist språk och stil är helt i sin egen klass. Jag blir hänförd över språkbruket och känslan hon lyckas förmedla med texten flera gånger. Men tvillingarna det handlar om - Mary och Ann - dem fastnade jag bara inte för. Kanske det var det som var i vägen för att jag skulle sluka, älska ohämmat? De kändes för ... elaka, speciellt Mary då. Ann är väll kanske inte direkt elak, men det finns något hos henne som gör att jag inte riktigt gillar henne heller. På sätt och vis tycker jag också det är bra att de är på det viset - eller nej, vad då på sätt och vis, det ÄR bra att inte alla karaktärer man läser om är helt igenom goda och fantastiska etc. Jag uppskattar det väldigt mycket att de inte är helt sympatiska, snälla, att de inte riktigt följer regler, att de sticker ut. Jag tycker om mycket med den här boken och jag tror den kommer stanna hos mig åtminstone ett tag fram över. Uppföljarna kommer jag absolut läsa - för det här språket går man inte miste om man inte måste -, kankse inte genast, men någon gång. När jag känner att jag vill ha vackert språk och vemodiga, hårda, realistiska gestaltningar av vårt råa samhälle.
 
3½ av 5.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar