Midnatt

Jag sa ju aldrig hur snart snart var...:)
Förlåt om den här recensionen inte blir världens bästa, för jag tänker bara skriva av en recension jag gjort på den här där jag bara helt virrigt skrivit ner vad jag tyckte om den. Och det blev lite konstigt, då jag ärligt talat inte riktigt vet vad jag tyckte om den här boken.

Midnatt
Av Jacqueline Wilson

Översättning: Lina Erkelius
Förlag: Alfabeta, tack så mycket för boken!
Sidantal: 200
Utgivnings år: 2007 (engelska 2003)
Originaltitel: Midnight
Ålder: 19-12
Övrigt: Fjärde boken jag läser av Jacqueline. Den andra är Tvillingsjälar, Little Darlings och Kyssen. De är alla för kanske lite äldre än den här. Alla är jättebra, men mest Kyssen! Hon har också skrivit en massa andra böcker. Bl.a. serien om Tracy Beaker och en serie om tjejer.

Midnatt handlar om Violet, som har en bror som heter Will som ibland är hur snäll som helst och ibland riktigt elak. Violet skriver brev till författaren och illustratören Casper Dream, hon tror att han är den enda som skulle förstå henne. Och nån som kan komma på såna fantastiska sagor om älvor kan väl komma på lösningar till hennes problem? Violet har inga vänner och tråkiga föräldrar. I hennes tak flyger Caspers älvor som hon sytt.
Familjeproblem och utanförskap får stor plats i den här boken. Det blir rätt så tråkigt i det stora hela. Personerna känns alltför igenom dumma/fåniga/elaka/snälla och rätt så stereotypiska. Violets föräldrar brydde sig typ inte alls om Violet och Will verkade det som, endast på orättvisa sätt. Och Jasmines var förstås helt perfekta (Jasmine kommer ny till Violets klass i boken).

Jag kan inte påstå att jag är så jätte förtjust i den här boken. Även om den ibland kunde vara bra, och aldrig var helt dålig. På slutet var det riktigt fint. Och den hade ett fint och viktigt innhåll (känns som om jag bara läst böcker med viktiga budskap på sistone...). Violet känns lite barnslig. Jag tycker inte riktigt att hon känns som en trettonåring. Hon är alltför.... jag vet inte riktigt. Hur hon tycker om Will fast han är så elak (fast IBLAND är han ju jättesnäll). Och att hon tycker så mycket om Jasmine genast. De blir ju bästisar genast de ser varandra. Jasmine tyckte bara att Violet verkade intressant. Inte som de andra. Egentligen är det ju fint. Men det blir så...så liksom omöjligt på nåt vis. För det funkar inte så, inte påriktigt.

Jag gillade det om Casper Dream. Hur mycket Violet tyckte om hans böcker och det. Men de finns inte på riktigt (inte vad jag kunde hitta iallafall).:( De var jättebra beskrivna och det hade blivit ännu bättre om de funnits med! Omslaget hade kunnat vara sånt typ. Jag gillar det inte vidare mycket. Samtidigt som det passar boken.

Jag slukade den inte. Kände mig inte så mycket på humör för den då. Jag läste ut den mest för att få det gjort. Och slutet var ju rätt bra. Egentligen har jag inte slukat typ nån bok på sistone (om man bortser från undantaget Eld, då), så det kanske inte berodde så mycket på att boken skulle ha varit dålig. Det kändes aldrig att jag ville läsa den. Jag kände inget sug. Jag längtade inte efter att få veta hur det går. Men sen när jag väl läste så läste jag. Och jag tyckte om det jag läste. Jag tyckte att även om Jasmine och Violet blir bästisar lite för snabbt, så är deras vänskap stark. Och jag tyckte att Will kanske ändå är lite snäll, innerst inne.Men ibland hatade jag både Jasmine och Will. Och Violet, för att hon lät dem hållas.

Den var rätt svart, och jag slukade den inte, men den hade sina glädjeglimtar också, och ibland fick den en att le. Men den är inte på långa vägar det bästa Jacqueline skrivit. Kyssen tyckte jag jättemycket om. Och Little Darling och Tvillingsjälar var också bättre än det här. Det är rätt synd att jag inte varit så jätteförtjust i böckerna jag fått från Alfabeta. Eller egentligen är det riktigt synd, jag hade trott att många skulle vara riktigt bra. Men det kanske inte är böckerna det är fel på, kanske det bara är jag? Hursomhelst tyckte jag inte den här boken var dålig, den var mellan. Och jag ska försöka att läsa den nån annan gång, och läsa hela på en gång. Så att jag inte glömmer allt. Och recensera den genast efter, för jag minns ju tydligen inte nu så bra hur den var. Rekommenderas mycket till 9-12 åringar, men jag vet inte om äldre gillar den så mycket.